Val 2014

Det fina är ju samtalen …

Inte bara på RÖDA LÖRDAGAR, nej varje dag under de sista två veckorna innan valdagen är Vänsterpartiets valbyrå placerad i gågatekrysset. Godisskålen är inte längre aktuell, vårt förråd är slut. Broschyrer finns kvar, ett mindre antal dock. Först på lördag tar vi fram nya lådor med KRAV-bananer.

Skoleleverna har slutat komma, frågorna tycks vara besvarade. Det är samtalen som nu står i centrum. Långa samtal, många frågor, frågor som tyder på stort intresse. Och så naturligtvis alla glada hälsningar med budskapet: Jag har redan röstat, jag har röstat på Vänsterpartiet.

– Vem av er ska vara med på debatten som pensionärsförbunden har inbjudit till?

– Ni kommer väl till Brålanda på lördag? Det är ju politikerutfrågning.

Och sedan alla sköna kommentarer om våra annonser, om våra stora annonser i mittuppslaget och våra små annonser där vi varje vecka sedan april och fortlöpande under hela sommaren har kommit med nya texter, här den minsta och här den andra som är lite större.

dalslandskurir

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Enkelt …

Det känns bra, mycket bra. Nu har vi flera gånger haft samtal vid vår lilla valbyrå där vi fick beröm för vårt material. Vänsterpartiets broschyr LÄTT SVENSKA upplevs som en välsignelse: Klart budskap, går inte att missuppfatta, tydligt, begripligt, ingen som vill gömma sig bakom politikersnacket …

Nu har vi delat ut alla exemplar vi hade och måste hänvisa till att materialet finns på hemsidan. Texten finns också på Arabiska, Engelska, Finska, Jiddish, Meänkieli, Nordkurdiska, Nordsamiska, Persiska, Romani, Somaliska, Spanska och Sydkurdiska. Klicka här för att ladda ned… 

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet vill att människor ska
hjälpa varandra och ta ansvar, vara solidariska.
Under 1900-talet i Sverige
kämpade kvinnorörelsen och arbetarrörelsen
så att vi fick välfärd och ett mer jämlikt samhälle.

Men de senaste 30 åren har Sverige blivit sämre igen.
Giriga företag har fått styra mer och mer.
Sverige har fått hög arbetslöshet, brist på bostäder,
sämre välfärd och ett mindre jämlikt samhälle.

Vänsterpartiet är viktigt för Sverige.
Om du röstar på oss så bidrar du till att byta regering.
Vi vill vara med i en ny regering
tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet.
Där ska vi kämpa för rättvisa och jämställdhet
och mot miljöförstöring.

Vi har redan visat att vi kan göra stora förbättringar
i många kommuner i landet.
Vi har till exempel höjt kvinnors löner i Malmö
och infört gratis kollektivtrafik i Kiruna.

Jobb, välfärd och jämställdhet är våra viktigaste frågor.

Bra skola, vård och omsorg
utan vinster i välfärden
Privata företag gör vinster
eftersom de har färre anställda
och betala lägre löner.
Företagen gör också vinster
när de väljer de kunder som har mest pengar
i stället för dem som har störst behov av vård eller skola.

Vi är det enda partiet som vill
göra det omöjligt för privata företag
att tjäna stora vinster på skola, vård och omsorg.

Vi vill också ändra lagen så det blir svårare att sälja
sådant som stat, kommun och landsting äger
till privata ägare.

Vi vill skapa fler vårdplatser
och äldre ska få bestämma mer om sin äldreomsorg.

Staten ska ta över ansvaret för skolorna
och göra alla skolor lika bra.
Det ska bli färre barn i varje grupp
på förskolor och fritidshem.

Fler och tryggare jobb
i hela landet
Fler ska arbeta inom skola, vård och omsorg.
Vi vill anställa 3 000 fler i vården och 6 000 nya lärare.

Vi ska skapa jobb genom att
bygga bostäder, särskilt hyresrätter.
Vi vill också bygga ut tågtrafik, bredband och mobilnät
och satsa på jordbruk och ekologisk mat.
Då blir livet bättre både i städer och på landsbygden.

Den borgerliga politiken som Sverige haft
har lett till att många har osäkra anställningar.
Vi vill ändra på det. Fler ska få fast anställning.
Alla ska få jobba heltid om de vill.

A-kassan ska bli bättre.
Arbetslösa som är under 25 år
ska få jobb eller utbildning inom 90 dagar.
Alla ska också kunna klara sig bra på
sin sjuklön, pension eller studiemedel.
Vi vill höja studiemedlet med 750 kronor i månaden.

Feminism betyder rättvisa
Vi ska öka rättvisan mellan kvinnor och män.
Vi vill ändra på föräldraförsäkringen
så att föräldrar tar lika mycket hand om barnen.
Det ska finnas barnomsorg på kvällar och helger.
Kvinnors löner ska bli högre.

Vi vill också ändra lagen så att det blir olagligt
att ha sex med någon
som inte tydligt visat att den vill ha sex.

MR valbyrå

Hur blir man överens?

Nu är valrörelsen snart inne i ett skede där det gäller att hålla ordning på löften och utfästelser. Det är väl ändå så att valets vinnande partier måste räkna med att granskas under den kommande mandatperioden: Vad blev det av alla fina tankar som fördes fram innan valet, alla löften som gjorde att det blev så många röster och mandat så det ledde till uppdraget att bilda regering?

Det gäller att hålla isär olika förslag. Somliga är skrivna med avsikten att hållas öppna för nödvändiga kompromisser, andra med tillägget ”det här eller inte alls”. Det finns förslag som funnits med en längre tid, i partiernas budgetmotioner hösten 2013 eller tidigare, några har tillkommit och formulerats tydligare under perioden mars-april när motionerna kring vårbudgeten 2014 lades fram.

Nu, när valrörelsen kommer igång efter sommarpausen gäller det att se vem som tar upp vems förslag och hur förslagen anpassas till varandra. Frågan om ”hönan och ägget” är akademisk i sammanhanget, det viktigaste är ändå om ekvationen ter sig möjlig eller inte

Här ett exempel: ”äldrevården – brist på personal – önskan om bättre kvalitet – ungdomsarbetslöshet – utbildning och praktik – finansiering”. Vänsterpartiet ser självfallet att partiets bedömningar av arbetsmarknadspolitiska insatser behöver förankras i parlamentariska majoriteter. Därför är det av stort intresse att läsa om Socialdemokraternas nya utspel. Det något torra och svävande valmanifestet förtydligas nu genom ”utspel” som baseras på beräkningar och som konkretiserar målsättningen med siffror.

Läs t ex Vänsterpartiets vårbudget 2014 och avsnittet om Ungdomsarbetslöshet och jämför med utspelet som Stefan Löfven och Magdalena Andersson kom med idag.

Vänsterpartiet:

”Generationsväxlingsprogram

Vi föreslår ett treårigt program för generationsväxling i arbetslivet med trainee- och lärlingsanställningar samt utbildningsvikariat. Rekordstora pensionsavgångar kommer att ske i statlig förvaltning och annan offentlig verksamhet de närmaste åren. I stället för att låta nyutexaminerade unga gå arbetslösa vill vi underlätta traineeanställningar vid de myndigheter och förvaltningar som inom kort måste börja rekrytera ny arbetskraft. Genom att äldre anställda handleder nyanställda överförs kunskaper och erfarenheter till nästa generation.

Också inom äldre- och handikappomsorgen samt psykiatrin finns det stora rekryteringsbehov de kommande åren. Samtidigt saknar en stor andel av personalen relevant yrkesutbildning. Vi vill därför satsa på ett kunskapslyft för anställda i omsorgen så att nästa generation får möjlighet att komma in i yrket genom utbildningsvikariat. De ska i första hand rekryteras bland arbetssökande som gått omvårdnadsprogrammet på gymnasiet eller komvux.”

Och här Socialdemokraterna (2014-08-04): ”S vill satsa på traineejobb i äldreomsorgen”. Se även presentationen på Socialdemokraternas hemsida.

Ett av många exempel. Visserligen inte samma formuleringar, inte samma ordalydelse, inte skrivet på samma papper. Vilket kommer att betonas av Allianspartierna …

Idag är det 40 dagar kvar till valdagen.

Det finns ett samband

Vänersborg har fattat ett inriktningsbeslut: Kommunen har för avsikt att investera i en ny hamn i Vargön som ersättning för hamnen som ligger i centrum. Det är åtskilliga hundra miljoner kronor det kommer att kosta.

Denna investering kan endast bli aktuell om ”staten” fattar ett antal beslut som förutsättning för fortsatt sjöfart på Vänern och uppför Göta Älv från Göteborg. Det gäller bl a en investering i nya slussar som behöver finnas på plats senast 2030. Kostnaden lär ligga kring 3 miljarder kronor. Slussutredningen uttryckte förväntan att rapportens slutsatser skulle leda till en markering i regeringens förslag om den framtida transportpolitiken. Det blev inte så!

”Just nu” verkar det inte finnas någon som helst ordning, utspelen kommer från överallt. Senast erbjöd sittande regeringen med sitt Sverigepaket en transportinvestering som kostar astronomiska summor. Satsningen på höghastighetståget är en total kovändning från Anders Borg som inte lämnar något utrymme för andra investeringar.

Når vågorna har lagt sig, när valet är över, när klarhet är vunnen vem som har möjlighet att komma med förslag som går att realisera – då kanske kommer en första antydan om vilket öde Vänersjöfarten går till mötes.

Under tiden uppmärksammar vi i Vänsterpartiets vårbudget några synpunkter som vi vill att fler känner till. ”Offentliga finanser”, ”Utgiftstak” och framförallt avsnittet ”Finansiering av investeringar” är läsvärt. Återigen – tankar som kommer att spela roll när det gäller investeringen i nya slussar som förutsätts för att ett inriktningsbeslut om en ny hamn i Vänersborg överhuvudtaget kan leda någon vart.

————-

5.2.2 Mål för de offentliga finanserna

Överskottsmålet innebär att de offentliga finanserna måste gå med ett överskott på minst 1 procent av BNP över en konjunkturcykel. Målet infördes bl.a. mot bakgrund av den kraftiga ökningen av statsskulden under 1990-tals-krisen. Vänsterpartiet stod bakom överskottsmålet då det först aviserades i mitten av 1990-talet, då vi menade att det var viktigt att få ner statsskulden till rimliga nivåer. Detta syfte med överskottsmålet är sedan en lång tid tillbaka uppfyllt och de svenska offentliga finanserna hör i dag till de starkare i världen.

Ett annat syfte med överskottsmålet var att ”spara i ladorna” inför kommande demografiska förändringar. Den demografiska förändringen som förutsågs när överskottsmålet infördes är nu här. De närmaste fyra åren kommer de demografiska kostnaderna i kommunsektorn i genomsnitt att vara mer än dubbelt så höga som det historiska genomsnittet (för perioden 1980-2005). Överskottsmålet har därmed spelat ut sin roll. Mot denna bakgrund föreslår Vänsterpartiet att överskottsmål ersätts med ett medelfristigt mål för de offentliga finanserna där dessa i normalfallet ska vara i balans över en konjunkturcykel.

5.2.3 Utgiftstaken

Budgetpolitiska ramverk bör utgöra en avvägning mellan å ena sidan fasthet och stramhet och å andra sidan handlingsutrymme och flexibilitet. Det nuvarande systemet med 4-åriga utgiftstak har emellertid en inneboende svaghet i detta avseende. Att bedöma nivån på statsbudgetens utgifter fyra år framåt är förknippat med stor osäkerhet eftersom stora delar av utgifterna i statsbudgeten är känsliga för pris- och löneförändringar och för de allmänna makroekonomiska utvecklingen. För att vara säker på att ha handlingsutrymme i framtiden och att framtida utgiftstak inte kommer att hindra en aktiv finans- och arbetsmarknadspolitik i händelse av en större ekonomisk kris bör utgiftstaken sättas på en nivå som skapar tillräckligt stora budgeteringsmarginaler för att hantera denna osäkerhet. Men stora budgeteringsmarginaler innebär samtidigt att utgiftstakens styrande roll i budgetprocessen urholkas.

För att komma till rätta med det nuvarande systemets inneboende brister föreslår Vänsterpartiet att utgiftstaken endast sätts för det kommande budgetåret. Med en tidshorisont på ett år behövs inte lika stora säkerhetsmarginaler, vilket innebär att utgiftstakens styrande funktion stärks. Ett-åriga utgiftstak ökar samtidigt flexibiliteten i finanspolitiken i och med att utgiftstaken kan anpassas till konjunkturläget.

Vårt mål om att de offentliga finanserna ska vara i balans över en konjunkturcykel garanterar också att det medelfristiga perspektivet i budgetprocessen bibehålls.

5.2.4 Finansiering av investeringar

Budgetlagen föreskriver att investeringar i infrastruktur, fastigheter m.m. i normalfallet ska finansieras via anslag i statsbudgeten. Detta innebär att investeringarna bokförs som kostnader i statsbudgeten i takt med att utgifterna uppstår. Konsekvensen av detta förfaringssätt är att kostnaderna för investeringar i infrastruktur direktavskrivs. Vi menar att detta är ett märkligt förfaringssätt. En investering i infrastruktur är ju något som konsumeras över en lång tidsperiod.

Därför är det rimligare att kostnaden fördelas över hela dess livslängd.

Sättet som staten redovisar infrastrukturinvesteringar blir särskilt problematiskt i kombination med systemet med utgiftstak. Kombinationen av utgiftstak och infrastrukturinvesteringar som direktavskrivs innebär att investeringar får konkurrera om utrymmet under utgiftstaken med löpande utgifter som sjukpenning, barnbidrag, m.m. Detta riskerar att leda till att viktiga samhällsinvesteringar inte kommer till stånd eller skjuts på framtiden.

Vänsterpartiet menar att staten, i likhet med vad som är fallet i kommuner och företag, bör införa en investeringsbudget. Förslaget skulle möjliggöra att staten i högre utsträckning skulle kunna fördela investeringskostnaderna över hela investeringens livslängd. Detta skulle förbättra regeringens och riksdagens beslutsunderlag beträffande avvägningar mellan långsiktiga strategiska investeringar och mer kortsiktiga reformförslag. Det måste dock finnas tydliga riktlinjer för investeringsbudgeten.

Enbart fysiska investeringar ska ingå. Vi föreslår också att det införs ett tak för investeringsbudgetens storlek samt att den ska redovisas separat till riksdagen en gång per år i samband med budgetpropositionen.

Vi menar att budgetlagen bör ändras så att lånefinansiering kan utgöra huvudprincip. Frågan att ändra redovisningsprinciperna för vissa av statsbudgetens utgifter och ändamål är emellertid en komplicerad fråga och måste därför föregås av en grundlig parlamentarisk utredning.

Visst var det en fin dag

71 dagar kvar till valdagen.

Fortfarande mycket tid kvar. Då känns det extra bra att kunna blicka tillbaka på en dag som visade att våra frågor berör många och att det är våra frågor som diskuteras.

Jonas Sjöstedt talade på kvällen i Almedalen. Hela talet kan ses och höras i efterhand, det finns även hela manuskriptet för den som hellre vill läsa.

Redan tidigt på morgonen intervjuades Jonas Sjöstedt i SvT – inslaget finns att se under rubriken V- Gör riskkapital till kooperativ. Senare på dagen var det dags för inslaget ”Rakt på med Jonas Skjöstedt(V)”.

Och här dokumentet som ger bakgrunden till det som idag beskrivs i alla tidningar – rapporten ”Efter riskkapitalister och marknadssystem: Låt personalen utveckla välfärden.”

Vinster i välfärden

Inga privata vinster ska tas ut ur vård, skola och omsorg. Pengarna ska istället gå till mer personal och bättre kvalitet!

Vänsterpartiets budskap tolkas och feltolkas. Men vi står fast och upprepar att det är vår viktigaste fråga i årets valrörelse. Det handlar ytterst om vilket samhälle vi vill ha. Vi tycker att ett land som byggs med gemensam välfärd och solidaritet är i grunden starkare än ett land där marknadens girighet får råda.

Välfärden har börjat vittra sönder. I privatiseringarnas spår ser vi hur resurser omfördelas från kvinnor till män och att det är kvinnor som med obetalt arbete får täcka upp där välfärden brister. Resursbrist och privatiseringar håller på att förvandla allas rätt till en bra bostad, bra utbildning, vård och omsorg till ett privilegium för dem som har råd. Vårt välfärdssystem står och faller med om det levererar kvalitet till alla, och om det finansieras av alla. Vi behöver göra stora satsningar på välfärden och inte skänka bort pengarna till riskkapitalister och storföretag.

Vi vill inte att man tar ut vinst från skola, vård och omsorg. Men vi accepterar aktiebolag om det är aktiebolag utan vinstintresse, så kallade SVB-bolag. När man investerar pengar i ett sådant bolag kan man få ta ut lika mycket som ungefär motsvarar räntan på ett vanligt bankkonto. Riskkapitalbolag och andra som går in i välfärden för att göra vinst skulle inte vara intresserade av sådana bolag, men det kan vara en bra form för den som vill driva ideell verksamhet. Så får vi bort vinstintresset från välfärden.

lutzbild

Här finns Vänsterpartiets valplattform.

Kategorier
Senaste kommentarer
Arkiv