Var det rätt att ta risken?

Det var ett ansträngande sammanträde idag.

För en vecka sedan överlämnade en oenig kommunstyrelse ett beslutsförslag till kommunfullmäktige i fråga om Nunntorp 1:14. Kommunledningen fick gehör och nästa vecka avgörs slutgiltigt om vi verkligen ska förvärva fastigheten från regionen. Det handlar om 38 Mkr i utgångsläget men det tillkommer tillägg och höga driftskostnader. Det finns också en växande osäkerhet om det någonsin åter kan bli en skola för naturbruksutbildning. När regionen i oktober 2015 fattade sitt beslut att stänga Nuntorp var det nog ingen tvekan om att alla, verkligen alla, önskade att kommunen borde visa handlingskraft och axla ansvaret. Det kunde ha blivit fortsatt gymnasieutbildning, fortsatt särskoleutbildning, det kunde ha blivit något mer, något bättre. Nu är det för sent. Fullmäktige kommer visserligen fatta ett beslut, men innan klubbslaget bör man räkna med en längre debatt. De som säger nej vill göra det klart varför det nu – över ett år senare – måste bli ett nej. Risken med förvärvet är uppenbar, kostnaden alldeles för hög. Våra förtroendevalda chansar inte med egna pengar, det är kommunens, det är kommuninvånarnas tillgångar som det gäller att förvalta.

Och så var det idag ett nytt ärende, av annan art men nästan i samma prisklass: Wargön Innovation. Ärendet går i detta skede inte vidare till kommunfullmäktige. Alla visste vad ett nej från kommunstyrelsen skulle föra med sig. Men flera ledamöter från några partier hade gjort klart att det inte gällde svart eller vitt. Det skulle kunna sluta med ett ja, det skulle kunna sluta med ett nej. Det blev en ny föredragning, bilderna ligger på kommunens hemsida. Martin Wänblom, VD Innovatum, Maria Ström och Stig Fredriksson beskrev utvecklingen av projektet fram till dagens beslutsärende. Frågorna handlade dock mest om ”och sedan? när faller det ut? när kan vi vara säkra på att allt faller på plats? vår risktagning är stor, för stor – varför kan inte andra ta en större del?”

Alla visste men ingen nämnde att det fanns ett majoritetsbeslut i kommunstyrelsen från januari 2016 som nu skulle avgöra hur projektägaren Innovatums önskemål skulle besvaras. Här hela protokollutdraget från januari 2016, här uttalandet som tyngde dagens ärende: ”Kommunstyrelsen beslutar att under förutsättning av Kommunfullmäktiges beslut, senast i december 2016 utvärdera kvartalsrapporterna, och om det då visar sig att etablering av planerat utvecklingscentrum inte är genomförbart under 2017, avslutas kommunens del i projektet 31 december 2016.” 

Mest kom frågorna från partierna som röstade för januari-tillägget, kommunledningens partier höll sig tillbaka. Visserligen bjöd kommunstyrelsens ordförande på Lussekatt och pepparkaka i pausen, men det var knappast det som avgjorde frågan. När beslutsomgången kom till  ärende 8 fanns bara förslaget om ”ja”, inget annat förslag fördes fram, det blev ett enhälligt beslut.

Man kan kalla det överraskande, det kan komma protester att kommunstyrelsens ledamöter riskerar skattebetalarnas tillgångar i ett projekt där det inte finns några garantier att insatsen ger utdelning. Ingen kan invända, det är så. Men idag fanns en beredskap att ta den risken.

Vi kan inte tala för alla ledamöter. Men för vår del gäller att vi inte gjorde det lätt för oss, vi har våndats med frågan länge. För Wargön Innovation blev det ett ja. Men vi skräms gång efter annan av kommunledningen som tycks ha hur många som helst lustfyllda projekt att lägga på bordet, det tycks finnas en hemlig kassakista gömd i kommunalrådskorridoren.

Kategorier
Arkiv