Författare: Vänsterpartiet VBG

Både och… När det gäller den utlovade ”helrenoveringen av friskolesystemet” så har i tur och ordning fyra statsråd, med ansvar för utbildningsfrågor under den pågående mandatperioden, utfärdat avsiktsförklaringar utan att leverera. Så är det när man företräder Tidöavtalets minsta parti, Liberalerna. Men ingen kan ta ifrån Mats Persson, Johan Pehrson, Lotta Edholm och Simona Mohamsson den goda viljan, det är bara kraften bakom orden som saknas. Det finns andra politikområden där det också fanns hopp om att Liberalerna skulle visa större beslutsamhet och handlingskraft. Här var det inte gaspedalen, utan bristande förmåga att sätta foten på bromsen. Men det rullar på, obehindrat och med tilltagande tempo för här vill SD, som med fast grepp om ratten styr migrationsfrågor för Tidökvartetten, komma mycket längre fram innan valdagen i september 2026.

Under december 2025 har regeringens migrationspolitik mött omfattande kritik från flera tunga instanser. Kritiken rör framför allt förslag om att dra tillbaka permanenta uppehållstillstånd, skärpta krav för anhöriginvandring och nya regler för arbetskraftsinvandring. Här är fem centrala kritiska röster och länkar till deras ställningstaganden:

1. Diskrimineringsombudsmannen (DO). DO avstyrker förslagen om skärpta villkor för anhöriginvandring och uttrycker stor oro för att regeringens samlade politik ökar klyftorna och riskerar att leda till diskriminering. De lyfter särskilt att rättssäkerheten brister i asylärenden som rör hbtqi-personer. Kritikens kärna: Risk för diskriminering och försämrade levnadsvillkor för personer som redan lever i Sverige – Länk till DO:s remissvar (18 dec 2025)

2. Sveriges advokatsamfund Advokatsamfundet riktar i december skarp kritik mot de föreslagna skärpningarna av anhöriginvandringen. De menar att förslagen strider mot internationella konventioner och att avsaknaden av övergångsbestämmelser hotar rättssäkerheten. Kritikens kärna: Bristande förutsebarhet och brott mot rättssäkerhetskrav. Länk till Advokatsamfundets uttalande (19 dec 2025)

3. Fackliga centralorganisationer (LO, TCO, Saco) Samtliga stora fackförbund har under december ”sågat” förslaget om att omvandla permanenta uppehållstillstånd till tidsbegränsade. LO betonar att detta strider mot grundläggande demokratiska principer och alla människors lika värde. Kritikens kärna: Hot mot integrationen och individens trygghet på arbetsmarknaden. Länk till artikel om fackens kritik (21 dec 2025)

4. Unicef Sverige Barnrättsorganisationen betonar de humanitära konsekvenserna för barn. Att ta bort permanenta uppehållstillstånd skapar en ovisshet som de anser är oförenlig med barnkonventionen och barnets bästa. Barn tvingas leva i ständig rädsla och osäkerhet, vilket skadar deras utveckling. Länk till kommentar om barnperspektivet (via Syre)

5. Oppositionen i riksdagsdebatten (V, MP, C) Under riksdagsdebatten om utgiftsområde 8 (Migration) i början av december framförde oppositionspartierna grundläggande invändningar. Vänsterpartiet och Miljöpartiet kritiserade särskilt förslagen om ”angiverilag” och att riva upp fattade beslut, vilket de kallar ”rättsvidrigt” Kritikens kärna: Man skapar parallellsamhällen och undergräver rättssäkerheten. Länk till riksdagsdebatten om migration (4 dec 2025)

På hemsidan för Vänsterpartiet i Västra Götaland kan vi läsa hur samarbetet mellan S, V och MP i regionen har utvecklats under tre år sedan valet i september 2022. Där berättas också hur det fjärde och sista året av mandatperioden kan leda regionen framåt. Ta del av informationen genom att klicka på länken.

Beloppet är en post i kommunens budgetbeslut från juni 2025. Det handlar om avgiften för 2026 – Vänersborgs bidrag för verksamheten som SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, ordnar under det kommande året. Vad är SKR? SKR är en medlemsorganisation som fungerar som en röst för den lokala och regionala nivån i Sverige. Eftersom alla 290 kommuner och 21 regioner är medlemmar, representerar SKR i praktiken hela den offentliga välfärden i landet. Organisationen har tre centrala roller för sina medlemmar:

• 1. Intressebevakning: De agerar som remissinstans och opinionsbildare gentemot regeringen, riksdagen och EU för att påverka lagstiftning och ekonomi som rör kommuner och regioner.
• 2. Arbetsgivarorganisation: SKR är den part som tecknar centrala kollektivavtal för de cirka 1,2 miljoner människor som arbetar inom kommunal och regional sektor (t.ex. lärare, sjuksköterskor och socialsekreterare).
• 3. Stöd och rådgivning: De erbjuder juridisk hjälp, expertstöd och analyser till medlemmarna för att effektivisera verksamheten.

Nu strax innan årsskiftet publicerade SKR dokumentet ”Verksamhetsplan 2026”. Strukturen i rapporten speglas i rubrikerna: Fokus 2026 – Strategiska uppdrag 2027 – Målbilder 2027. Allt i allt, skriften ger våra lokala förtroendevalda en välkommen möjlighet att höja blicken.

”Med kvotflyktingarna försvinner också vår humanitet” är rubriken på en debattartikel i DN, undertecknad av Åsa Widell, generalsekreterare vid Sverige för UNHCR. Åsa Widell berättar om pågående överväganden att Sverige helt stänger av mottagningen av kvotflyktingar. ”Sverige har länge spelat en viktig roll internationellt. Ett beslut om att ta emot noll kvotflyktingar skulle sända en signal långt bortom våra gränser: att humanitära principer är förhandlingsbara och att ansvaret kan lämnas till någon annan.”  ”Sverige står inför ett val. Vi kan säga att detta inte längre är vårt ansvar. Eller så kan vi stå fast vid en princip som definierat oss som samhälle: När en människa står utan skydd, erbjuder vi det. Inte till alla – men till några av dem som behöver det mest. Att ta emot färre kvotflyktingar är en politisk ståndpunkt. Att ta emot noll är något helt annat. Det är att ge upp vår humanitet och det samhälle de flesta av oss brukar säga att vi vill vara.”

En ny rapport från SKR inleder med följande text: ”I kommuner och regioner arbetar nästan 300  000 anställda som är födda i ett annat land. Antalet utrikes födda medarbetare har ökat kraftigt de senaste tio åren och många av dem har kommit till Sverige under det senaste decenniet. Nära 4  000 läkare, drygt 2  000 sjuksköterskor och mer än 33  000 undersköterskor och vårdbiträden som arbetar i en kommun eller region har kommit till Sverige de senaste tio åren. Samtidigt stod utrikes födda för hela ökningen av personer i arbetsför ålder i befolkningen som helhet under föregående tioårsperiod. Utrikes födda har alltså fått allt större betydelse för kommuners och regioners förmåga att klara sin kompetensförsörjning. Syftet med den här rapporten är beskriva denna utveckling närmare genom att presentera fakta om utrikes födda i kommuner och regioner – både nuvarande och potentiella medarbetare. Inom vilka personalgrupper har andelen utrikes födda ökat mest? Hur länge har de varit i Sverige? Det är några av frågorna som undersöks här. I rapporten presenteras också en attitydundersökning som tittar på intresset för välfärdsyrkena  bland unga, såväl utrikes som inrikes födda.”

Det är en kort rapport på endast 10 sidor. Här rubrikerna för uppgifter som är bra att ha tagit del av:

• Fler utrikes födda medarbetare i kommuner och regioner
• Ökning av utrikes födda i olika personalgrupper
• 4 av 10 utrikes födda anställda har kommit till Sverige efter 2010
• Unga utrikes födda har ett starkt intresse för välfärdsjobben
• Fler utrikes födda på välfärdsutbildningar

Det är nästan sista beslutet innan riksdagen tar ledigt som avser utgiftsområdet 7, Internationellt bistånd. Här syns extra tydligt var skiljelinjen i svensk politik går. Det är Håkan Svenneling, som står för Vänsterpartiets särskilda yttrande. För att undvika alla missförstånd, att det stannar vid ett yttrande och varken yrkande eller reservation kan föras fram hänger ihop med den formella budgetprocessen som alla får lov att förhålla sig till. Men här ett längre avsnitt från texten som Håkan Svenneling för fram i betänkandet.

Vänsterpartiets budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 7 innebär en ökning av anslaget för att stegvis återgå till 1 procent av BNI. I årets budget omfattar den totala biståndsbudgeten 53 miljarder kronor. Prognosen är att Sverige, med regeringens politik, kommer att hamna under åtagandet om minst 0,7 procent av BNI i bistånd 2028. Dessutom använder regeringen biståndsmedel på ett sätt som strider mot OECD:s regelverk för vad som kan definieras som bistånd. Vänsterpartiet är starkt kritiska till att en stor summa av biståndet används för att täcka flyktingmottagande och Migrationsverkets inhemska kostnader. Det är även mycket tveksamt om det är möjligt att redovisa exportkrediter som bistånd så som regeringen gör. Det gör den verkliga biståndsbudgeten än mindre. Det är anmärkningsvärt och inte minst ett demokratiskt problem. Att sänka biståndet i en tid när globala kriser överlappar varandra och behoven är som allra störst är ett slag mot de människor som har det allra Svårast i världen. Samtidigt innebär regeringens nya reformagenda för biståndet en ny riktning. Biståndet ska i högre utsträckning vara till för att tillgodose svenska intressen. Det handlar bl.a. om att använda biståndet för att uppnå migrationspolitiska mål i Sverige. Det är ett avsteg från själva grundprincipen om bistånd och strider mot principerna om effektivt bistånd.

Den humanitära situationen i Gaza är katastrofal. Den 19 december 2024 beslutade regeringen att avsluta det svenska kärnstödet till UNRWA. Vänsterpartiet menar att Sverige skyndsamt ska återuppta stödet till UNRWA och vill därför att en miljard av de medel vi tillför anslaget ska gå direkt till UNRWA. Vi utvecklar vår biståndspolitik vidare i partimotion 2025/26:2818.
Sammantaget bör 4 000 000 000 kronor mer än vad regeringen föreslår anvisas inom utgiftsområdet 7.

Otaliga är de frågor och interpellationer som i riksdagen har riktats till skolansvariga statsråd, samtliga företrädare för Liberalerna: Mats Persson, Johan Pehrson, Lotta Edholm och Simona Mohamsson. ”Pågående, under utredning, ute på remiss, under beredning i departementet…” – svaren har varierat kring temat ”snart ska något ske.” Nu återstår inte ens ett helt år innan mandatperiodens slut. Utspel under valrörelsen kommer med all säkerhet präglas av löften om att det som inte hinns med kommer att ordnas omedelbart efter valet – skolan är Liberalernas halmstrå.

LO-bloggen hade den 10 december den talande rubriken ”Skolpengsteater”. Johan Enfeldt ger en överblick över tiden som bara gick och gick utan att något verkligen gjordes åt allt som skulle göras. Håll till godo, och glöm inta att medverka med ditt bidrag i valrörelsen – det måste vara en välsignelse att befria Liberalerna från uppgifter som är för svåra för dess ledande politiker.

Visst spelar pengar roll! Och visst är det bra när man kommer överens! Måndag 15 december debatterar riksdagen utbildningsutskottets betänkande 2025/26:UbU1 ”Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning”. En dag senare, och därmed dagen innan riksdagens ledamöter skickas hem på jullov, fattas beslut. Nu finns utskottets betänkande tillgängligt. Bakom förslagen som kommer att få gehör vid ett antal omröstningar står regeringspartierna M, L och KD och även SD. Någon avvikande uppfattning framkommer inte i betänkandet, varken från L eller något annat parti. Fyra oppositionspartier  lämnar var och en ett särskilt yttrande, där S, V, C och MP motiverar varför man inte är överens med regeringen. Den fråga som ofta hörs nu, nämligen om dessa fyra partier i opposition är överens sinsemellan, får ett svar som kommer att tolkas på fler än ett sätt. Följande kan man läsa i betänkandet: Sammantaget  bör ca 5,1 miljarder kronor mer än vad regeringen föreslår anvisas inom utgiftsområdet för 2026. Detta gäller Socialdemokraterna. För de andra partierna gäller: V + 2,9 miljarder, C + 2,2 och MP + 3,4. Med andra ord: fyra partier är överens om att underkänna regeringens finansiering av utbildningssektorn, i övrigt återstår många samtal med syfte att kunna bli eniga. Det kommer inte att ske nu, samtliga förslag från oppositionen blir ju nedröstade den 17 december. För kommunens politiker med plats i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden och i direktionen för Kunskapsförbundet Väst är det angelägen läsning. Här i betänkandet och senare i riksdagsdebatten anger partiet centralt hur man viktar bland alla verksamheter som ska finansieras. Det som står skrivet i betänkandet är utgångsläget i valrörelsen, och det är angeläget för aktiva partiföreträdare att känna till. Saklighet och korrekthet skadar aldrig, då kan man lugnt möta och bemöta nyfikna väljare. Och när det gäller skolan och utbildningen överhuvudtaget, där lär det finnas många åsikter, för det mesta med samma tanke: Hur kan vi göra skolan bättre för alla?

[Betänkandet finns på länken https://data.riksdagen.se/fil/1F918375-C0E3-4197-A60A-695EFBB58451]

Visserligen inte en central fråga i vår kommun, men såväl i närområdet som i regionen en fråga av stor betydelse. I många kommuner finns ett behov att skjuta till resurser för att förbättra förutsättningar att nå högre kvalitet i kommunala skolor. Varje tillskott där betyder i princip också att friskolorna kan begära mer. I riksdagens ställs idag en interpellationsfråga av Linus Sköld, S, till utbildningsminister Simona Mohamsson, L: ”Statsrådet Simona Mohamsson har i medier sagt att hon vill förbjuda aktiebolag att driva skola. Med anledning av detta vill jag fråga utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson: ”Hur och när avser ministern att agera för att förbjuda aktiebolag att driva skolor i Sverige?” [Här länken till inspelningen av debatten i riksdagen. Länken till utskrivet protokoll kommer tisdag.]

Det kan vara på plats att länka till en av en mängd debattartiklar som har ägnat sig åt frågan om vinstuttag. I Svenska Dagbladet skriver några debattörer med bakgrund i pedagogik och skolforskning: ”Helt rätt att fasa ut aktiebolagens skolor”. Debattartikeln är mycket informativ och värd att läsas. Avslutningen lyder: ”Att fasa ut aktiebolag ur svensk skola är både möjligt och rimligt. Det är inte socialism och hotar inte aktiebolagens existens i andra sektorer. Efter Liberalernas omsvängning ser vi äntligen möjligheten för en block­överskridande reform som kan ta oss bort från de skadliga effekterna av vinstdrivande skolor.”