Skip to main content

Vänsterpartiets valplattform 2018

Ett Sverige för alla – inte bara för de rikaste

Vänsterpartiet vill inget mindre än allas frihet. Frihet från våld och fattigdom. Frihet från diskriminering och rasism. Frihet till våra kroppar och till vår kärlek. Frihet för barn att växa upp i trygghet och få den kunskap och det stöd som behövs för att utveckla just deras förmågor. Frihet till ett gott och meningsfullt arbetsliv med bra lön. Frihet till en värdig och innehållsrik ålderdom med rättvis pension. Frihet att leva och utvecklas i en hållbar värld.

Frihet och jämlikhet är förutsättningar för varandra. Varje enskild människas frihet hänger samman med alla människors frihet. Med ett samhälle som tillåter och gör den möjlig för alla.

För några decennier sedan var Sverige världens mest jämlika land. Så är det inte längre. Vi vet att jämlika samhällen ger större frihet och mer möjligheter till alla människor. Länder som är jämlika är också bättre på att lösa större samhällsutmaningar som klimatförändringar, rasism eller en otillräcklig välfärd. Därför arbetar Vänsterpartiet för att skapa ett samhälle för alla – inte bara några få.

Den samlade rikedomen i Sverige är större än någonsin. Möjligheterna att skapa ett gott liv för alla oss som lever här borde vara stora. Trots detta är det många som inte får ta del av den ekonomiska framgången. Sedan 1990-talet är Sverige ett av de länder i västvärlden där klassklyftorna ökat snabbast. En liten ekonomisk elit har dragit ifrån oss andra.

Dessa mångmiljonärer har tillsammans med sina lobbyister, banker och storföretag fått en allt större makt över politiken och samhällsutvecklingen. Skattesystemet har riggats för att gynna de rika. Reformer för att underlätta livet för vanligt folk har blivit mindre viktigt.

För att skydda sina intressen söker högern och den ekonomiska eliten allt oftare stöd av rasister som använder flyktingar och muslimer som syndabockar för alla problem. Men att samhället rustats ned och klyftorna ökat är inte en konsekvens av flyktingströmmar. Denna girighetens allians har inga lösningar på samhällets problem, istället leder den till att samhället och sammanhållningen försämras för oss alla. Till våld och rasism mot afrosvenskar, romer, muslimer, judar och många andra. Till otrygghet och ojämlikhet för alla. Till ekonomiska kriser, en bostadsbubbla som riskerar hela Sveriges ekonomi, och till randen av en klimatkatastrof.

Vi kan inte bygga jämlikhet genom att skylla på flyktingar, eller genom att sänka lönerna och höja hyrorna. Vi kan inte ställa om samhället och rädda klimatet utan att utmana de ekonomiska intressen som bygger på olje- och kolberoende. Därför går det aldrig att bygga jämlikhet tillsammans med högern.

Det är bara Vänsterpartiet som på allvar utmanar denna ekonomiska elit. Vi vet vilka som får betala priset för deras lyxliv. För det handlar om oss. Vi är pensionärerna som får vända på slantarna trots ett långt arbetsliv. Vi är kvinnorna i välfärden som sliter med en stressig arbetsmiljö och oskäligt låg lön. Vi är alla de som inte alls får något jobb eller är hänvisade till otrygga deltidsjobb och knappt kan få inkomsten att räcka till. Vi är personerna som mister våra LSS-insatser, vilket får katastrofala följder för oss och våra anhöriga. Konsekvenserna av denna ojämlikhet syns tydligt runt om i Sverige; i städerna, i förorterna och på landsbygden. Så här kan vi inte ha det. Vi har fått nog – det är vår tur nu.

Sverige behöver ett starkare Vänsterparti. För oss är inte politik ett maktspel, en cynisk tävling om vem som kan blockera och sabotera mest, om vem som ska regera med vem. Vi har inte engagerat oss i politiken för att gynna oss själva och göra karriär. För oss handlar hela vår politiska gärning om att skapa ett samhälle som gör livet bättre för alla. För oss hänger ideologi och praktik ihop. Vi är bättre på att bygga ett jämlikt samhälle för att vi är socialister. Vi är bättre på att skapa rättvisa mellan kvinnor och män för att vi är feminister. Vi är antirasisterna som alltid finns på plats för att säga emot, protestera och visa på andra förklaringar när rasistiska åsikter ventileras. Vi var det första partiet i riksdagen som lyfte homosexuellas rättigheter med att bland annat kräva könsneutral äktenskapslagstiftning. I nära nog varje rättvisereform som Sverige har genomfört är det Vänsterpartiet som krävt förändringen först – och det är ofta våra röster i riksdagen som blivit avgörande.

Runt om i världen ser vi starka och framgångsrika rörelser med en jämlikhetspolitik som utjämnar klassklyftorna. I Sverige finns det ett starkt engagemang för solidaritet och rättvisa. Detta skapar goda förutsättningar för Vänsterpartiet att gå framåt i valet 2018.

Vänsterpartiet är det enda partiet som tydligt säger att vi vill ha en regering utan borgerliga partier och högerextremister. Om det finns förutsättningar att bedriva vänsterpolitik är vi beredda att ingå i en sådan regering. Vänsterpartiet är alltid redo att förhandla och göra uppgörelser i enskilda sakfrågor, även över blockgränsen, men bara om det gör Sverige till ett mer rättvist och jämlikt land.

Många politiker pratar idag om jämlikhet. Men det hjälper inte att bara prata. När det väl gäller måste vi mena allvar och våga åstad- komma förändring. För att skapa jämlikhet måste vi ha en politik och konkreta förslag som faktiskt når målet. Den här valplattformen presenterar en plan för hur Sverige återigen kan bli världens mest jämlika samhälle. Detta kan bli verklighet. Samhällen ändras hela tiden. Men inte av sig självt, utan av människor. Din röst och din insats är det som avgör om Sverige ska vara ett land där vi möts som medmänniskor och jämlikar.

Ett samhälle för alla – inte bara några få.

Vänsterpartiets valplattform 2018

Kultur för alla – inte bara några få

Kultur är ingen lyx. Den är en av människans djupaste behov, nödvändig för att få oss att skratta, gråta och tänka efter. Kultur är inte heller främst en exportindustri – den är till för alla, inte bara några få. Det ska vara lätt att utöva och uppleva kultur. Riksteatern och turnerande utställningar ska nå ut i alla hörn av landet. Stora sportevenemang ska sändas i kanaler som alla har tillgång till. De ickekommersiella mötesplatser där vem som helst kan utöva och möta kultur måste bli fler. Vårt mål är att Kulturskolan för barn ska göras kostnadsfri före år 2022. Offentliga stöd ska inte styras av efterfrågan. Kulturpolitiken ska utgå från en helt annan logik.

Högern letar hela tiden upp nya välfärdsområden som företag kan göra vinst på. På flera håll i landet har biblioteken privatiserats. Men när vi går in på ett bibliotek ska vi inte vara kunder. Vänsterpartiet vill se en lag mot att lägga ut driften av folkbibliotek på entreprenad. Vi vill också se en utbyggnad av folkbiblioteken. Varje skola ska även ha tillgång till ett skolbibliotek bemannat med en skolbibliotekarie.

Kulturen ska vara fri och frispråkig. I dag händer det att kultur tystas och läggs tillrätta, ibland med goda föresatser, ibland med klassförakt, sexism eller hat som grund. De skyldiga är alla från konfliktskygga tjänstemän och klåfingriga politiker till de som inte tror att människor är kapabla att möta obekväma uttryck. Vänsterpartiet är konsekventa försvarare av konstnärlig frihet och yttrandefrihet. Där finns också en organiserad fiende: Idag angrips yttrandefrihet och det fria kulturlivet av extremhögern. Deras kulturkamp syftar till att tysta obekväma åsikter och föra oss tillbaka till en tid då kritik mot makten betraktades som illojalitet mot nationen.

Professionellt verksamma kulturskapare måste ha möjlighet att leva på sitt kulturskapande under rimliga förhållanden. För det krävs bland annat att kulturskaparna får en bättre ersättning för sitt arbete, att fler får fast anställning på kulturinstitutionerna och att socialförsäkringarna anpassas efter den verklighet som de frilansande kulturskaparna lever i.

Vänsterpartiets valplattform 2018

​Flyktingpolitik för sammanhållning och allas lika värde – inte rädsla och repression

​  Vänsterpartiet värnar rätten att söka asyl. I grunden handlar en human asylpolitik om människors lika värde, att människor på flykt ska kunna finna en fristad. Asylrättens framväxt var ett stort framsteg för mänskliga rättigheter. Asylrätten är ett löfte mellan människor att se sig själva i varandra, ett löfte om jämlikhet. En asylpolitik som garanterar den som behöver skydd från förföljelse och krig är en förutsättning för att inte skapa en uppdelning av arbetsmarknaden där arbetare utan medborgerliga rättigheter utnyttjats för att dumpa villkor och löner, vilket i förlängningen drabbar alla löntagare. Vänsterpartiets krav på en human asylpolitik är därför också ett krav kopplat till styrkeförhållanden mellan arbete och kapital.

Det är idag fler människor på flykt i vår del av världen än någonsin tidigare i historien. Krig, förtryck, klimatförändringar och fattigdom driver människor att fly eller söka ett bättre liv. Sverige och EU är, med sin utrikespolitik och stora vapenexport, en bidragande del till att människor behöver fly.

Vi vill se en kraftfull politik som motverkar orsakerna till att människor tvingas på flykt. Mänskliga rättigheter och fredlig konfliktlösning måste vara centrala delar av den svenska utrikespolitiken.

Vapenexporten måste upphöra. Handelsavtal och bistånd måste in- riktas på att bekämpa fattigdom och korruption och stärka demokratin.

Över Europa sker stora inskränkningar i möjligheter för flyktingar att söka skydd. Asylrätten vittrar sönder. Genom åtstramningarna i den svenska flyktingpolitiken bidrar Sverige till en kapplöpning mot botten. Samtidigt rustas de yttre gränserna upp runt EU och leder till att tusentals människor mister sina liv på väg till Europa. Vi vill att denna politik ersätts med en ordnad asylrätt med möjlighet att söka asyl på lagliga vägar utan livsfarliga flyktvägar som göder flyktingsmuggling. Sverige har tagit emot många människor på flykt och det är bra, fler länder behöver göra detsamma. Vi vill se ett samarbete med andra länder inom och utanför EU för att gemensamt ge skydd åt dem som behöver det. När EU inte klarar att ta gemensamt ansvar för att fördela och ta emot flyktingar bör detta arbete istället samordnas av FN:s flyktingorgan UNHCR.

Den svenska flyktingpolitiken har stramats åt hårt. Detta drabbar enskilda asylsökande men även sammanhållningen i vårt land. Istället för att se möjligheten med att växa som land, har samhällsklimatet hårdnat. Rasism och avhumanisering av människor på flykt används som argument för att inskränka asylrätten. Vi vet att med rätt politik kan ett tillskott av flyktingar hjälpa Sverige att lösa problemen med avfolkningshotade bygder, en åldrande befolkning och en välfärd i skriande behov av fler anställda. Vänsterpartiet är en del av den rörelse som protesterar mot inskränkningarna i asylrätten. Vänsterpartiet är för en reglerad invandring, som kombineras med rätten att söka och få asyl för den som riskerar förföljelse. Vi vill att det svenska flykting- mottagandet görs om. Som ett första steg för att återupprätta en human asylpolitik vill vi riva upp den tillfälliga familjesplittringslagen och göra det möjligt för familjer att kunna återförenas igen, samt återinföra att huvudregeln för de som får stanna i Sverige är permanenta uppehållstillstånd. Det är åtgärder som gör det lättare för den som är ny i Sverige att slå sig ner. Tiden på asylboende måste minimeras, och omflyttningar mellan kommuner undvikas och hbtq-personer måste erbjudas trygga asylboenden. Studier i svenska ska inledas direkt efter att en asylsökande registrerats hos Migrationsverket och kombineras med medvetna utbildningssatsningar. Det är en uppgift för samhället, via Migrationsverket, att ta emot asylsökande, inte för privata företag. Alla kommuner ska ta emot asylsökande. Så skapas bättre möjligheter för varje ny svensk att få de bästa förutsättningarna och bättre möjligheter för hela samhället, inte minst skolan, att klara sin uppgift på ett bra sätt.

De ungdomar som kom till Sverige under 2015 har drabbats orättvist i hanteringen av sina ärenden. Det finns stor risk för rättsosäker- het i bedömningarna och väntetiden till beslut är oacceptabelt lång. Ungdomar som bott mer än två år i Sverige har ofta lärt sig bra svenska och börjat integreras i samhället. De kan bli både en tillgång och resurs för vårt land framöver. Istället riskerar de att bli en del av ett skuggsamhälle, då många kommer att gå under jorden när de får sina utvisningsbeslut. Vi anser att dessa ungdomar ska få stanna i Sverige.

Högern använder flyktingar som en murbräcka för att sänka löner. Det är ingen ny politik, tidigare har andra grupper, kvinnor eller ungdomar, använts i argumentationen för varför vissa av oss ska tjäna mindre än oss andra. Arbetare ställs mot arbetare. Vänsterpartiet inser vikten av att slå tillbaka dessa försök till splittring och uppmanar alla arbetare att organisera sig med sina arbetskamrater oavsett om de kommer från Kabul eller Kiruna. Vi vill bekämpa usla arbetsvillkor och försvarar den svenska modellen. Vi vill inte skapa ett A- och ett B-lag på arbetsmarknaden.

Satsa på sjukvården redan i sommar

Vänsterpartiet vill satsa 400 miljoner kronor på bättre tillgänglighet i sjukvården. Partiet driver kravet i förhandlingarna med regeringen om vårändringsbudgeten för att satsningen ska kunna komma vården till godo redan till sommaren.

– Vården ska finnas där när vi behöver den. Men idag finns det stora grupper som inte har samma tillgång till vården som andra. Därför vill vi se mobila team som når unga där det inte finns ungdomsmottagningar och andra team som når äldre i hemmet, säger Jonas Sjöstedt, partiledare Vänsterpartiet.

Vänsterpartiet har tidigare fått igenom flera miljarder i satsningar på bland annat förlossningsvården, psykiatrin och vårdpersonalens villkor. Det nya förslaget fokuserar på tillgängligheten i vården.

– Behoven ser olika ut i olika landsting, på vissa håll är det flexiblare öppettider på vårdcentralen som behövs. Om vi ser till att primärvården blir lättare att nå så avlastar vi samtidigt akutsjukvården för kortare väntetider där. Att alla får den vård de behöver är en jämlikhetsfråga, säger Jonas Sjöstedt.

Tre områden som Vänsterpartiet ser att en sommarsatsning på tillgänglighet exempelvis kan gå till är:

Mobila team för ungdomar och unga vuxna
På somrarna stänger många ungdomsmottagningar ner trots att behovet kvarstår, kanske till och med ökar under sommartid. God tillgång på ungdomsmottagningar tjänar många syften. Det är ett ställe där unga kan få svar på frågor kring sin psykiska och fysiska hälsa men även stärka sig i sin sexuella utveckling samt identitetsutveckling. Ungdomsmottagningarna har också givits ett viktigt uppdrag i att vara första linjen vad gäller psykisk ohälsa för ungdomar upp till 23 år. Dessutom kan smittspridning av sexuellt överförbara sjukdomar begränsas eftersom man upptäcker sjukdomarna tidigare.

Vi vill se mobila team som täcker upp där ungdomsmottagningarna inte är tillgängliga på sommaren. Detta kan exempelvis ske i form av en buss som parkerar på lämpliga platser och slår upp dörrarna för besök. De mobila teamen ska ha fokus på psykisk ohälsa men även kunna ge preventivmedelsrådgivning. De bör särskilt rikta sig till områden där tillgängligheten är dålig, så som i mindre orter med långa avstånd till närmsta ungdomsmottagning. Även i storstäder finns behov och då i synnerhet storstädernas ytterområden som i flera fall har sämre tillgänglighet till primärvård.

Mobila team för äldre
Satsningen ska även kunna gå till mobila team som gör hembesök hos äldre. De ska erbjuda tvärsektoriell geriatrisk vård. När gamla inte kan få adekvat vård på befintliga boenden eller vårdcentraler söker sig allt fler till akutmottagningarna vilket skapar oönskade effekter där. Det finns goda erfarenheter från de landsting/regioner, bland annat Skåne och Jönköping, som provat modeller med ambulerande sjukvårdsteam. I Uddevalla kunde till exempel 86 procent av det mobila vårdteamets patienter med hemsjukvård stanna kvar hemma.  Det har sparat pengar samtidigt som det har minskat såväl antalet vårddagar som mängden akutinläggningar. Dessutom resulterar det i nöjdare och tryggare patienter. Patienter håller sig friskare i sin hemmiljö.

Bättre öppettider i primärvården
Ett tredje sätt att öka tillgängligheten i vården är flexiblare öppettider på vårdcentraler. Alla människor kan inte söka sig till sina vårdcentraler under kontorstid. Det finns ett behov av primärvård också utanför de traditionella öppettiderna, till exempel öppet till klockan 22 en eller ett par gånger i veckan. Detta överensstämmer också väl med förslagen i den stora sjukvårdsutredningen som menar att primärvården bör få ett tydligare akutuppdrag och därmed ha flexiblare öppettider. Satsningen ger möjlighet för landstingen att välja ut ett antal vårdcentraler som kan arbeta mer flexibelt.

Vänsterpartiets valplattform 2018

Du ska kunna lita på vården när du behöver den

Poängen med Vänsterpartiets sjukvårdspolitik är att du ska få den hjälp du behöver – när du behöver den. Men trots att Sverige har en hälso- och sjukvård i medicinsk världsklass så är det inte alltid så idag.

Vilken vård du får beror på var du bor, vilket ohälsoproblem du har och hur väl du kan tala för dig. Ibland till och med på vilken försäkring du har. Klassamhället märks allt tydligare i vården. Män och kvinnor behandlas inte lika. De med privata sjukvårdsförsäkringar kan köpa sig förbi köer. Feltänkta vårdvalssystem och vårdgarantier gör att någon som är friskare och mer lönsam att behandla kan komma att prioriteras före dig. Vinstintressen styr ofta var ny vård etableras och till vilka den riktas, vilket gör att pengar som skulle gått till storstädernas arbetarområden eller till glesbygd istället kan gå till områden där människor är friskare och rikare. Högern och Sverigedemokraterna slåss för att det ska förbli så här. Vi kämpar för att det inte ska spela någon roll vad vi har för inkomst eller utbildning, var vi bor eller vad vi har för kön eller könsidentitet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska prioriteras högst oavsett.

Sjukvården rymmer hela livet. Där börjar det och där slutar det. Då måste den prioriteras därefter. Ett land som har råd med skatteavdrag för städning i hemmet måste ha råd med trygga och säkra förlossningar och med en värdig äldrevård som rymmer både promenader i solen och god vård vid livets slut. Tänderna måste behandlas som en del av kroppen och tandvården ska ingå i högkostnadsskyddet.

Du ska inte tvingas välja ”rätt” mellan en massa olika utförare – eller vara expert på vart i sjukvårdsbyråkratin du behöver vända dig – för att få den vård du behöver. Ändå är det ibland så det är. Resurserna räcker inte till när skattepengar som skulle gått till vården går till vinster, eller försvinner till skatteavdrag till de rikaste. Både den offentliga och den privata vården har allt mer omorganiserats för att likna privata företag, så att vårdpersonal får ”räkna pinnar” eller syssla med administration eller uppfylla affärsplaner istället för att hjälpa dig. Allt detta har både lett till sämre arbetsmiljö, stor brist på utbildad personal, färre vårdplatser, inställda operationer och dyra lösningar via bemannings- företag. Vårdchefer får jaga hyrläkare istället för att betala tillräckliga löner och erbjuda rimliga arbetsvillkor till personalen.

För att du ska få den hjälp du behöver måste de som arbetar i vården få göra sitt jobb i lugn och ro. De måste få det förtroende och de arbetsvillkor de förtjänar, så att de kan, orkar och vill stanna kvar. Svårt sjuka måste ha kontakt med vårdpersonal som de känner igen. Äldre med flera eller allvarliga hälsoproblem måste ha en sammanhållen vård och omsorg. Ingen ska bollas runt inom vården eller mellan vården och omsorgen. Höjda löner, bättre arbetsvillkor, fler kollegor och mer inflytande gör att barnmorskor, undersköter- skor och läkare är en betydligt bättre medicin än alla hyrläkare och marknadslösningar i världen. Sverige måste ta ut tillräckligt med skatter för att de ska räcka till den vård vi behöver. Sverige ska ha en förlossningsvård i toppklass. Det ska finnas ett nationellt mål om att ha en barnmorska per aktiv förlossning. Den psykiatriska vården är på många håll nedprioriterad, trots att den psykiska ohälsan är ett stort samhällsproblem. Vänsterpartiet vill se ett nationellt psykiatri- lyft som innebär att den psykiatriska vården får samma fokus som cancervården. De som uppsöker vården för akut psykisk ohälsa, exempelvis självmordstankar eller psykostillstånd, ska få omedelbar hjälp eftersom det är livshotande tillstånd.

Du ska inte behöva vara frisk, rik och välutbildad för att få rätt vård i Sverige. Tvärtom ska du få mest hjälp när du behöver den som bäst.

Vänsterpartiets valplattform 2018

Skolan ska lägga grunden för ett liv med möjligheter – återupprätta den jämlika skolan 

  Varje människa behöver kunskap om sig själv och sin omvärld. Ju mer hon förstår, desto större förmåga får hon att hantera sin omvärld. Möjligheterna att påverka sitt eget liv och samhället blir större. Kunskap är makt. En skola för ett modernt och demokratiskt samhälle handlar inte bara om att utbilda för arbetslivet – det handlar också om allas rätt till bildning.
  Vänstern byggde upp en skola för alla på 1900-talet, i strid mot en höger som ville att kunskap skulle vara ett privilegium för några få. I inget annat land var skillnaderna i resultat mellan skolor så små som här. I dag går utvecklingen åt fel håll: elevers bakgrund spelar allt större roll. Hur mycket elever lär sig beror idag alltmer på vilken skola de hamnar i och vilka föräldrar de har. Så behöver det inte vara. Vänsterpartiet vill skapa en jämlik och sammanhållen skola. Skolan och förskolan ska lägga grunden för ett liv med möjligheter – inte ett förstelnat klassamhälle.
  Vi lever i en komplex och föränderlig värld. För att kunna delta och påverka i ett demokratiskt samhälle krävs idag mer kunskap om hur samhället fungerar. När skillnaderna i studieresultat ökar urholkas den demokratiska debatten – och i längden möjligheten att ha en livaktig demokrati. Vänsterns ideal kring demokrati bygger på upplysta samhälls-medborgare. Det kräver både ett sammanhållet skolsystem och en hög nivå av kunskap hos hela befolkningen. Skolan måste såväl kunna utveckla elevers kunskaper om demokratins former som nödvändig kunskap om världen.
  En jämlik skola och förskola är bra för alla. När elever med olika bakgrund och livsåskådning möts förbättras inte bara resultaten utan också sammanhållningen. Därför ska utbildningen vara konfessions- fri och upptagningsområdena för skolorna ska motverka segregation – huvudprincipen ska vara att alla går i den skolan som ligger närmas hemmet, men det ska finnas möjlighet att genom upptagningsområdenas utformning motverka segregation. Skolan kan inte avskaffa klassamhället, men jämna ut klasskillnader så att alla barn får en bra start i livet. Därför bör den tillföras mer resurser som fördelas efter behov, så att de barn som behöver stöd kan få det direkt och inte halkar efter.
  För att kunna kompensera för elevers olika bakgrund och behov måste skolans resurser användas rätt och i tid. För elever i behov av särskilt stöd sätts idag de största insatserna in först i slutet av grund- skolan och i gymnasieskolan, trots att all forskning visar att tidiga insatser ger bäst resultat. Vi vill ändra på detta och se till så att det finns tillräckliga resurser för särskilt stöd redan i förskolan och under de första åren i grundskolan. Alla barn ska ha rätt till en förskola där den pedagogiska verksamheten håller högsta kvalitet.
  Alla har förmåga att läsa vidare och så många som möjligt ska få den chansen om de vill. Kunskap och lärande ska vara tillgängligt genom hela livet. Teoretiska och praktiska kunskaper är viktiga för alla. Social snedrekrytering motverkas genom att göra högre utbildning tillgänglig i hela landet men också genom att bygga billiga hyresrätter så att den som vill kan ta steget och flytta till en högskoleort. Du ska kunna studera oavsett klassbakgrund. Studiemedel som går att leva på är en nödvändig förutsättning för att fler ska kunna studera på heltid. För att skuldbördan inte ska bli mer betungande för den enskilde ska andelen bidrag i studiemedlen öka, så kan samhället skapa möjlighet för att fler ska kunna studera.
  Skolan och förskolan lämpar sig inte för affärstänkande. En bra utbildning är en mänsklig rättighet. Då ska inte skolor kunna gå i konkurs mitt i terminen. Elever ska kunna lita på att de har en skola att komma tillbaka till efter sommarlovet. Skolan blir bättre om lärarna får fokusera på undervisning, istället för på att skapa vinster åt ägarna eller på att locka till sig fler elever. Staten behöver återta ansvaret för skolan från kommunerna, men kommunerna ska avgöra vilka skolor som ska finnas i kommunen och var. Det är inte föräldrarnas ansvar att se till att barnen hamnar på en bra skola – i Sverige ser vi till att alla skolor är bra.
  Skolan och förskolan ska också vara en trygg plats, fri från rasism, sexuella övergrepp och mobbing. De ska arbeta normkritiskt – ingen elev ska känna sig kränkt eller osynliggjord. Ingen ska behöva gå till skolan med en klump i magen.

V:s budgetkrav: 10 000 sommarjobb till ungdomar

Vi måste ge alla ungdomar chansen att se positivt på framtiden. Inför de kommande budgetförhandlingarna med regeringen föreslår Vänsterpartiet en satsning på ett Ungdomspaket, i paketet ingår 110 miljoner kronor för att skapa fler sommarjobb.

– Ett första jobb och en meningsfull fritid möjliggör för ungdomar att se positivt på framtiden. Därför vill få igenom det här ungdomspaketet i den kommande vårbudgeten, säger Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson.

I dag finns det många unga som inte har egna kontakter eller av andra skäl har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

– Många kommuner har i dag program för att erbjuda ungdomar sommarjobb. Samtidigt vet vi att många kommuner inte har råd eftersom de har en ansträngd ekonomi. För att öka antalet sommarjobb för unga i landets kommuner krävs därför stöd från staten, säger Ulla Andersson.

Vänsterpartiet föreslår att det i vårbudgeten satsas 110 miljoner kronor för att skapa sommarjobb i kommunerna. Pengarna beräknas räcka till cirka 10 000 sommarjobb.

I Ungdomspaketet ingår även flera förslag med syftet att skapa en meningsfull fritid för barn och unga:

  • Ett ökat lokalstöd med syftet att stärka förutsättningarna för föreningar och organisationer att tillhandahålla anpassade lokaler för och med unga. Kostnad 20 miljoner.
  • Ett ökat verksamhetsstöd som möjliggör för folkrörelseorganisationer, studieförbund, bygdegårdar, hembygdsföreningar m.fl. att i större utsträckning erbjuda mobil eller fast fritidsverksamhet för och med unga. Kostnad 20 miljoner.
  • En satsning som ska möjliggöra för fritidshem att utöka sina sommarlovsaktiviteter. Kostnad: 75 miljoner.
  • En satsning som ska möjliggöra för fritidsgårdar att utöka sina sommarlovsaktiviteter. Kostnad: 75 miljoner.

Sammanlagd kostnad för ungdomspaketet: 300 miljoner kronor.

På YouTube finns en liten film på knappa fem minuter där Ulla Andersson berättar om hennes upplevelser i  budgetförhandlingar. En film väl värd att se …

… behöver 168 miljarder mer till 2030

Nej, Vänsterpartiet är inte med i försvarsuppgörelsen. Den träffades mellan regeringen och M och C. En uppgörelse, som hånas av Jan Björklund, L.

Vänsterpartiet är inte heller med i pensionsuppgörelsen, där kommer regeringen överens med de fyra allianspartierna.

Däremot ska Vänsterpartiet åter ha budgetförhandlingar med regeringen. 2016 gällde det 10 miljarder till välfärden. Inga 168 som försvarsutredningen gör gällande som ett absolut behov …

Måndag 16 april ordnas i riksdagen ”Debatt med anledning av vårpropositionens avlämnande”. Sedan fortsätter budgetarbetet, fast i år kan valdagen 9 september förändra det mesta.

Vänsterpartiet har förhandlat med regeringen under de gångna tre åren. Många av Vänsterpartiets förslag har fått gehör. Några viktiga förslag inte. Dock lär det ha blivit 80 reformer som nu förenar regeringen och Vänsterpartiet. Och som riksdagen har ställt sig bakom. Många mindre insatser visserligen, men de betyder ack så mycket för dem som berörs av förändringarna och som gynnas av tillkommande anslag.

För regeringen förhandlar finansminister Magdalena Andersson, för Vänsterpartiet Ulla Andersson.

På YouTube finns en liten film på knappa fem minuter där Ulla Andersson berättar om hennes upplevelser i dessa förhandlingar. En film väl värd att se …

Ingen kommunal fråga

Så är det med allehanda nyhetsbrev …

Fler och fler har skaffat sig maillistor till kommunpolitiker runt om i landet. Nyhetsbrev efter nyhetsbrev dimper ner.  Många gånger blir det ”delete”-tangenten omgående, en annan gång fångas uppmärksamheten. ”Vapenexporten klubbad – tack till V och KD som drev på”. Nyhetsbrevet från DIAKONIA vänder sig till ”beslutsfattare och andra intresserade”.

V och KD – nej, det var inte det som fångade uppmärksamheten, det händer att man kan hamna på samma slutsats, det beror ju på vad frågan gäller. Men hur var det nu? ”Vapenexporten klubbad”, det måste handla om ett beslut som nyss fattades i riksdagen. Därifrån finns fyllig information att hämta. Antingen läser man protokollet från debatten eller också kan man bläddra genom betänkandet från Utrikesutskottet.

Det fanns intressanta uttalanden och markeringar, t ex följande: ”​Enligt det nya kriteriet för politik för global utveckling (PGU) ska Sverige bedöma vad som är bäst för mottagarlandet. Har mottagarlandet råd med krigsmateriel eller är livsmedel, skolböcker eller något annat viktigare? Vi anser att det måste vara mottagarlandet som bedömer vad de behöver och har råd med.”

Nej, det var inte V, det var inte heller KD – citatet kommer från Sverigedemokraternas reservation i betänkandet.

Men nu är nyfikenheten stor, vad har det egna partiet att säga om detta? ”Vänsterpartiet anser att regeringen i sitt exportfrämjande arbete bör säkerställa att den svenska krigsmaterielexporten är samstämmig med Sveriges politik för global utveckling (PGU) och inte motverkar en hållbar utveckling. Det är den bärande principen bakom PGU att alla politikområden ska bidra till en rättvis och hållbar global utveckling där ett rättighetsperspektiv och de fattigas perspektiv sätts i centrum. Regelverket för export av krigsmateriel bör underordnas PGU. Regeringen bör återkomma med förslag på hur man ska hantera målkonflikter och hinder för att undvika att exporten av krigsmateriel hotar en rättvis och hållbar utveckling. Tillstånd för export av krigsmateriel eller annan utlandssamverkan bör meddelas bara om det bedöms vara i linje med Sveriges PGU.”

Det är bara att konstatera att ett sådant betänkande ger en mycket bra beskrivning av vad som är den officiella svenska inställningen, som delas av en majoritet i riksdagen, och vilka avvikande uppfattningar enskilda partier vill framhålla. Det känns bra för Vänsterpartiets gräsrötter ute i landet att se att partiets företrädare är tydliga med att markera våra uppfattningar. Även om det knappast framkommer i den mediala bevakningen. Tack alltså till nyhetsbrevet från DIAKONIA och Magnus Walan som där berättade ”Vapenexporten klubbad – tack till V och KD som drev på”.

Jonas Sjöstedt: Brev till alla lärare

Jag vill tacka er för det jobb ni gör. Varje morgon vinkar jag av mina två barn på väg till en av Sveriges alla skolor, trygg i förvissningen om att de har lärare som verkligen ser dem och ger dem den bästa utbildningen.

Men även om ni lärare gör fantastiska insatser finns det mycket i själva skolsystemet som behöver bli bättre. Nyligen skickade Academedia ut ett brev till alla sina lärare. Brevet handlade om det lagförslag som Vänsterpartiet och regeringen har tagit fram mot vinstjakten i skolan. Eftersom Academedias brev innehöll rena felaktigheter skulle jag gärna säga något själv till er om förslaget.

I brevet skriver Academedia att möjligheten att välja skola ska stoppas. Det stämmer helt enkelt inte. Det finns mycket att diskutera om hur skolvalet fungerar idag, men lagförslaget rör inte på något sätt reglerna om skolval. Vad förslaget handlar om är att skolor ska använda sina resurser för de ändamål de är avsedda. Ett visst överskott får göras och de idéburna aktörerna undantas helt.

Ingenting i detta hindrar dagens privatägda skolor att fortsätta. Däremot kommer deras ägare och skolledningar att behöva sätta sig ner och fundera. Vad ska de göra med de pengar som tidigare har gått till vinst – ska de anställa fler lärare, rusta upp klassrummen eller köpa in modernare teknik?

Om någon ägare tycker att detta gör det ointressant att driva skolbolag kan den låta någon annan ta över. Det är ingenting dåligt. Om obegränsad vinst är avgörande för ens intresse för skolan då var man nog på fel plats från början. De som driver våra skolor ska göra det för att de brinner för utbildning. Vi kan inte låta stora delar av skolan skötas av bolag vars affärsidé är att locka till sig elever som har det lätt för sig, för att lämpa över de elever som behöver mer stöd till lärarna på andra skolor. Vi kan inte heller bara se på när de vinstdrivna skolorna år efter år har en systematiskt lägre lärartäthet.

Ingenting av det finns med i Academedias brev till er lärare som arbetar hos dem. Istället sprider de en ensidigt propagandistisk bild av lagförslaget. Att ett privat vinstdrivet företag för egen vinning försöker påverka politiken är ingenting ovanligt. Men när det är ett skolbolag som gör det genom att skicka brev till alla sina lärare, då sätter det fingret på hur problematiskt det är med vinstdrivna bolag i skolan. Ska skolpengen verkligen användas för att påverka hur du som lärare röstar?

Academedias brev blir särskilt allvarligt i ljuset av att de i höstas försökte sparka en lärare som varit aktiv i debatten om vinster i skolan. Skolledningen hotade till och med att ringa efter polis för att föra iväg en annan lärare från skolan som varit aktiv i debatten. Eftersom Academedia inte har kunnat presentera någon som helst saklig grund för detta så blev de två lärarna istället omplacerade.

Men lärare har samma rätt som alla andra rätt att vara aktiva i den politiska debatten. Vad vore till exempel skoldebatten utan alla er kunniga och engagerade lärare, med sina många vitt skilda politiska uppfattningar.

En seriös skolaktör borde vara extremt noggrann med att undvika varje misstanke om att försöka pressa sina lärare till en viss politisk uppfattning. Eller ännu värre – misstanken om att försöka påverka vad som sägs i klassrummen om en av svensk politiks mest omdebatterade frågor. Som det står i läroplanen: ”Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen.”

Jag har mycket stort förtroende för er integritet. De lärare jag känner är inte typen som låter sig påverkas av vad någon pr-avdelning hittar på. Men Academedias ledning måste förstå att agerandet ändå riskerar påverka förtroendet för skolan. Sverige har låtit Academedia ha ansvaret för 60 000 elevers utbildning. Det finansieras med skattemedel och många av eleverna har till och med lagstadgad skolplikt. Att ett bolag som givits den positionen använder den till politisk påverkan är direkt oanständigt.

Vi ska komma ihåg att Academedia inte bara är ett skolbolag bland andra. De har systematiskt köpt upp andra skolor och är nu helt dominerande bland skolkoncernerna, fyra gånger så stora som den näst största. Om Academedia skulle vilja ha samma lärartäthet som de kommunala skolorna skulle de behöva anställa över 900 nya lärare, motsvarande ungefär en halv miljard kronor – nästan lika mycket som koncernens vinst. Och det fortsätter gå bra för företaget. När den senaste kvartalsrapporten presenterades häromveckan gladdes finansdirektören åt en ”strong profit growth”. Det är inte det perspektiv jag vill ska styra den svenska skolan.

Skolan är en helt grundläggande samhällsfunktion, alldeles för viktig för att styras av kortsiktiga vinstintressen. Det ska vara en seriös verksamhet med utbildningen i fokus, präglad av förtroende för lärarna att utan detaljreglering forma undervisningen. Det är ni som kan det bäst och samhällets roll är att ge er de bästa av förutsättningar.

För att komma dit behöver vi göra mycket. Huvudmannaskapet behöver föras över från kommun till stat. Resurserna behöver öka och anpassas till behoven. Segregationen behöver brytas med förändrade upptagningsområden. Samtidigt måste ni lärare få större makt över er profession och tid att arbeta med det ni har utbildat er till. Men det är inte tillräckligt. Vi måste också få ett slut på vinstjakten i den svenska skolan, oavsett vad skolbolagens ägare och pr-avdelningar anser.

Jonas Sjöstedt (V)
partiledare Vänsterpartiet