Inför varje sammanträde läser förtroendevalda lokalpolitiker hundratals sidor med handlingar till alla ärenden. Besluten i nämnder och styrelser förbereds i kommunhuset med underlag som behövs för att förstå hela processen och för att bli medveten om beslutens konsekvenser. Det tar sin tid att läsa in allt som skickas ut. Men ändå räcker det inte – många gånger behöver frågor sättas in i ett sammanhang. Att skaffa sig rätt bakgrund är oundgängligt om den förtroendevalda vill känna sig tillfreds med sitt eget ställningstagande.
”Inget barn ska vräkas” är en rapport från ”arena idé” som berättar hur situationen på bostadsmarknaden snabbt har försämrats. Vad gäller egentligen? Fanns det inte ett förbud när barn drabbades? Hur går det till när ett vräkningsbeslut fattas och verkställs? Här rapportens sammanfattning – själva rapporten omfattar lite mer än 20 sidor.
- Trots att det finns en nollvision mot vräkningar av barn, vräktes 342 barn första halvåret 2024. Mörkertalet av hushåll som ofrivilligt avhyses från sina hem är stort. Fyra gånger fler än de som vräks lämnar hemmet innan vräkningen träder i kraft.
- En tidigare positiv trend med minskat antal vräkningar har brutits. Ansökningarna om vräkningar har ökat med 20 procent sedan 2017 och antalet verkställda vräkningar har ökat med över 30 procent.
- Det vanligaste skälet till en vräkning är att hyresgästen inte har råd att betala hyran. 8 av 10 vräkningsfall beror på en hyresskuld, och i ärenden som berör barn är hyresskuld skälet i 9 av 10 vräkningsfall. Ändå tar socialtjänsten sällan på sig betalningsansvaret för att förhindra en vräkning.
- Vräkningsstatistiken ger inte hela bilden av situationen på bostadsmarknaden. Det är enbart de som överhuvudtaget har kunnat ta sig in på förstahandsmarknaden som syns i vräkningsstatistiken. I takt med att det blir svårare att hitta ett tryggt boende för hushåll med låga inkomster, ökar antalet hushåll som helt enkelt inte släpps in på förstahandsmarknaden för hyresrätter. Därför behöver vräkningsbegreppet utvidgas och det behövs fler mått för att förstå hur utsattheten på bostadsmarknaden utvecklas.
Uppdaterad: 14 januari 2025