När en person ansöker om asyl har hon rätt att få sitt behov av skydd prövat i en rättssäker asylprocess. Så ser verkligheten inte ut – många har farit illa på de mest fruktansvärda sätt, barn har blivit berövade sin barndom och en rättvis prövning, och extra utsatta har inte fått det skydd dom har rätt till. Anledningen är den bristande rättssäkerheten men också politiska beslut, myndigheterna agerande och lång väntan på asylbeslut.

Jag kan konstatera att utöver Vänsterpartiet, har M, C, KD, L, MP i riksdagsmotioner och/eller i reservationer till migrationskommitténs betänkande föreslagit utredningar eller översyner av rättssäkerheten i asylprocessen. Nu ger vi dom möjligheten att gå vidare med det, och jag är öppen att föra diskussioner i syfte att komma fram i dessa frågor.

Vänsterpartiet anser att det är av största vikt att asylsystemet både är, och uppfattas vara, rättssäkert. Den omfattande kritik som finns mot systemet idag, från såväl människorättsorganisationer, jurister och asylsättsexperter skadar tilltron till systemet och kan bara åtgärdas genom att rätta till de nuvarande bristerna. Det är vi beredda att göra.

Därför bör regeringen snarast tillsätta en utredning för att se över rättssäkerheten i asylprocessen, som också utifrån vad ovan nämnda partier efterfrågat, innehålla;

En granskning av asylprocessens alla delar och ta hänsyn till det som skiljer asylärenden från andra förvaltningsrättsliga processer och beslut. Utredningens uppdrag bör vara brett och innehålla en analys av rättssäkerheten i Migrationsverkets och migrationsdomstolarnas handläggning och hantering av asylärenden, samt andra aktörer som medverkar i asylprocessen.

En granskning av hur rättssäkerheten för extra utsatta och marginaliserade grupper som HBTQI-personer, konvertiter, kvinnor och barn kan förbättras och likställas med övriga grupper. Granskningen bör omfatta en översyn av migrationsmyndigheternas kunskaper om dessa grupper.

En översyn av hur tortyrskador hanteras, samt vilken betydelse och roll tortyrskadeutredningar har, i asylprocessen.

En analys av hur barnets bästa beaktas och redogörs för i asylbeslut.

En översyn av tillförlitlighet- och trovärdighetsbedömningarna.

En översyn av systemet med offentliga biträden i asylärenden, avseende möjligheten att införa specifika behörighetskrav för offentliga biträden, möjligheten att avvisa ett biträde generellt, hur kompetensen på offentliga biträden inom migrationsområdet kan höjas samt hur ersättningsnivåerna för biträdena ser ut i asylärenden i jämförelse med andra rättsområden. Även behovet av att stärka den asylsökandes rätt till ombud bör ses över.

En översyn av kvalitetssäkring av beslutsprocesser och i synnerhet kvalitetssäkring av tolkningen vid muntliga förhandlingar.

En granskning av handläggningstidernas betydelse för rättssäkerheten.

En analys av behovet av att inrätta en oberoende part som granskar rättssäkerheten.

En granskning av hur landinformation och rättsliga ställningstaganden tas fram. Vidare ska migrationsdomstolarnas hantering av landinformation analyseras i relation till domstolarnas utredningsskyldighet, samt deras hantering av rättsliga ställningstaganden analyseras i relation till deras uppgift att göra en självständig bedömning oberoende av parterna. Utredningen ska ta ställning till om landinformation ska kunna överklagas.

Avslutningsvis bör utredningen tillsättas snarast och i samråd med UNHCR och andra relevanta aktörer inom civilsamhället.

Jag vill också passa på att rikta ett varmt tack till alla som hör av sig kring frågorna, som delar med sig av berättelser, som på alla olika sätt lyfter dessa och som aldrig slutar kämpa i vardagen.