Skip to main content

Bort med EU-regeln som driver upp hyrorna

Visste du att det finns en EU-regel som driver upp hyran för svenska hyresgäster? Allmännyttan måste idag ha onödigt höga hyror eftersom de tvingas göra vinst. Skälet är att högern i EU tycker att de annars skulle störa den fria marknaden. Förlorare är Sveriges hyresgäster.

Samma regel gör också att staten får svårt att renovera och energieffektivisera hyresrätterna utan att pengarna försvinner till fastighetsägarnas vinster. Resultatet är höga utsläpp som förstör klimatet.

Det här måste vi ändra på. Vänsterpartiet går till val på att ta bort EU-regeln som driver upp hyrorna. På sikt handlar det om en skillnad på tusenlappar i månaden för en vanlig hyresgäst. Människor måste ha råd att bo.

Bakgrunden till dagens svåra situation på bostadsmarknaden är en rad politiska beslut. Sedan den aktiva bostadspolitiken övergavs på 90-talet har hyresgästernas position på bostadsmarknaden försämrats dramatiskt. Efter regeringsskiftet 1991, då den socialdemokratiska regeringen ersattes av en koalitionsregering mellan M, FP, C och KD, infördes genomgripande förändringar som också innebar ett bostadspolitiskt systemskifte.

Förändringarna har skett i tre tydliga steg: 1) 1989 års skattereform som innebar en stor överföring av resurser från hyresgäster till generella skattesänkning, framförallt för personer med högre inkomster, 2) 1992 års reform som innebar att allmännyttan förlorade sin särställning, 3) 2011 års införande av allbolagen som innebar att allmännyttan måste agera affärsmässig och var en fortsättning av reformen från 1992. Allmännyttans förändrade position är en konsekvens av EU:s statsstödsregler.

Vänsterpartiet vill förändra statsstödsreglerna så att det blir möjligt för allmännyttan att agera utifrån medborgarnas och hyresgästernas intresse, så att vi kan ha en aktiv bostadspolitik som ger god tillgång på hyresrätter till rimliga hyror. EU ska inte tvinga på Sverige en högerorienterad bostadspolitik. Det ska vara upp till medlemsstaterna själva att formulera sin egen politik på bostadsområdet.

☞ Läs mer om Vänsterpartiets politik i EU här…

Han sätter Rentjärn på kartan

Enligt Wikipedia är Rentjärn en småort i Malå kommun, Västerbottens län. Folkmängd 71, befolkningstäthet 2,7 invånare/hektar.

Där startade Jonas Sjöstedt igår valturnén inför det stundande EU-valet. Det finns ett digert program fram till valdagen 9 juni, tyvärr finns Vänersborg inte med på listan. 

Varför inte passa på och lyssna på Jonas Sjöstedt när han vände sig till byborna och berättade om Vänsterpartiets syn på vilken roll Sverige ska ha i EU-parlamentet. Hela talet är tillgängligt på youtube

P.S. Snart är det 1 Maj – öppna länken och se hur du kan fira i Vänersborg. 

Alltid bra att veta vad man pratar om

I Sverige hålls valet till Europaparlamentet den 9 juni 2024. För oss medlemmar i en aktiv lokalförening är det en självklarhet att vi förbereder oss väl. Valrörelsen är kort och intensiv – endast 77 dagar kvar från idag till valdagen.

EU-parlamentet väljs vart femte år. Återkopplingen mellan det som sker i Bryssel och Strasbourg och här i Sverige är intensiv. En gång varje år redogör regeringen i en skrivelse till riksdagen om verksamheten inom EU. 

Regeringens skrivelse 2023/24:115  ”Verksamheten i Europeiska unionen under 2023”

”I skrivelsen redogör regeringen för verksamheten i Europeiska unionen under 2023 i enlighet med 9 kap. 21 § riksdagsordningen. Skrivelsen är en övergripande beskrivning av Europeiska unionens utveckling och
förbindelser med omvärlden, det ekonomiska och sociala samarbetet, samarbetet om rättsliga och inrikes frågor samt unionens institutioner. Den tar upp beslut och händelser i unionen och redovisar bredden i unionens frågor utifrån arbetet i rådets olika sammansättningar.”

Innan riksdagen tar ställning till skrivelsen, så sker överläggningar i riksdagens utrikesutskott. Skrivelsen och inkomna motioner är underlaget för samtal där. Utskottet sammanfattar synpunkterna i ett utskottsbetänkande som är underlaget för debatt i riksdagens kammare. 

Sista dagen för motioner var fredag 22 mars – då hade endast Vänsterpartiets följdmotion registrerats..  Första namnet under motionstexten är Håkan Svenneling, utrikesutskottets ledamot och riksdagspolitiker från Värmland.  

Motionen  är på hela34 sidor – här inledningen: 

”Vänsterpartiet arbetar för fler trygga jobb, en rättvis klimatomställning och för ett jämlikt och jämställt samhälle. EU har i dag stort inflytande över politiska beslut i Sverige och har under flera decennier påtvingat medlemsländer en politik som inneburit privatiseringar och marknadsanpassningar. Regeringar i Sverige har saknat ambitionen att göra något åt dessa problem och i stället valt att föra en skadlig EU-politik i Sverige eller gömma sig bakom hänvisningar till EU för att låta bli att agera. Det har resulterat i att det finns liten tilltro till politikens och politikernas förmåga att påverka och förändra samhället till det bättre.
Vänsterpartiet vill se ett nytt europeiskt samarbete som sätter människor och klimat före marknadsintressen. En verklig motkraft mot de nyliberala och rasistiska krafterna i
Europa kommer från vänster. Vi lever i en allvarlig tid, men det finns också mycket hopp. Vänsterpartiet driver, tillsammans med andra vänsterpartier i Europa, på för ett
samarbete för social rättvisa, jämställdhet och en kraftfull miljö- och klimatpolitik.

Vänsterpartiet vet att jämlika samhällen ger större frihet och mer möjligheter till alla människor. Samhällen som är jämlika är också bättre på att lösa större samhällsutmaningar, som patriarkatet, klimatförändringen, rasism eller en otillräcklig
välfärd. EU-kritik är en förutsättning för att förändra dagens EU.
I regeringens skrivelse Verksamheten i Europeiska unionen under 2023 (skr.2023/24:115) redogörs för den övergripande utvecklingen i unionen. Denna motion ska
inte ses som en uttömmande beskrivning av Vänsterpartiets EU-politik. Här lyfter vi i stället fram några viktiga EU-frågor som berör verksamheten i framför allt riksdagens utrikesutskott.”

En rad rubriker förtydligar vilka synpunkter Vänsterpartiet för fram med anledning av det som regeringen redogör för:

  • 4: EU:s utveckling
  • 5: Demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens
    principer
  • 6: Klimatomställning på riktigt
  • 14: EU:s bilaterala och regionala förbindelser
  • 15: Öppenhet och transparens