Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Olika nämnder, olika svar

Kommunstyrelsen ramanvisningar från slutet av februari har nu behandlats i alla nämnder. Det var kommunstyrelsens ordförande, som efter budgetberedningens arbete i början av året, hade författat texten. I all enkelhet: Nämnderna ska visa att man avser att klara sin verksamhet 2025 med i stort sett samma belopp som budgeten för 2024 erbjöd.

Innan nämnderna fattade sina beslut under första halvan av april, så hade förvaltningarna suttit i många chefsmöten för att hantera uppgiften. Nästan alla förvaltningar insåg att ramen var för snål och skulle inte täcka kostnaden för bibehållen nivå på verksamheten. Därför fick nämnderna en förteckning över ett antal förändringar som skulle behöva göras. Ett annat uttryck för förändring är på ren svenska försämring eller sänkt ambitionsnivå. 

I Barn- och utbildningsnämnden yrkade Vänsterpartiets Stefan Kärvling på att nämnden i sitt svar till kommunledningen skulle begära utökade resurser. Han fick inte gehör, kommunledningens partier S, C, och KD var emot. Stefan Kärvling reserverade sig till förmån för det egna yrkandet, reservationens text framgår av protokollet. De andra partierna M, L och SD deltog inte i beslutet. [Läs mera här eller ta del av nämndens protokoll.]

I Socialnämnden hade Vänsterpartiets Ida Hildingsson ett annat yrkande. Men förvaltningens förslag fick stöd av kommunledningens partier S, C, KD och MP. Ida Hildingsson reserverade sig, texten finns i protokollet. De andra partierna M, L, MBP och SD deltog inte i beslutet. [Läs mera här eller ta del av nämndens protokoll.]

I Kultur- och fritidsnämnden är det Gunilla Cederbom som berättade varför Vänsterpartiet ville se att nämnden tog ställning för att gå längre än det yttrande som förvaltningen hade skrivit. Förvaltningen var tydlig med att säga ”det går inte”, men okey, får vi inte tillskott så stryker vi … Och så nämndes fyra, fem punkter där förutsättningen för nämndens verksamhet skulle avsevärt försämras. Kultur- och fritidsnämnden accepterade Vänsterpartiets och Gunilla Cederboms förslag, S, C och V röstade för hennes förslag, M och SD deltog inte i beslutet. [Ta del av hela protokollet.]

24 och 25 april har budgetberedningen två väl fyllda dagar för att hantera inkomna besked från alla nämnder. 

P.S. Snart är det 1 Maj – öppna länken och se hur du kan fira i Vänersborg. 

”Ingen orkar se dem”

I måndags hade barn- och utbildningsnämnden möte. Viktigaste ärende var ”hur svarar vi som nämnd på kommunledningens anvisning inför budgeten för kommande år 2025″. Nämnden skulle lämna besked hur man kommer att klara sin verksamhet utan att medel skjuts till. Eventuella konsekvenser skulle beskrivas.

Här nämndens kompletta handlingar som lämnades till budgetberedningen och kommunledningen. Beslutet togs av fem ledamöter, från S, C och KD. Fem ledamöter avstod från att delta i beslutet – M, L och SD. Ledamoten Stefan Kärvling från Vänsterpartiet reserverade sig till förmån för sitt eget yrkande: ”BUN yrkar på att tilldelas ytterligare 10,4 mkr för att säkra möjligheterna att möta barns och elevers individuella behov.”  Fem ledamöter sade alltså ”nej, så gör vi inte”, och ytterligare fem avstod från att tillkännage sin  åsikt.

I onsdags var det kommunfullmäktige. Ärende 16 och ärende 17 gällde 2023, året som har gått. Hur klarade man verksamheten? Hur klarade man ekonomin? 

Barn- och utbildningsnämndens ordförande Bo Carlsson, C, och Stefan Kärvling, V  deltog i debatten. På kommunens hemsida finns inspelningar på webb-TV, där behöver man inte se allt under hela kvällen, man kan gå direkt till ärende 16 och 17. Dessutom har Stefan Kärvling på sin egen blogg lämnat en rapport från fullmäktige.

Idag fredag kom i tidningen GP en debattartikel som berör. Den handlar om barn och ungdomar, den handlar också om våra barn och ungdomar här i Vänersborg. Tidningen valde rubriken: ”De vet inte om det än men om tio år kommer de vara kända hos polisen”.

Läs debattartikeln en gång, läs den en gång till – och tänk på hur vi gör i Vänersborg, hur det är i våra skolor i år, hur det kan se ut nästa år.

Vi i Vänsterpartiet vill se våra ungdomar, vi vill stå upp och ta ansvar. 

P.S. Snart är det 1 Maj – öppna länken och se hur du kan fira i Vänersborg. 

Ord och inga visor

Riksdagen igår – den sex timmar långa debatten slutade tack och lov med ett resultat i omröstningen som är bra.

En annan debatt var mycket kortare, men omröstningen vanns tyvärr av de fyra Tidö-partierna som fick sällskap av ledamöterna från C. Reservationen från S, V och MP förlorade. Det handlade om ett betänkande från konstitutionsutskottet 2023/24:KU7 ”Likvärdiga krav på mål och riktlinjer för utförare av kommunal verksamhet”.

Låter inte upphetsande, kan väl inte vara feltänkt, likvärdiga krav … Eller hur? Men visst, har man uppdrag som förtroendevald i vår kommun, kanske bättre ta en koll för att veta vad det handlar om.

Samuel Gonzalez Westling är Vänsterpartiets gruppledare i riksdagen. Han företrädde Vänsterpartiet i denna debatt:

”Det vi avhandlar i dag är en proposition från regeringen som heter något så harmlöst som Likvärdiga krav på mål och riktlinjer för utförare av kommunal verksamhet. Det skulle man kunna tycka är rimligt och rätt, när man hör titeln. Innehållet i förslaget är dock något helt annat. Förslaget från regeringen påstås handla om att man ska förbättra allmänhetens insyn i de offentliga verksamheterna och att styrningen ska bli bättre. Sanningen är dock någon annan.
I grund och botten handlar förslaget om att ytterligare kratta manegen för fler privatiseringar och mer vinstintressen i vår gemensamt finansierade välfärd.
När privata intressen, vars främsta målsättning är att
tjäna pengar, som Almega och Svenskt Näringsliv, är
odelat positiva till förslaget, samtidigt som Sveriges
Kommuner och Regioner och LO ser stora problem, är
det viktigt att dra öronen åt sig och fundera. För vem
är det man egentligen gör det här?”

Efter den inledningen i Samuel Gonzalez Westlings anförande är det nog bäst att läsa på. 

Här underlaget:

Riksdagsdebatten om vårbudgeten

Nej, det rapporterades inte mycket om själva debatten mellan partiernas ekonomisk-politiska företrädare.  Debatten blev väl som väntat.

Medierna berättade rätt så mycket om innehållet i vårbudgeten och vårändringsbudgeten, rättare sagt, om det som saknades i finansministerns och regeringens förslag. Om någon vecka kommer fyra motioner från riksdagens fyra oppositionspartier med anledning av propositionerna, då finns det anledning till att återkomma. 

Ida Gabrielsson, som efterträdde Ali Esbati, var väl förberedd och hennes manuskript till det inledande anförandet är värt att känna till. Här en kopia från riksdagens snabbprotokoll.

P.S. Igår nämnde vi att SKR:s bedömning av propositionerna är av betydelse för kommun- och regionpolitiker. Här är länken till cirkuläret som SKR skickade ut idag.

15 april – dagen för ändringsbudgeten

På riksdagens hemsida finns följande upplysning: 

”Vårpropositionen innehåller förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken under 2025. I vårpropositionen gör regeringen dessutom en bedömning av det ekonomiska läget och hur ekonomin kommer att utvecklas, samt utgiftstaket de närmaste åren. I samband med den ekonomiska vårpropositionen lämnar regeringen även ett förslag till ändringsbudget för 2024 – den första av två ordinarie ändringsbudgetar. Riksdagen beslutar om den ekonomiska vårpropositionen i juni.”

08:30 på måndag informerar finansminister Elisabeth Svantesson vid en pressträff.

13:00 börjar debatten i riksdagen med anledning av vårpropositionens avlämnande.

Det har funnits gott om förhandsinformation – nyhetstjänsten Altinget berättade för någon dag sedan: ”Budgetutrymmet ligger på sammanlagt 16,8 miljarder kronor och budgeten blir därmed fyra gånger så stor som förra årets. Redan nu har nyheter presenterats för drygt 14,2 miljarder.”

På tisdag kommer SKR, Sveriges kommuner och regioner, att publicera ett cirkulär som berättar i detalj hur kommun- och regionpolitiker lättare kan tillgodogöra sig innehållet i propositionen. Det är inte alltid lätt att genomskåda alla dimridåer: Tidigare indragna statsbidrag återkommer nu, dock bara med halva belopp. Då berättar Tidöpartierna om en satsning. Andra statsbidrag har tidigare sänkts med ett visst belopp, nu erbjuds ett annat statsbidrag med annan rubrik men med bara en del av det indragna bidraget som en helt ny satsning.  

I en kommun som Vänersborg, som håller fast vid att besluta årsbudgeten för 2025 redan i mitten av juni 2024,  är det mycket angeläget att försöka ”hänga med” och förstå ekonomikarusellen som snurrar på högvarv i Stockholm.

2024 års Ekonomiska vårproposition

Vårändringsbudget för 2024

Texten är en sak – hur reagerar nämndernas politiker?

28 februari 2024 fattade kommunstyrelsen beslutet:  Kommunstyrelsen beslutar att ställa sig bakom  upprättat förslag till Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplanen 2025-27″ .  [Bakom beslutet finns sju ledamöter från S, C, KD och MP.  Åtta ledamöter från M, L, SD och V deltog inte i beslutet.]

Kommunstyrelsens ordförande, Benny Augustsson, S, beskrev i utskickade handlingar bakgrunden till förslaget:  

”Kommunstyrelseförvaltningen har, enligt uppdrag, upprättat Anvisningar och ramar för arbetet med Mål- och resursplan 2025–2027. Kommunstyrelsen föreslås ställa sig bakom upprättat förslag. 

Åren 2022 – 2023 har präglats av en hög inflation som tillsammans med kraftigt ökade pensionskostnader och ökade räntekostnader försämrat kommunens ekonomiska utrymme. Från och med 2024 prognostiseras inflationstakten bli lägre och det ekonomiska utgångsläget förbättras något inför 2025. Den fortsatt höga beslutade investeringstakten med ökade kostnader för avskrivningar och ränta gör dock att kommunens ekonomi är fortsatt pressad.

Utifrån nämndernas redovisningar inför arbetet med Mål- och resursplan 2025–2027 kan det konstateras att vi står inför stora utmaningar inom många områden. Finansiering av beslutade investeringar, behov av tidiga insatser till barn och unga, en åldrande befolkning, nya och förändrade statliga uppdrag samt krav på olika åtgärder för att hantera ett försämrat säkerhetsläge är exempel på viktiga frågor som behöver hanteras inom kommunens olika verksamheter.

Mot bakgrund av dessa stora utmaningar inom verksamheten och det begränsade ekonomiska utrymmet så behöver samtliga nämnders arbete med budget 2025 fokusera på att hitta besparingar och effektiviseringar och där det är möjligt även ompröva ambitionsnivåer i befintlig verksamhet. Arbetet behöver präglas av god dialog mellan förvaltningar och mellan nämnder.”

Kommande måndag och tisdag sammanträder barn- och utbildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden och socialnämnden. Förvaltningarna har nagelfarit ovanstående anvisningar och lagt fram förslag till nämndernas politiker.  

Efter tisdag vet  vi hur anvisningarna har uppfattats och hanterats i alla kommunens nämnder, vilka texter från sina förvaltningar nämndernas politiker hade att ta ställning till och hur beskeden ”uppåt” till budgetberedningen och kommunledningen har formulerats.

Inga invändningar mot att överläggningar sker i slutna rum, men budgetprocessen är av så stor betydelse för var och en i kommunen att det känns angeläget att ha inblick i offentliga handlingar av betydelse. 

Ännu en rapport med samma besked

Först talade det Klimatpolitiska Rådet klarspråk. Nu är det Naturvårdsverket som lägger fram sin bedömning av regeringens bristande klimatarbete. Idag publicerades rapporten ”Naturvårdsverkets underlag till regeringens klimatredovisning 2024”.

Den kortfattade presentationen berättar vilken uppgift Naturvårdsverket har: ”Naturvårdsverket har årligen i uppdrag att lämna underlag till regeringens klimatredovisning. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet den 12 april.”

Den centrala meningen lyder: ”Årets rapport visar att målet till 2045 inte nås med beslutade styrmedel.

Här länken till själva rapporten.

”SD och M sämst i klassen när det gäller klimat och miljö”

DN-debatt idag ”SD och M sämst i klassen när det gäller klimat och miljö”. 

Här ingressen till debattartikeln i Dagens Nyheter: ”Moderaterna motarbetar aktivt miljölagstiftning i EU, medan sverige­demokrater röstar nej till i princip allt. Det visar vår granskning av svenska EU-parlamentarikers miljöinsatser 2019–2024. Även inom de andra partierna finns det stora skillnader i engagemang och ambitionsnivå, skriver Beatrice Rindevall och Karin Lexén, Naturskyddsföreningen.”

Debattartikeln sammanfattar rapporten som publicerades idag av Naturskyddsföreningen. 

Här kort tre citat om ”plus och minus”:

• Utmärkt miljöbetyg – Miljöpartiets tre EU-parlamentariker och Vänsterpartiets enda parlamentariker har alla röstat bra för miljön i 94–97 procent av de granskade omröstningarna och får därför utmärkt miljöbetyg. Jakop Dalunde (MP), Pär Holmgren (MP) och Malin Björk (V) har även varit mycket aktiva inom klimat- och miljöpolitiken i det parlamentariska arbetet.

• Dåligt miljöbetyg – Dåligt miljöbetyg tilldelas Kristdemokraternas två ledamöter och Moderaternas fyra ledamöter som endast har röstat bra för miljön i 24–31 procent av omröstningarna. Sara Skyttedal (tidigare KD), Tomas Tobé (M) och Jessica Polfjärd (M) har alla utmärkt sig genom att aktivt arbeta för att försvaga ambitionsnivån i flera viktiga miljö­lagstiftningar. Sara Skyttedal har nyligen lämnat Kristdemokraterna, men har kvar sin gamla partibeteckning eftersom hon agerade som företrädare för partiet i de granskade lagstiftningarna.

• Uselt miljöbetyg – De som röstat sämst för miljön är Sverigedemokraternas två parlamentariker och den politiska vilden Peter Lundgren, som endast röstat bra för miljön i 5–9 procent av omröstningarna. Den ledamot som utmärker sig mest är Johan Nissinen (SD), som har varit en stark röst mot klimat och natur. Nissinen har haft ett stort engagemang i både debatter och medier, och motsatt sig flera miljölagstiftningar i sin helhet.

Hela rapporten ”Draglok och bromsklossar– granskning av partiernas miljöambitioner inför EU-valet 2024” finns tillgänglig på Naturskyddsföreningens hemsida.