Det är bra att Vänsterpartiet tar för sig. Frågan är ställd.
Frågar man inte kan man inte få ett svar. Frågar man så är det inte säkert att det kommer ett svar.
Den som frågar kan inte bestämma hur svaret ser ut.
Så vi får se …
LO är LO, SAP är SAP. Eller? Det finns alltid spännande frågor när man söker gå i samma takt, så här i början av ett valår.
Till saken hör att LO och LO-ledningen inte alltid är i takt med varandra heller. Först är det LO-kongressen där ombuden fattar ett antal beslut i strid mot ledningens mer återhållsamma linje. Sedan går det en tid och ledningen börjar hitta på vägar att ändra kongressbesluten lite här och där. Nu senast blev detta övertydligt när LO-ledningen föreslog att ”vinstuttag i välfärden” kan diskuteras mellan parterna på avtalsområden.
Det har inte så mycket att göra med SAP:s linje, om man nu överhuvudtaget kan tala om att partiet har en linje. LO-ledningen anstränger sig nu i alla fall på samma sätt som SAP att komma bort från ett klart ställningstagande. Båda försöker att ge frågan om vinster i välfärden en lägre prioritering. Blir intressant att se hur LO-medlemmarna reagerar på LO-ledningens kupp.
Idag presenterar LO sin valstrategi. Nu får vi veta hur kontakterna mellan LO och SAP är tänkta att utvecklas under valrörelsen och på vilka punkter partiets ord också blir fackets budskap.
Tidningen Kommunalarbetaren passar på att dagen innan skriva en betraktelse med rubriken ”V (mer än S) vill driva LO:s politik”. Tidningen skriver: ”Redan idag kan KA visa hur de olika riksdagspartierna ställer sig till 13 krav som ledamöterna på LO:s senaste kongress gemensamt fattat beslut om att driva.”
Sammanställningen talar sitt tydliga språk. Kan man tycka. Återstår att se vad ombuden kommer fram till idag i Stockholm.
Vänsterpartiet Vänersborg har medlemsmöte tisdag 14 januari med start klockan 18:00 i Folkets Hus. Viktigaste punkt på dagordningen är att fastställa listan för val till kommunfullmäktige.
Större delen av kvällen ägnar vi åt ett samtal kring den nyss avslutade kongressen. Vänersborg hade med Åsa Olin och Lutz Rininsland, två ombud i gruppen om nio från Älvsborg.
Från kongressen kommer tydliga besked om inriktningen av det politiska arbetet under valåret 2014.
Här några länkar till beslut som fattades:
Kongressuttalande: Solidaritet istället för girighet (här texten i preliminär version)
Vänsterpartiets valstrategi antagen
Kongressen beslutade om en tuffare inriktning i frågor som arbetstidsförkortning och bättre stöd till kulturen
Den nya partistyrelsen fram till kongressen 2016
Det var en kongress med såväl intensiva debatter i enskilda frågor som stor harmoni under dagarna tre. Johan Sjöstedt hade hela partiet bakom sig när han avslutade kongressen på söndageftermiddag med att utropa: Vi är inte till salu!
Innan sommaren och fyra månader innan riksdagsvalet utses ledamöterna till Europaparlamentet. Mandatperioden sträcker sig över de kommande fem åren fram till 2019.
Valdeltagandet vid senaste valdagen 7 juni 2009 var i Sverige endast 45,53 procent vilket i sin tur var en ökning jämfört med 2004 års val som var 37,85 procent. Ser man till valresultaten över tiden och i alla länder så är bilden tydlig – en obruten nedåtgående trend.
Det kommer att finnas många inlägg i debatten kring det låga valdeltagandet. Nu senast kritiseras de svenska riksdagspartierna för felaktiga infallsvinklar när nästan alla framhäver sin ”kritiska” inställning mot EU-politiken.
Det förekommer även debattinlägg som faller på sin egen orimlighet. Carl Bildt skriver: ”Låt oss vara tydliga: främlings- och Europafientligheten är varandras politiska bröder.” (Läs t ex bloggen Flute-Tankar.)
Vänsterpartiet diskuterar och beslutar om ett uttalande inför EU-valet vid sin kongress nästa vecka. Underlaget är ett förslag från partistyrelsen samt ett antal motioner som yrkar på ändringar av texten. Allt är offentligt och ligger på partiets hemsida för kongressen.
I avvaktan på den slutliga utformingen vill vi här ge utrymme för en text som finns på Vänsterpartiets hemsida ”Vänsterpartiet – fördjupning: Här kan du läsa om vår politik i en mer fördjupad form.”
Vänsterpartiet är motståndare till EU och arbetade på nej-sidan inför folkomröstningen 1994. Vi respekterar resultatet i folkomröstningen, men har inte skäl att ändra vår principiella ståndpunkt.
Vänsterpartiet menar att EU begränsar demokratin. I EU:s beslutsstruktur har folken mycket små möjligheter att utkräva ansvar av makthavarna. EU saknar en offentlighetslagstiftning som vi har i Sverige. För medborgare i EU, och inte minst för journalister, är det därför mycket svårt att granska makten och maktutövningen inom EU. Den dömande makten som EU-domstolen har innebär, till skillnad från svenska domstolar, också rätt att avkunna domar som blir direkt lagstiftande, inte minst i frågor som rör den inre marknaden. EU fyller därför inte minimikraven på en demokrati.
Vi kritiserar EU för att prioritera den inre marknadens intressen framför miljön, arbetsrätten, folkhälsan och konsumentintressena. EU-domstolen i Luxemburg har i flera domslut fastställt denna prioritering.
Vänsterpartiet menar att prioriteringen måste vara den omvända: Arbetsrätten, miljön, konsumentskyddet och folkhälsan måste vara överordnade företagens och marknadens intressen.
För att säkra att strejkrätten skyddas och undantas från de inre marknadsreglerna har Europafacket krävt att ett så kallat socialt protokoll ska antas av EU. Det sociala protokollet skulle vara juridiskt bindande. Vänsterpartiet stöder helhjärtat detta krav som hittills har avvisats av EU.
EU syftar till att bygga en superstat, ett Europas förenta stater, med gemensam utrikespolitik och försvar. Detta är än mer tydligt efter att det så kallade Lissabonfördraget antogs av EU. Allt mer makt har överförts från de folkvalda nationella parlamenten till EU:s institutioner. EU-rätten överordnas den nationella rätten. EU får möjlighet att stifta lag och styra politiken på allt fler områden. Vänsterpartiet motsätter sig Lissabonfördraget med dess gemensamma utrikespolitik, gemensamma försvar och krav på upprustning. Vi menar att Sverige, och arbetet för fred och nedrustning, gynnas av att vårt lands militära alliansfrihet garanteras.
Vänsterpartiet arbetade med den segrande nej-sidan i folkomröstningen 2003 om medlemskap i den ekonomisk-monetära unionen (EMU). Idag kan vi se hur rätt nej-sidan hade. Valutaunionen har skapat och fördjupat ekonomiska problem i flera euroländer eftersom EMU påtvingar länderna en ekonomisk politik, ränta och växelkurs som inte passar dem. Lösningen på det problemet är mer nationellt självbestämmande över den ekonomiska politiken, inte mindre.
Krisen måste lösas. EU:s princip att privatisera vinsterna och socialisera förlusterna fungerar inte. Bankerna måste bära skulderna de skapat. Statliga bankgarantier bör endast omfatta spararnas pengar, inte spekulationen. De skuldtyngda länderna måste få skriva ner sina skulder, så att den ekonomiska utvecklingen kan vändas. De länder som så önskar måste få lämna valutaunionen och därigenom kunna anpassa växelkurs och ränta till det verkliga läget. Det krävs också kontroll och beskattning av de globala finansmarknaderna.
Denna politik måste snarast ändras. Det krävs massiva offentliga och miljövänliga investeringar i Europa för att vända utvecklingen. Bara så kan massarbetslösheten och den djupnande krisen bekämpas.
Mandatperiodens fjärde och sista år börjar och även denna mandatperiod har Vänsterpartiet varit ett parti i opposition. Med 14,99 % av rösterna i kommunalvalet och åtta mandat i kommunfullmäktige kunde det ha varit på annat sätt. Men när Socialdemokraterna i december 2010 röstade på allianspartiernas kandidater till presidieposter i alla kommunala nämnder fick vi åter finna oss i rollen av kommunens oppositionsparti. Och vi tycker att vi har gjort det bra.
Men nu rivstartar vi in i valåret 2014. I förhoppningen att vi lyckas övertyga väljarna att ingen ska behöva ångra att de lägger sin röst på Vänsterpartiet.
Vårt budskap? Vi lånar en debattartikel som Ewy Gahnström, partikamrat i Uddevalla, skriver i dagens BOHUSLÄNNINGEN under rubriken: ”Solidariteten behöver återerövras”. I debattartikeln slår Ewy Gahnström fast: ”Vänsterpartiet är inte berett att sälja ut partiets grundläggande värderingar och ståndpunkter.” Och hon avslutar: ”Samhället är långt ifrån jämlikhet, tvärtom breder orättvisorna ut sig. Solidariteten behöver återerövras. Därför behövs Vänsterpartiet.”
10-12 januari har Vänsterpartiet kongress i Stockholm. I delegationen från Älvsborg finns två ombud från Vänersborg, Åsa Olin och Lutz Rininsland. Vägvisande beslut kommer att fattas, det mesta med avseende på Europaparlamentsval 25 maj 2014 och riksdags-, regional- och kommunalval 14 september 2014.
I Vänersborg börjar Vänsterpartiet med två medlemsmöten i januari. Här en blick på det som är på gång:
Ett extra MEDLEMSMÖTE är på onsdag 8 januari med start klockan 18:00: Samtal om två val 2014 med syfte att få svar på viktiga frågor: ”VEM VILL GÖRA VAD, VILKA TANKAR OCH FÖRSLAG SKALL LEDA OSS TILL FRAMGÅNG?”
Nästa ordinarie MEDLEMSMÖTE är på tisdag 14 januari med start klockan 18:00. Klockan 17.00 samma dag träffas styrelsen.
Miljögruppen har träff onsdag 15 januari med start 18:00 i partilokalen på Kronogatan 31. Här anteckningar från förra träffen.
Nästa GRUPPMÖTE är på torsdag 23 januari med start klockan 18:00.
Lördag 8 februari 2014 har Vänsterpartiet Vänersborg ÅRSMÖTE med start klockan 10:00.
”EU:s politik framställs ofta som svår och krånglig, men i verkligheten driver vi samma politik i EU som i Sverige. Nej till “liberalisering“ av välfärden, Ja till jämställdhet och rättvisa. Vi är helt enkelt bromsen mot de dåliga besluten och gasen i viktiga frågor som kvinnors mänskliga rättigheter och klimatet.”
(Saxat ur nyhetsbrevet september 2013)
Mer information om Vänsterpartiets arbete i Bryssel och Strasbourg finns att hämta på ett flertal länkar, här två:
Åtta vänsterpartister står bakom debattinlägget i FLAMMAN. En av dessa är Åsa Olin från lokalföreningen i Vänersborg. Åsa är också ordförande för Vänsterpartiets distrikt Älvsborg. Läs hela artikeln här.
Läs också debattartikeln ”Tiden är inne för en ny våg av feminism” i Aftonbladet. skriven av Rosanna Dinamarca och Jonas Sjöstedt.
Läs mer om kampanjen på Vänsterpartiets hemsida. Här finns även länken till videon på knappa sex minuter.
Debatten om skolan fortsätter, även med insändare och debattartiklar på det lokala planet. Komplicerade frågor kan sällan lösas med enkla svar. På skolans område har mycket hänt under en kort period. Mängden av förändringar och den höga takten i förändringsarbetet är en belastning för verksamheten.
Vänsterpartiet pekar på flera punkter där en annan riksdagsmajoritet borde kunna enas om förslag som steg för steg kan rensa bort det som bidragit till försämrade resultat i den svenska skolan. Förstatligandet av skolan är ett av partiets förslag.
Här finns fyra centrala motioner från oktober 2013 som beskriver Vänsterpartiets utbildningspolitiska förslag:
”Politik är att vilja. Uttrycket kan tyckas vara slitet. Men i dessa tider av spekulationer om vilken regering Sverige ska få efter valet 2014 kan det vara värt att påminna om. Spelteori och maktanalys kan inte vara avgörande för inställningen till framtida regeringar. Värderingar och politikens innehåll måste rimligen vara det som avgör. I den senaste tidens debatt om regeringsfrågan saknas ofta det viktigaste, politikens innehåll.”
Citatet är inledningen till en debattartikel som Ulla Andersson och Jonas Sjöstedt skrev för Dagens Arena och som fanns där tisdag 12 november.
Idag ser vi återigen att ”politikens innehåll” tycks spela en mindre viktig roll för många som ägnar sin tid åt spekulationer. Kan det vara så enkelt att Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfven får fel frågor? Är det SvD-journalisternas fel? Eller är det så att Ulla Andersson och Jonas Sjöstedt har rätt?
Under eftermiddagen intervjuades Jonas Sjöstedt på SvT-nyheter, ”Rakt på”, av Mats Knutson. Inslaget är hela 27 minuter och kan ses i efterhand.
Vänsterpartiet är partiet för den som vill ha en rödgrön regering och slippa borgerliga partier i regering. Det står klart efter Socialdemokraternas besked i regeringsfrågan.
– Idag är vi det enda partiet som står upp för en rödgrön regering utan borgerliga ministrar som Jan Björklund eller Annie Lööf. Vi är trötta på de borgerliga partierna och vill inte ha kvar något av dem i regering. Det tror jag vi delar med många väljare. Vårt mål är att ingå i en rödgrön regering med vänsterpartistiska ministrar, säger Jonas Sjöstedt.
Kan Vänsterpartiet tänka sig att regera med C och FP?
– Nej, vi vill inte ha borgerliga partier i regeringen. Vi vill ha Stefan Löfven som statsminister, men inte i sällskap med Lööf och Björklund.
Vad blir skillnaden om S och MP regerar med borgerliga partier istället för med V?
– Skillnaden är enorm. Vi är garanten för att vinstintresset försvinner från välfärden och vi skulle stärka arbetsrätten, det är inte möjligt att göra med borgerliga partier. Och jag har svårt att se hur ett samarbete med Jan Björklund skulle kunna ge någon klimatpolitik värd namnet. Det är ett mycket bekymmersamt scenario.
Vilken blir den viktigaste frågan för om Vänsterpartiet kan ingå i en rödgrön regering?
– Privatiseringarna i välfärden är avgörande för oss. Vi fortsätter inte dagens privatiseringspolitik. Vi är det enda parti som driver att de privata vinsterna i välfärden försvinner, säger Jonas Sjöstedt.