Under lång tid har en politisk debatt pågått om människors så kallade bidragsberoende, en debatt som har förts av framförallt de borgerliga partierna men tyvärr också av socialdemokrater.

En politisk tävlan tycks ha uppstått om vilket parti som kan ställa hårdast krav. Sjuka har framställts som kostsamma och blivit ifrågasatta om de verkligen är sjuka.

Borgarna införde till och med ett skattesystem där sjuka skulle betala högre skatt än de som har turen att vara friska och ha ett jobb.

Många är de berättelser som vi har kunnat ta del utav, där människor lever under en enorm stress och ekonomisk press för att de haft oturen att bli sjuka och som tvingas strida för att få vara sjukskrivna.

Vi har träffat människor som uppmanats att söka jobb som egentligen inte finns; som jobb för människor med en arm, jobb där handlederna inte ska kunna användas, jobb där ingen stress ska finnas, och så vidare. Med andra ord en fiktiv arbetsmarknad långt ifrån verkligheten. Många av de vi mött är utbrända.

Före 2014 hade stupstocken sett till att drygt 100 000 människor utförsäkrats. Men trots att stupstocken togs bort, vilket var absolut nödvändigt, har hanteringen av sjuka människor fortsatt inneburit att sjuka nekats sjukpenning i mycket stor omfattning. Därtill ska läggas alla de som inte fått sina läkarintyg godkända från början, det vill säga de har nekats redan i sin ansökan.

I dagarna kom en ny rapport från Inspektionen för socialförsäkringen (ISF). Rapporten ger oss svart på vitt att regeringens uppsatta mål för sjukpenningtalet, har fått tydligt genomslag i Försäkringskassans sätt att arbeta.

Fler får avslag på sin ansökan om sjukpenning – trots att lagstiftningen kring sjukpenning inte har förändrats. Men lagen ger Försäkringskassans handläggare utrymme för egna bedömningar, och det utrymmet har använts för att göra prövningen strängare.

Det vi ser är regeringens viljeyttringar om hårdare tag som slår igenom i bedömningen av den sjuka och avslagen har ökat och ökat.

Under lång tid har människor utförsäkrats och nekats ersättningar. Hur har de klarat sig, hur har deras hälsa påverkats, deras ekonomi, deras anhöriga, vilka liv har de kommit att leva? Det är dags att reda på det.

Om politiska partier driver på för att komma tillrätta med vad de uppfattar som ett problem, borde de också våga ta ansvar för att ta reda på vad som hänt med dem de jagat.

Vänsterpartiet föreslår att en granskning tillsätts. Vi vill att en systematisk genomgång görs över hur de som nekats sjukpenning eller sjukersättning påverkats.

Vi vill att konsekvenserna dokumenteras i syfte att synliggöra vilka följder de politiska besluten fått för enskilda men också på systemnivå. I analysen bör det också ingå vad effekterna har blivit på svensk sjukvård och för rättssäkerheten.

Allt det här vill vi få dokumenterat och analyserat, inte minst för att ge någon form av upprättelse för alla dem som fått sina läkarintyg indragna som inte skulle haft det. Men också för att dra lärdom och kunna fatta de beslut som behövs framöver.

Redan nu vill vi ta bort målet om antal sjukpenningdagar som styr Försäkringskassan och tidsgränserna i den så kallade rehabkedjan måste göras om.

Vi måste investera i rehabilitering och individanpassad vård. Krav ska ställas på arbetsgivaren om rimlig arbetsmiljö, och samverkan mellan Arbetsförmedling och Försäkringskassan måste bli bättre.

Det är också nödvändigt att lätta upp reglerna för att få sjukersättning.

Människor blir inte friskare av att misstänkliggöras och av att bli av med sin ersättning. Människor blir friskare av ett fungerande trygghetssystem, en bra sjukvård och ett mänskligare arbetsliv.

Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson
Nooshi Dadgostar, vice partiledare

Läs artikeln på aftonbladet.se här…

”Partier går till val, väljarna väljer och sedan ska det formas majoriteter för att kunna styra landet, eller kommuner och landsting. Partier samarbetar då med andra partier som de har något gemensamt med eller som de kan bygga förtroendefulla relationer med. Det är frivilligt.”

Så skriver Aron Etzler, Vänsterpartiets partisekreterare, i inledningen till en debattartikel i Aftonbladet.

Och längre fram skriver Aron Etzler: ”Det märkligaste med dagens debatt är att den är helt bakvänd. SD anklagar alla partier som inte vill samarbeta med dem för att inte respektera folkets vilja. Men det är väldigt lätt att begripa varför andra partier inte vill samarbeta med SD. Det är SD:s eget agerande och deras egen politik som är skälet till att andra partier skyr dem. Och att andra partier skyr dem är folkets vilja och helt i enlighet med demokratins spelregler.”

Sjuka kommer i kläm – här är våra förslag för ett mänskligare regelverk. En sjukförsäkring att lita på handlar om vilket samhälle vi vill leva tillsammans i. Och ett är då säkert; man blir inte frisk av att vara fattig.

Under alliansregeringen 2006–2014 försämrades sjukförsäkringen kraftigt. Under nuvarande mandatperiod har Vänsterpartiet och regeringen genomfört flera reformer för att förbättra sjukförsäkringen. Vi har höjt ersättningsnivåerna, avskaffat den bortre tidsgränsen och sänkt skatten för dem med sjukersättning.

Men mycket återstår att göra för att återupprätta en sjukförsäkring värd namnet.

Tidigare i vår larmade Arbetsförmedlingen om att allt fler människor slussas från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen när de får avslag på sin ansökan om sjukpenning. Försäkringskassan ska pröva personers arbetsförmåga mot ”normalt förekommande jobb” på hela arbetsmarknaden. Det innebär att Försäkringskassan nu avslår flera fall av sjukpenning och i stället slussar människor vidare till Arbetsförmedlingen.

Problemet är att de båda myndigheterna bedömer arbetsförmåga väldigt olika. Det innebär att människor kommer i kläm; de är för friska för att få sjukpenning men för sjuka för att arbeta.

Regeringen gav myndigheterna i januari i år ett nolltoleransuppdrag i syfte att förbättra samarbetet och dialogen mellan aktörerna i en sjukskrivning. Det kan säkert ha en positiv inverkan, men det är inte tillräckligt.

Ett annat problem med dagens sjukförsäkringssystem är att behandlande läkares utlåtande ofta skiljer sig från den bedömning som försäkringsläkare hos Försäkringskassan gör. Den läkare som jobbar för Försäkringskassan benämns i regel som försäkringsmedicinsk rådgivare och har utöver läkarutbildningen en försäkringsmedicinsk utbildning.

En försäkringsmedicinsk utredning gäller medicinska förhållanden och har en försäkringsrättslig grund. Ofta träffas inte ens försäkringsläkaren och den som ska bedömas. Det är inte rimligt.

Ytterligare ett problem är att väldigt få personer har möjlighet att få ekonomiskt stöd – rättshjälp – för att överklaga beslut som rör sjukförsäkringsärenden, trots att detta ökar chansen för den enskilde att få rätt i sak.

Sedan mitten av 1990-talet har bara 100 personer fått ekonomiskt stöd för att överklaga beslut som rör socialförsäkringen. Det är dåligt när så få får rättshjälp. För många underlättar det och har stor betydelse att få kvalificerad juridisk hjälp i sina mål. En anledning till att så få som ansöker får rätt till rättshjälp för att anlita en advokat kan vara att inkomsttaket för att ta emot sådant stöd inte har räknats upp sedan 1999 och ligger på 260 000 kronor om året.

Så här vill vi inte ha det. Sjukförsäkringen har fortfarande stora brister. Vänsterpartiet vill ha ett mer humant, rättvist och rimligt sjukförsäkringssystem. Vi presenterar därför tre förslag som är viktiga steg i rätt riktning.

Skydd mot att hamna mellan stolarna hos Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen
Du ska aldrig kunna hamna mellan stolarna hos Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Om Arbetsförmedlingen menar att du är för sjuk för att förmedla jobb till så ska du inte tvingas till det. Det måste genom regeländringar bli enklare att flytta tillbaka en person som inte klarar av att delta i arbetsförberedande insatser till sjukförsäkringen. Du ska det stöd och hjälp som du behöver.

Rätt att träffa läkaren som tar beslut om arbetsförmåga. Du ska ha rätt att få träffa den läkare som ska avgöra om du är för sjuk för att kunna arbeta.

Stärkt möjlighet till rättshjälp. Möjligheten att pröva sin sak rättsligt ökar chansen att fler som har rätt till exempelvis sjukpenning också får rätt till sjukpenning. Fler ska därför få möjlighet att driva sina mål rättsligt. Förslagsvis sker detta genom en uppräkning av inkomsttaket för att ta emot sådant stöd.

Ingen vill vara sjuk, men ibland måste man vara hemma för att bli frisk. Man kan inte sätta människor i ekonomisk otrygghet och fattigdom eller någon form av stress och jakt. Det gör ingen friskare.

Läs debattartikeln i Aftonbladet här.