Publicerad 22 november 2006 kl 4.15.

I det fina och vackra Sverige har alla rätt till högre studier. Dock har denna bild en mycket mörkare verklighet. Det är ett faktum att Sveriges fattigaste samhällsgrupp är just studenter.

Studiemedlet är på drygt 7 200 kronor i månaden, av detta går hälften eller mer till bostadshyran. De studenter som inte har föräldrar som kan hjälpa till ekonomiskt lever under den av FN och EU satta fattigdomsgränsen på 8400 kronor i månaden.

Centerpartiet, folkpartiet och moderaterna lovade att höja studiemedlen, folkpartiet lovade dessutom att slopa fribeloppet. Dessa löften lyser nu med sin frånvaro. Dessutom tar de bort studenters rätt till a-kassa efter avslutade studier. Detta medför att studenter inte längre kommer att ha ett skyddsnät efter studierna.
Övergången från studier till arbete blir ekonomiskt svårare för den som inte får arbete direkt efter examen. Detta främjar det som allianspartierna i valrörelsen kritiserade, nämligen att man fortsätter att studera medan man söker jobb.
Studiemedlen är viktiga om vi ska få bukt med den sociala snedrekryteringen till högskolor och universitet. Det kan inte vara så att vi som studerar heltid också ska arbeta vid sidan om för att försörja oss. Vill vi ha hög kvalité på studenterna som går ut så krävs också att man ger förutsättningarna.

Att regeringens budgetproposition slår mot dem som har det sämst i samhället är ju ingen hemlighet längre. Redan under nästa år kommer det att bli svåra tider för arbetslösa, förtidspensionärer och inte minst studenter.
Den nya regeringen har under sin korta tid visat tydligt vilken linje de kommer att driva mot studenter och hur de tänker missgynna gruppen studenter.
Utan att göra en allt för djup analys blir resultatet uppenbart. Högre studier kommer i framtiden att bli en fråga om ekonomiska möjligheter. Det är redan nu svårt att klara av studierna med CSN-medlet och även om många har ströjobb vid sidan om räcker det inte till. Allianssveriges studenter blir söner och döttrar till dem som redan har en ekonomisk tryggad situation.

Den borgerliga politiken leder till att alla samhällsmedborgare inte längre kommer att ha samma förutsättningar att förkovra sig i den akademiska världen.
Därmed lägger alliansregeringen grunden för ett ojämlikt samhälle med stora klasskillnader.

Ivan Andrés Castillo (v)
sekreterare i Trollhättan
Rossana Dinamarca (v)
riksdagsledamot

Uppdaterades: 22 nov 2006