Skip to main content

Författare: Vänsterpartiet VBG

Samtalen i politiken är viktiga

Vid gårdagens fullmäktige fick samtliga nio partier tio minuter var för att presentera tankar om styrning och ledning av den kommunala verksamheten. Politiken styr, de anställda utför. För båda gäller att det är medborgarna, Vänersborgs invånare, som ger uppdraget.

Mål- och resursplanen tas fram en gång om året. Där sätts det mål för nästkommande år, där tilldelas resurser för alla enheter som skall, stå för att rätt saker görs.

Gårdagens övning gällde frågan: Fortsätter vi som hittills? Vill vi ändra något? Om vi vill ändra, vad är det som ska ändras och hur vill vi ha det under den kommande mandatperioden?

Partiernas bidrag varierade, de flesta ansträngde sig och delgav fullmäktige värdefull insikt om vad som kan bli innehållet i de politiska samtalen som måste ske efter valdagen 9 september. För samtal och dialog måste till. Resultatet av kommunalvalet blir med största sannolikhet för tredje gången i rad ett omöjligt utgångsläge för att enkelt få till stånd en tydlig majoritet. ”Vem med vem” vet vi först när samtalen har förts, när kompromisser har kommit på plats, när överenskommelser står på säker grund.

Kan alla vara med? Bör alla vara med när samtalen förs. Visst borde det vara så! Samtliga nio partier!

Men det finns partier som tycks vilja diskvalificera sig själva. Låt oss titta på Sverigedemokraterna. Det är Kurt Karlsson, som för SD:s talan i Vänersborg sedan 2010 och som står på framskjuten plats på valsedeln även 2018. Kurt Karlsson använde två korta minuter av den tilldelade tiden. I grunden var det egentligen bara detta: Vårt förslag till vision är att ”Vi ska bli bättre”. Och därefter: ”Det politiska samtalet, som tidigare har föreslagits, tycker vi ska bli bättre. Och att efterfråga en politisk dialog i kommunstyrelsen, tycker vi, är en fantastisk bra idé. Vi saknar just den här dialogen mellan olika politiska partier. Och får vi vara med i en politisk dialog där tycker vi det är väldigt positivt.

Men mycket mer tid tog Kurt Karlsson när vi kom till ett ärende som egentligen bara skulle behövt ett enkelt klubbslag: ”Ansökan om medel till avdelning Arbete, sysselsättning och integration för extratjänster”. Vänersborgs kommun hade fått del av ett riktat statsbidrag, 2,5 mkr. Pengarna tilldelades kommunen för ”arbetet med extratjänster”. Det är under socialnämnden detta ordnas, i den nämnda avdelningen. För att allt ska gå rätt till i bokföringen behöver kommunfullmäktige fatta ett formellt beslut att statsbidraget tilldelas socialnämnden.

Kurt Karlsson reagerade på ordet ”integration” i avdelningens namn. Det var som att trycka på en knapp! Karlsson berättade att anslaget kommer från staten, men egentligen från våra skatter. Pengarna kommer från en annan påse: ” …. kommer ur den miljardpåsen som vräks över den misslyckade invandringen i ett försök att dölja den katastrofala invandringspolitiken.” Sedan läste Karlsson ur handlingen, ansåg att det var diffusa beskrivningar hur ”våra pengar” ska användas, och ställde en mängd frågor. Han slutade med att yrka på återremiss.

Det var väl uppemot ett dussin ledamöter som kom upp i talarstolen för att hjälpa Kurt Karlsson att förstå vad ärendet handlade om, vilken verksamhet det gällde, vilka personer som fick värdefullt stöd, vilka insatser som görs. Förgäves, Kurt Karlsson höll fast.

För den som efterlyser bakgrunden och förklaringen svart på vitt, så först ett avsnitt från regeringens budgetproposition som bifölls av riksdagen:

”Stödet riktar sig till de kommuner och landsting som satsar på att anställa personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Alla kommuner och landsting ska kunna ta del av stödet beroende på hur många personer som de anställer med hjälp av extratjänster. Anslaget är kopplat till ett mål för antalet personer anställda med extratjänster den sista december 2017 hos respektive kommun och landsting. För 2018 avsätts 425 miljoner kronor till kommunerna och 75 miljoner till landstingen. Om kommunen eller landstinget inte når upp till målet reduceras bidraget, som sedan fördelas mellan de kommuner och landsting som överträffat sina mål. Målet i termer av antalet extratjänster är satt i relation till antalet invånare i respektive kommun eller landsting (se utg. omr. 14 avsnitt 3.5). Regeringen föreslår att 500 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:5 Bidrag för arbete mot långtidsarbetslöshet. För 2019 och 2020 beräknas anslaget uppgå till 500 000 000 kronor.” [Prop. 2017/18:1, utgiftsområde 25]

Om man sedan inte riktigt känner till vad som avses med extratjänster, så finns en anvisning från den ansvariga myndigheten, arbetsförmedlingen.

Hur gick det i fullmäktige? Det blev omröstning om Kurt Karlssons förslag att inte fatta ett beslut nu, att återremittera frågan för att alla frågor skulle besvaras. Kurt Karlsson var ensam vid omröstningen, inte ens de andra närvarande ledamöterna från SD gav stöd.

I princip finns väl inga invändningar mot att samtala med vem som helst, men det finns en gräns där ett sådant samtal, en dialog, inte leder någon vart. Och har detta visat tillräckligt många gånger då blir det inget samtal.

Det finns nog ingen i de andra partierna som gör sig skyldig att neka blankt till samtal med SD. Men i praktiken har SD i Vänersborg själv satt sig i den situationen att ingen tycks anse det meningsfullt att föra en dialog.

Och hur förmedlar man detta?

Visste väl det – FEL IGEN!

Vänsterpartiet bara lovar och lovar …

På partiets centrala hemsida finns en länk ”POLITIK A-Ö”.

Visserligen finns mycket information om Vänsterpartiets politik. Sex avsnitt som börjar på ”A”. Men inte något avsnitt som börjar på ”Ö”. Äldreomsorgen tycks vara det sista som Vänsterpartiet bryr sig om.

Tror någon detta?

Läs då själv vad Vänsterpartiet har för tankar när det gäller Äldreomsorgen. Och då ska du veta att Vänsterpartiet här i Vänersborg inte tvekar att i socialnämnden, i kommunstyrelsen och i kommunfullmäktige arbeta för att äldreomsorgen skall utvecklas och inte begränsas genom nedläggning av enheterna.

Men inget om ”Ö”? Tja, det kommer vi att se efter den 9 september. Det mesta tyder ju på att ordet Överenskommelse blir mycket betydelsefullt. Och Vänsterpartiet drar sig inte undan från att ta ansvar. Men gärna från en position där vi har väljarnas stöd i ryggen.

Vänsterpartiets förslag för sänkt hyra

Mer än vartannat hushåll har inte möjlighet att flytta in i en nybyggd hyresrätt. En ny slags hyresmodell – vänsterhyror – skulle sänka månadskostnaden för dessa boenden markant.

Vänsterpartiet föreslår en ny typ av hyresmodell, som skulle innebära en hyressänkning på 30 procent på nyproducerade hyresrätter. Det skulle göra att fler har råd att bo i nybyggena.

– Vänsterhyror skulle innebära att en barnfamilj som bor i en nyproducerad trea får en hyressänkning med runt 3 000 kronor i månaden. Det kan man jämföra med de borgerliga partiernas förslag om att införa marknadshyror. Det skulle istället innebära att samma familj får betala flera tusen kronor mer i månaden, säger Vänsterpartiets bostadspolitiska talesperson Nooshi Dadgostar.

Förslaget finansieras genom att hyrorna baseras på låneräntan istället för den kalkylränta som man normalt sätter hyrorna utifrån. Tanken är att den lägre hyran gäller under tio år för att sedan omförhandlas. Framöver kommer Vänsterpartiet att verka för att vänsterhyror på nyproducerade hyresrätter införs i alla kommuner där V är med och styr.

– Vi vill att även hyresgäster ska kunna ta del av fördelarna med den låga räntan. Fler ska kunna ha råd med en nyproducerad hyresrätt, säger Nooshi Dadgostar.

Sedan tidigare har Vänsterpartiet tagit fram ett investeringsstöd som gör det billigare att bygga hyresrätter med rimliga hyror. Hittills har 13 000 lägenheter tillkommit med det stödet. Denna modell med vänsterhyror kan användas på lägenheter byggda både med och utan investeringsstödet. De riktigt låga hyrorna går dock bara att få med investeringsstödet och Vänsterpartiet vill därför se ett utökat stöd för att fler nyproducerade lägenheter ska kunna få så låga hyror som möjligt.

Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt menar att investeringsstödet i kombination med vänsterhyror kommer att ha stor betydelse för människors möjlighet att bo.

– Sänkta hyror har direkt inverkan på människors ekonomi. Det ger den trångbodda familjen möjlighet att bo lite större. Den ensamstående föräldern har råd med ett till rum och slipper sova i vardagsrummet. Det ger den som är ung och har en osäker inkomst en lite större trygghet – hela lönen kommer inte ätas upp av hyran.

Underlaget till nyheten och hur hyresmodellen skulle se ut hittar du här.

Läs även

Kan det här vara något?

Med förväntan och med oro ser vi fram emot kommunfullmäktiges sammanträde på onsdag. Ordföranden har kallat till klockan 15:00, i regel träffas ledamöterna först klockan 18:00.

Bakgrunden till att komma igång tidigare lär vara  beslutet i kommunstyrelsen 2018-05-08:  ”Avslag på punkterna angående mål och inriktning till förmån för att nästa kommunstyrelse initierar förändring av kommande inriktningsmål med syfte att kommunfullmäktige i juni får tillfälle att debattera olika infallsvinklar.”

Nästa” kommunstyrelse var 4 juni 2018, där nämndes inget om detta.

I utskicket inför kommunfullmäktige i juni  finns inte frågan på kallelsen och nämns inte heller på annat sätt.

På kommunens hemsida hälsas välkommen till sammanträdet:

Kommunfullmäktige kallas till sammanträde i Folkets hus onsdagen den 20 juni klockan 15.00. Alla är välkomna!

Kallelse och handlingar i de ärenden som ska behandlas finns att läsa här på den digitala anslagstavlan.

Kommunfullmäktiges sammanträden sänds via Trollhättans närradio på frekvensen 90,6 Mhz med början kl. 17.30.

Vad som sker och vad som sägs mellan 15:00 och 17:30 kommer i vart fall inte att sändas i närradion.

Vänsterpartiets gruppmöte enades om att förbereda ett inlägg där vi berättar hur vi vill förändra regelverket. Idag sker allt i enlighet med ett beslut i fullmäktige från december 2013. Där fastslogs kommunens vision och det bestämdes hur centrala inriktningsmål skall tas fram. Kommunens mål- och resursplan formulerar var fokus i verksamheten skall ligga och vilka resurser som skall fördelas till vilka enheter.

Vänsterpartiets kritik mot hela processen har successivt blivit allt tydligare. Partiet centralt arbetar också med frågan, se t ex dokumentet ”New Public Management – bakgrund, effekter och kritik”.

Vi vet mycket väl att vi knappast kommer att få många ledamöter från kommunens andra partierna att ge sig i kast med Vänsterpartiets skrifter.

Men så dök det upp något som borde intressera en och annan ledamot inför reformen av kommunens målstyrningsprocess.

I torsdags tog statsrådet Ardalan Shekarabi emot Tillitsdelegationens huvudbetänkande Med tillit växer handlingsutrymmet – tillitsbaserad styrning och ledning av välfärdssektorn”.

Här ett citat:

Genom den omfattande dialog som Tillitsdelegationen har haft med forskare, medarbetare, chefer, politiker och medborgare med flera har vi identifierat en rad problem som skapar hinder för att mötet
mellan medarbetaren och medborgaren ska bli så bra som möjligt:
• Bristande medborgarfokus.
• Frånvaro av helhetsperspektiv.
• Detaljstyrning och administrativa tidstjuvar.
• Frånvarande ledarskap och bristande stöd till medarbetarna.
• Bristande kompetensförsörjning och kunskapsutveckling.
• Bristande öppenhet.
En grundläggande utgångspunkt är att ett mycket starkare inslag av tillitsbaserad styrning och ledning kan utgöra en viktig dellösning på de olika problem och hinder som i dag begränsar medarbetarens handlingsutrymme och verksamheternas utveckling och därmed också kvaliteten på välfärdstjänsterna. Inom ramen för vårt arbete har vi fokuserat på den outnyttjade potential som finns hos medarbetare i
välfärdssektorn och hur denna potential bäst kan tas tillvara, till nytta för brukare, patienter, elever och andra intressenter.

En utredning som kom vid rätt tidpunkt – kan det här vara något?

Från snabbprotokollet ….

Snabbprotokollet från gårdagens partiledardebatt i riksdagen

Anf. 6 JONAS SJÖSTEDT (V):
Herr talman! Ledamöter, åhörare! Vi lever i en ny politisk tid. Vi lever i osäkerhetens politiska tid.
Redan efter att rösterna hade räknats på den förra valdagen stod det klart: Det skulle inte bli så
lätt att regera Sverige den här perioden.
I den tiden var det ett av oppositionspartierna som var berett att sätta sig ned och göra en
statsbudget och se till att det gick att styra Sverige. Det var Vänsterpartiet, och vi har gjort det
hela den här mandatperioden.
Vi har också haft det största politiska inflytande som vi har haft som parti. Vi använde våra 5,7
procent till att arbeta för det som vi tror på, inte bara till att opponera. Vi har styrt Stockholm och
Göteborg, och vi har gjort statsbudgeten tillsammans med regeringen.
Om man ska utvärdera valutgången valdagen 2014 var det den väljare som röstade på
Vänsterpartiet som fick bäst utdelning för sin röst. Vi har genomfört 90 reformer – reformer som är
så bra att många andra gärna tar åt sig äran av dem. Det bjuder vi på.
Vi har förbättrat situationen för ensamstående föräldrar inte en, inte två utan tre gånger med
underhållsstödet. Vi har sett till att det har satsats på sjukvård – inte tillräckligt, men vi är de som
har sett till att det har hänt. Vi har sett till att det blir en förbättrad tandvård med ett bättre
tandvårdsstöd, och nu vill vi gå vidare med ett högkostnadsskydd i tandvården.
Det är vi som har förhandlat fram pengar till kvinnojourerna. Det är vi som har tryckt på för
järnvägsunderhållet. Det är vi som har fixat sommarlovskorten, de fria glasögonen och de fria
medicinerna för barn. Det tycker vi är bra.Men vi har också varit oeniga med regeringen i mycket.
Vi har varit och vi är oeniga när man inte låter den som behöver personlig assistans få det. Vi är
oeniga när det gäller nedskärningarna i sjukförsäkringarna som låter sjuka människor svikas och
nekas sjukpenning, fast de behöver det. Vi är oeniga när Sverige splittrar familjer för dem som har
fått asyl.
Om vi hade haft mer inflytande hade vi använt det. Vi hade använt det till att lägga ned kolgruvor i
stället för att sälja dem. Vi hade använt det till att höja utsläppsmålen, eftersom klimatet kräver
det. Vi hade stoppat den svenska vapenexporten till länder i krig och till diktaturer. I dag
exporterar Sverige vapen till Förenade Arabemiraten och Saudiarabien som bombar Jemen.
Sverige exporterar vapen till Turkiet vars stridsvagnar rullar in i Afrin.
Vi hade hejdat Natoanpassningen. Sverige hamnar allt närmare Nato. Har man inte tänkt gifta sig
ska man inte förlova sig, för det kan lätt missuppfattas. Sverige är på väg att förlova sig med
Nato.
Vi hade tagit bort vinsterna i välfärden, och vi hade drivit en fördelningspolitik där de absolut
rikaste, Sveriges miljardärer med växande förmögenheter, hade fått bidra mer så att jämlikheten
hade ökat i Sverige. För trots alla de reformer som vi tillsammans med regeringen har lagt fram
och genomfört har ojämlikheten bitit sig fast, och det präglar vårt samhälle.
I det vi har gjort och i det vi vill göra kan man se vänsterns väg för framtiden, mot ett jämlikare
Sverige som faktiskt håller ihop, mot feminism och mot ett land som går före i att ta ansvar för
klimatet.
Detta, herr talman, är den totala kontrasten till den rädslans och den ilskans politik som
sverigedemokrater och delar av borgerligheten manar fram. De tänker att ju räddare och ju argare
väljarna är desto större är sannolikheten för att de ska rösta på dem.
Vänsterns budskap är ett annat. Det är ett budskap av hopp. Sverige var en gång ett av världens
mest jämlika länder. Vi kan bli det igen. Vi var det, därför att det fanns en arbetarrörelse som steg
för steg tog oss dit. Det är nu vår uppgift. Med detta tänker vi gå till val för att få en
vänsterregering efter valet i höst. (Applåder)

Bäst när det gäller!

Idag var det partiledardebatt i riksdagen, den sista denna mandatperiod, den sista innan sommarlovet.

Det är ju skillnad mellan debatterna – i riksdagen fördelas orden, en talar åt gången, inte samma tjäbbel som TV-debatterna kan urarta till.

Alla har möjlighet till ett längre och ett kortare anförande. Replik kan begäras i anslutning till det kortare anförandet, i den andra omgången alltså.

Några partiledare kom bättre förberedda än andra. Några visade sig hemma på de flesta områden, andra kom tillbaka igen och igen till en och samma fråga. Det gick verkligen inte särskilt bra för någon av dessa två partiledare, varken skolan och inte heller invandringen visade sig vara ämnen som räckte för hela den långa debatten.

Man kan se och följa hela debatten på riksdagens hemsida. Man kan också hoppa till enskilda anföranden eller till några replikskiften. På höger sida finns talarlistan, där klickar man för att direkt komma rätt.

Bäst när det gäller! 

Visst tackar vi partiledningen för att förberedelserna för vår partiledare Jonas Sjöstedts insats gjordes så grundligt. Vänsterpartiets medlemmar kan vara stolta över Jonas Sjöstedt. Från första anförandet till sista replikskiftet.

En kort sammanfattning finns också på länken till SvT. Där samlades det en mängd korta inlägg, så att säga russinen i kakan.

Detta med Visioner …

När kommunfullmäktiges ordförande, Lars-Göran Ljunggren inledde kommunfullmäktiges sammanträde i maj, så sade han ordagrant också följande: ”Som en liten extra information: Nästa fullmäktigesammanträde börjar vi redan klockan 15:00. Vi har ju en del ärenden att diskutera, bland annat detta med visioner och partiernas program. Då har vi från presidiet tänkt så här att vi ger varje parti tio minuter att ta sin presentation och sedan så kan man ha något kortare utbyte, men ganska begränsat. Och alltsammans räknar vi med att det ska vara färdigt inom två, två och en halv timme. Därefter avbryter vi den här diskussionen.”

Vad är nu detta? Ett ärende på fullmäktige som inte är ett beslutsärende? Partiernas presentationer och fri debatt, eller ”kortare utbyte”, om vad? ”Om detta med visioner”?

Nu finns utskicket till fullmäktiges möte 20 juni – varken på kallelsen eller i något underlag nämns överhuvudtaget att fullmäktige skall ha dessa överläggningar. Märkligt!

Här ett förtydligande: När kommunstyrelsen den 8 maj beslutade att flytta Mål- och resursplanen 2019 från 20 juni till 21 november 2018, så biföll en majoritet också följande yrkande av Lutz Rininsland (V):

”Avslag på punkterna angående mål och inriktning till förmån för att nästa kommunstyrelse initierar förändring av kommande inriktningsmål med syfte att kommunfullmäktige i juni får tillfälle att debattera olika infallsvinklar.”

Det blev bifall för detta förslag från Socialdemokraterna, Centerpartist och Miljöpartiet. Sverigedemokraterna avstod på vanligt sätt från att rösta. Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna hade velat att ”mål och inriktning” skulle förts fram som ett beslutsärende redan vid detta sammanträde i juni.

Det finns nio partier denna mandatperiod i vårt fullmäktige, det blir nittio minuter presentation och ”ett kortare utbyte”. Sannerligen ett gyllene tillfälle att så här i valrörelsen och strax innan sommarpausen kunna formulera sina tankar. Dock bör alla beakta vårt regelverk och därmed två beslut som fullmäktige tog i december 2013. Dessa är ”Beslut om Vision och inriktningsmål” och ””Beslut om regler för mål- och resultatstyrning”. Grundläggande är nämligen följande: Fullmäktiges beslut gäller! (tills fullmäktige fattar ett nytt beslut!)

Nu gäller det för alla partier och deras förtroendevalda och medlemmar att komma fram till hur reglerna bör förändras och hur kommunens övergripande inriktningsmål bör formuleras. Det är det som ska presenteras i fullmäktige den 20 juni. Och inte, som ordförande Ljunggren uttryckte det, ”detta med visioner och partiernas program”.

Jonas Sjöstedt – efter riksdagens omröstning

Torsdag den 7 juni var dagen när de kommersiella omsorgs- och skolkoncernerna trodde att de nu kan andas ut.

Kanske köpte Jan Emanuel Johansson ännu en ny lyxbil, Bert Karlsson flinande nog ikapp med Ebba Busch Thor, Peje Emilsson på Kunskapsskolan gjorde high five med Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson fick en klapp på huvudet av paret Bergström på Engelska skolan, som får fortsätta tjäna skattemiljoner och sätta glädjebetyg.

Torsdag den 7 juni var dagen när riksdagen röstade om vinstuttagen. Högern och SD röstade då tillsammans för obegränsade vinster i skolan, barnomsorgen, LSS och äldreomsorgen. Högerpartierna och SD har nu övertydligt visat vilkas ärenden de går. Vinstfesten kan fortsätta ett tag till, allt betalt med våra gemensamma skattepengar.

Vi har dock en varning till alla er som tror att ni kan andas ut. Det kan ni inte. Inte alls. Det finns ett parti som hela tiden stått upp mot vinstjakten och tänker fortsätta göra det. Vänsterpartiet. Och vi har majoriteten av folket med oss. De flesta svenskar anser inte alls att deras skattepengar ska hamna i fickorna på riskkapitalister eller i något skatteparadis, utan att de ska gå oavkortat till det de är avsedda för.

Personalen i hemtjänstbolaget som tjänar 1 800 kronor mindre i genomsnitt per månad, eftersom aktieägarnas utdelning går före rimliga löner, småbarnsföräldrarna som har sitt barn i för stora barngrupper i förskolan, eleverna i friskolan som läggs ner för att den inte är lönsam nog – alla vill de ha bort vinstjakten.

Borgerliga partier och SD vet om att deras egna väljare inte gillar hur de röstat i vinstfrågan i dag, därför vill de inte gärna prata om den konflikten, men väljarna ser ju vad som händer.

Denna torsdag, den 7 juni, är därför en dag för större insikt. Det är en dag när ännu fler inser vad som händer när välfärden förvandlas till en marknad, där olika aktörer konkurrerar om kunderna. Barns rätt till kunskap, sjukas rätt till vård och äldres rätt till omsorg förvandlas till varor, vilka som helst, att producera så billigt som möjligt för att ge största möjliga vinst åt några få stora bolag, deras ägare och riskkapitalister.

Från 1990-talet har Sverige genomgått ett av de mest långtgående privatiseringsexperimenten i världen. Stora delar av den skattefinansierade välfärden – skolor, omsorg, vård – har öppnats upp för vinstdrivande bolag. Inte i något land tillåts vinstintresset på sådant sätt inom till exempel skolan.

Länge var Vänsterpartiet ensamma om att motsätta sig denna utveckling. Men steg för steg har vi börjat vända både debatten och politiken. På 1990- och 2000-talet drev vi igenom stopplagar och lokala privatiseringsstopp och satsade på den kommunala välfärden.

2012 lade vi förslag på hur man kunde få bort vinstjakten helt från välfärden – utan att röra medborgarnas möjligheter att välja välfärd. Strax följde LO efter och motsträvigt även S och MP. 2014 fick vi regeringen med på att utreda frågan. Som en följd av det röstades det i dag om lagförslaget att skattepengar ska gå till välfärd och inte riskkapitalbolag.

Vänsterpartiet släpper aldrig frågan om att skattepengar ska gå till välfärd, inte privat profit. Nu är det valrörelse och nu tar vi den till svenska folket. Efter att högern och SD fällt förslaget i riksdagen ska vi påminna väljarna om att partier som sätter riskkapitalbolagen före deras rätt till skola och omsorg, kommer att göra det på andra områden också.

Vi tänker låta de borgliga och Sverigedemokraterna betala ett högt politiskt pris för att de låter välfärdsbolagen tömma vår gemensamma skattkista – på elevernas och de omsorgsbehövandes bekostnad.

Så håll andan välfärdskapitalister. Håll andan högerpartier och Sverigedemokrater. Nu gör vi genomförandet av den nya lagstiftningen till en valfråga. På valdagen den 9 september kan vi tillsammans se till att vinstjägarna försvinner från välfärden.

Jonas Sjöstedt, partiledare (V)

Landsbygdspolitik är i ropet

Det är dags att skapa en landsbygdspolitik för hela Sverige för att hela Sverige.

Det var slutraden i ett kort och tydligt uttalande som Landsbygdsriksdagen i Örnsköldsvik antog. Hela konferensen dokumenterades, även partiledarpanelen är inspelad. 

På konferenser talar man med varandra, i riksdagen beslutar man. Det kan vara skillnad, mellan att allmänt välvilligt formulera goda avsikter och att svart på vitt ”bekänna färg”.

Två veckor efter mötet i Örnsköldsvik debatterade man i riksdagen, idag ska beslutet komma. Riksdagens arbete följer för det mesta samma trappsteg: Till grund ligger en proposition från regeringen (Prop. 2017/18:179 ”En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder – för ett Sverige som håller ihop”). Sedan tillkom cirka 70 yrkanden i följdmotioner och cirka 70 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18. Det är riksdagens Näringsutskott som hanterar underlaget och skriver ett betänkande (2017/18:NU19 ”En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder”)

I betänkandet framkommer vilka partier som står bakom vilka delar av beslutet, vilka partier som har annan uppfattning och därför skriver reservationer eller tillfogar särskilda yttranden.

Med betänkandet på bordet följer riksdagsdebatten och något senare beslutet. Vid debatten finns för det mesta endast enskilda ledamöter närvarande, till omröstningen kallas hela riksdagen in till kammaren.

Det blev en bra debatt i tisdags. För Vänsterpartiet argumenterade Håkan Svenneling från Värmlandsbänken. Här hela hans anförande och även ett replikskifte med företrädaren för Centerpartiet.

Senare idag med start klockan 16:00 röstar riksdagen, landsbygdsfrågorna är punkt 8 av en lista med 15 betänkanden från 8 olika utskott.

En sak vet vi här i Vänersborg – landsbygdsfrågor har en central betydelse för sammanhållningen i vår kommun. Det vet vi och det påminns vi också ständigt om. Brålanda företagarförening och Brålanda Galleria har inbjudit till en temadag ”Inför Valet” nu på lördag 9 juni.