Skip to main content

Vänsterpartiet har en annan inställning

I morgon onsdag avslutas riksdagens hösttermin. Under förmiddagen debatteras de sista utskottsbetänkanden med anledning av regeringens budgetförslag för 2023.

Det gäller bl a finansutskottets betänkande ”Allmänna bidrag till kommuner”. Partier som har annan uppfattning om hur pengar ska fördelas måste begränsa sin argumentation. I rambeslutet, där regeringen och SD:s förslag fick majoritet vid omröstningen 13 december, lades utgiftsramarna fast för 2023. Därefter kan ingen komma med något yrkande att höja vissa utgiftsposter, inte heller är det möjligt att reservera sig till förmån för ett annat förslag. 

Avvikande uppfattning tydliggörs genom att ledamoten i utskottet lämnar ett särskilt yttrande.  Ida Gabrielsson inledde Vänsterpartiets yttrande med följande:  ”Sverigedemokraternas och regeringens budgetproposition präglas av en chockerande passivitet inför såväl stora strukturella samhällsproblem som effekterna av den pågående kostnadskrisen. Vänsterpartiet presenterar i sin
budgetmotion en helt annan inriktning. Den ekonomiska politiken ska inriktas mot full sysselsättning och ekonomisk jämlikhet. Bördorna av de snabba prishöjningarna måste fördelas rättvist, med särskild hänsyn till de hushåll som
har små marginaler. Samtidigt måste klimatomställnings-arbetet accelereras betydligt för att vi ska nå våra klimatmål. Välfärdssektorn har under lång tid varit underfinansierad. Samhället behöver förnya sitt åtagande att säkerställa
en god arbetsmiljö och goda arbetsvillkor för de som söker sig till förskolan, sjukvården, skolan och äldreomsorgen och för de som redan arbetar där. För Vänsterpartiet är det vidare en självklarhet att resurserna som är avsatta för att
finansiera den gemensamma välfärden ska gå till utbildning, vård och omsorg och inte till kommersiella bolag som etablerat sig i sektorn. Vi prioriterar i vårt samlade budgetförslag att anvisa betydande resurser till välfärdssatsningar via generella statsbidrag. Tillsammans med våra satsningar på klimatområdet påverkar detta i praktiken direkt eller indirekt alla utgiftsområden.”

Riksdagen tog emot budgetförslaget

Från Vänsterpartiets centrala hemsida:

Regeringen och SD gör stora nedskärningar i välfärden

Den budget som regeringen och Sverigedemokraterna presenterade under tisdagen 8/11 innehåller stora nedskärningar i skola, vård och omsorg och gör för lite för att skydda Sveriges hushåll i ekonomiska kristider.

– Det här är en ren nedskärningsbudget. Det handlar om nedskärningar i tiomiljardersklassen på svensk välfärd. Sverigedemokraterna och regeringen bär ansvaret för att det nu blir 15 000 färre anställda i sjukvården, skolan och omsorgen. Vi har en kris då staten tvärtom skulle behöva gå kraftfullt in och värna välfärden, kommenterar Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson Ali Esbati.

Regeringen lägger 6 miljarder på ökade generella statsbidrag nästa år och cirka 4 miljarder på riktade statsbidrag till kommuner och regioner. SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, har meddelat att det behövs skjutas till 20 miljarder kronor 2023 för att kommuner och regioner ska kunna klara sin ekonomi och förhindra uppsägningar.

– Jag måste säga att det är en chockerande passivitet inför krisen. När man har en kris ska bördorna fördelas, men Sverigedemokraterna och regeringen låter vanliga hushåll ta hela smällen. Samtidigt skyddar de dem som har de största rikedomarna och de allra högsta inkomsterna. Nu drabbas hushållen med de minsta marginalerna väldigt hårt, vilket även är dåligt för samhällsekonomin som helhet, säger Ali Esbati.

– Vi hade kunnat ha en helt annan krispolitik. Vi hade kunnat skydda hushållen och välfärden. Vi hade kunnat bygga ut arbetsmarknadspolitiken istället för att slakta den. Istället för att för att på punkt efter punkt montera ned klimatpolitiken, hade vi kunnat göra de nödvändiga klimatinvesteringarna. Det skulle pressa ned utsläppen och skapa mängder med jobb i krisen, fortsätter Ali Esbati. 

På tisdag kommer budgetproppen

Visserligen har enskilda förslag redan presenterats i vanlig ordning, men helheten behöver inväntas innan bilden är tydlig. Förhandsbeskeden känns torftiga, tillkomna i hast. Se bara denna text på en bild från pressträffen, där arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrsson, utbildningsminister Mats Persson och skolminister Lotta Edholm presenterade ”satsningar på 1,6 miljarder till skolan”:

  • Bristande trygghet och studiero försämrar elevernas
    förutsättningar för lärande
  • Idag förekommer att vissa elever stör undervisningen
    eller skapar en otrygg miljö
  • Lärarnas tid ska läggas på undervisningen och inte på att
    hantera ordningsproblem

Debatten om vad som har gått fel i den svenska skolan förs på annan nivå. Och summan 1,6 miljarder för 2023 är inte i närheten av förväntningarna som riktas mot regeringen. 

När budgetpropositionen offentliggörs på tisdag, så ordnas debatt i riksdagen samma eftermiddag. Oppositionspartierna kommer några veckor senare att lägga fram sina egna budgetmotioner. Men också här finns flera förhandsbesked. 

           

Partiledaren Nooshi Dadgostar skriver om bakgrunden till en debattartikel i Aftonbladet

”De som redan har det knapert drabbas värst av den ekonomiska krisen. Ensamstående föräldrar, oftast kvinnor, är en av grupperna som drabbas hårdast.

Det är svårt att få pengarna att räcka om man bara har en inkomst att försörja sin familj med. Men ingen förälder ska behöva stå i mataffären och tvingas välja bort bra mat till sina barn för att pengarna är slut långt före löning varje månad.
Vänsterpartiet vill med anledning av den höga inflationen, och den pressade situationen för många ensamhushåll, införa ett tillfälligt ensamståendetillägg under 2023. Det ska bakas in i barnbidraget och innebär att ensamstående med barn får 500 kronor mer per månad och barn. Förslaget rör omkring 342 000 barn.”