Skip to main content

Förpliktigande Integrationssamverkan !

Kommunfullmäktige är offentligt, det finns ljudinspelningar som gör det möjligt att på plats notera och i efterhand verifiera vem som har sagt vad på vilken punkt. Fördelen med fullmäktige är att handlingarna är ute i tämligen god tid, beslutsförslagen har formulerats av kommunstyrelsen för det mesta två veckor i förväg. Gott om tid för partiernas företrädare att förankra sina ställningstaganden hos egna medlemmar. Även tillräckligt med utrymme att debattera klart eventuella skiljaktiga uppfattningar i de egna leden.

Kommunstyrelsens handlingar kommer sent, oftast först torsdag eftermiddag eller fredag. När sammanträdet sedan startar på onsdag, är det alltid några ledamöter som måste erkänna att tiden varit för knapp att läsa ordentligt. Värre är det med förankringen, sällan att det blir mer än lite majlväxling de aktiva emellan.

Efter sommarpausen kom utskicket till ledamöter och ersättare i torsdags, 805 sidor. Allmänheten fick vänta till fredag, på morgonen lades handlingarna ut på kommunens hemsida. Kommunstyrelsen sammanträder onsdag 16 augusti.

Låter gnälligt? Kan vara så. Men vi föredrar god förberedelse, i annat fall blir det svårt att ta ansvar för beslut som fattas av förtroendevalda som chansar och följer med strömmen. Dessutom vore det en enkel sak att ”förvarna” om ett ärende där en längre rapport utgör basen för beslutet: ”Vi räknar med att ….. avgörs vid sammanträdet i augusti, observera att en del av underlaget finns redan tillgänglig i diariet.

Så kunde kommunledningen ha gjort i ärendet 8: Integrationssamverkan inom Vänersborgs kommun. Rapporten Integrationssamverkan togs fram i utvecklingskontoret i januari 2017. Ett senare dokument har titeln Strategisk inriktning. Tillhörande beslutsförslag klubbades i kommunstyrelsens arbetsutskott redan den 19 juni. Kommunen har dock valt att inte längre göra alla handlingar tillgängliga, således finns på kommunens hemsida varken kallelse eller protokoll från detta sammanträde, och därmed inte heller en endaste handling som behandlades i juni.

Vänsterpartiets representanter kommer inte att ha några större besvär med just denna punkt. Många formuleringar i såväl rapporten som i dokumentet Strategisk inriktning är näst intill likalydande med Vänsterpartiets centrala texter. Vänsterpartiet har i motsatsen till flera andra inte ändrat sin hållning i migrationsfrågor och asylrätt. Vänsterpartiet har alltid haft uppfattningen ”Vi kan klara det!” samtidigt som vi har pekat på förutsättningen: Samverkan och struktur, kom överens och skriv ner vem som tar ansvar för vad, men låt oss tillsammans göra det som är nödvändigt. Med andra ord: Äntligen kommer det att beslutas vilken Strategisk inriktning Vänersborg väljer och vilka konsekvenser inriktningsbeslutet för med sig i förvaltningarnas konkreta arbete.

Om det nu inte är ett problem för Vänsterpartiet, så är vi dock nyfikna på hur andra partier agerar i kommunstyrelsen på onsdag och en månad senare i kommunfullmäktige. Andra partier, både partiet som alltid haft en motsatt åsikt än den Vänsterpartiet står för, och partierna som bytte fot för lite mer än ett år sedan. Det lär vi återkomma till.

 

Det låter galet! Är det så?

Snart är det dags att komma igång igen med RÖD LÖRDAG. En gång varje månad finns vi i gågatekrysset, nästa gång blir 2 september, veckan därefter träffas vi på Brålanda marknad.

Många samtal om olika ämnen, men ”pensionsfrågor” står nog högst på listan. Igen och igen händer det att en frågeställare tvivlande avslutar: ”Är det verkligen så?”

Låt oss beskriva läget så här: Vänsterpartiet är INTE med när det gäller grundläggande frågor i pensionssystemet, Vänsterpartiet är i högsta grad med när det gäller de små förbättringar som steg för steg vill ge lättnader för den grupp pensionärer som ligger sämst till.

Pensionssystemet regleras genom lagar som stiftas och ändras av riksdagen. Där finns åtta partier som alla har möjlighet att genom egna motioner, egna yrkanden och genom sitt röstande avgöra frågorna. Men sedan finns också ”Pensionsgruppen” som förvaltar ”pensionsöverenskommelsen”. Pensionsöverenskommelsen träffades 2008 när ”Genomförandegruppen” upplöstes. Den gamla gruppen och den nya gruppen bestod av företrädare för Socialdemokrater, Moderater, Kristdemokrater, Folkpartister och Centerpartister. Andra partier anslöt sig inte, Vänsterpartiet accepterade aldrig grundläggande principer i överenskommelsen.

2010 blev det turbulent, Miljöpartiet inbjöds av Socialdemokraterna att delta i ”Pensionsgruppens” möten. Med hänvisning till att Miljöpartiet hade annan uppfattning ville de fyra borgerliga partierna inte längre vara med och tågade ut. Storm i vattenglaset kan man tycka. Att M, L, C och KD idag kan sitta med S och MP runt samma bord förklaras väl bäst av att MP:s tidigare avvikande uppfattning inte längre märks. Vänsterpartiet är fortfarande inte med i gruppen.

Så, visserligen är det åtta riksdagspartier som stiftar lagar, men när frågor behandlas så har sex partier i förväg bundit upp sig. För att illustrera detta, kan man titta i aktuella riksdagsunderlag.

Socialförsäkringsutskottets betänkande 2016/17:SfU2 ”Utgiftsområde 11: Ekonomisk trygghet vid ålderdom” behandlades i december 2016. Regeringens förslag godkändes på samtliga punkter. Nu är det i för sig korrekt att Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna inte har deltagit i anslagsbeslutet. Skälet för fyra av dessa fem var att man å ena sida egentligen inte ville avstyrka, å andra sidan visa sig vara i opposition som dock inte skulle gå så långt som att fälla regeringen.

Vad finns att läsa i betänkandet? T ex den här meningen: ”​Utskottets ställningstagande: Det är av stort värde för de försäkrade att pensionssystemet är tryggt, förutsägbart och långsiktigt. Pensionsöverenskommelsen bör värnas för att säkerställa att pensionssystemet vilar på en stabil grund. Det förhållandet att pensionssystemet regleras i lag innebär att samtliga riksdagspartier kommer att få ta ställning till eventuella förslag till förändringar av systemet.

Vänsterpartiet tog ställning genom sin motionEtt bättre pensionssystem”.

Utskottets majoritet (se ovan) svarade då: ”​Enligt utskottets mening innebär Pensionsgruppens uppdrag en omfattande genomlysning av pensionssystemet och dess utvecklingsmöjligheter. Det betyder att flertalet frågor som tas upp i motionerna är föremål för överväganden inom Pensionsgruppen. Med hänsyn till detta anser utskottet att gruppens fortsatta arbete bör avvaktas. Utskottet avstyrker därmed motionerna …”

Varpå Vänsterpartiet lämnade in en reservation (sidorna 28 och 29 i betänkandet).

Det var den ena sidan, Vänsterpartiet är utanför och riksdagens majoritet vill fortsätta hålla Vänsterpartiet utanför.

Å andra sidan samverkar Vänsterpartiet med regeringen när budgetförslagen utformas. Så var det från första början, fast 2014 förkastade ju de borgerliga partierna tillsammans med SD regeringens budget. 2015 och 2016 kom det ett antal förbättringsförslag och vi kan med stolthet notera att just på områden som berör äldre och pensionärer har förslag från Vänsterpartiet fått gehör, först hos regeringens förhandlare och sedan även i riksdagens kammare.

”Vänsterpartiet och regeringen har gemensamt infört flera reformer som främst kommer de pensionärer som har sämst ekonomi till del. Vi har exempelvis höjt bostadstillägget och vid två tillfällen sänkt skatten för pensionärer. Under 2017 kommer hälso- och sjukvården att bli avgiftsfri för personer som är över 85 år och tandvårdsbidraget höjas för personer som är 65-74 år.” Texten är från sidan ”Pensioneri Vänsterpartiets VÅR POLITIK A-Ö.

I fjol sist, i år först …

Almedalen – återkommande happening eller en seriös scen för politiska idéer? Vänsterpartiets dag låg sist i fjol och den rullande tågordningen gav oss därför i år den första dagen. Nästa år, valåret 2018 blir det måndag.

Almedalen, ja eller nej? Finnas på bokmässan eller avstå? Där ”Nya tider”, här NMR. I början av sitt tal redogjorde Jonas Sjöstedt för Vänsterpartiets linje: ”Vi tänker inte låta dem ta över våra gator och våra torg.”

Talet kom sist på dagen. Här är länkar: För att se och höra talet eller för att läsa manuskriptet.

Men det var ett späckat program under hela dagen, med pressträffar och seminarier. Aftonbladet lät Robert Aschberg och Lena Melin ”gå lös” på Jonas Sjöstedt med rappa underfundiga frågor. Här länken till utfrågningen. Där fanns också ett inslag om Jonas Sjöstedts skoltid på Birger Sjöberggymnasiet som han fick en extra fråga kring.

Nu fortsätter Almedalsveckan och visst får man lov att ha förväntningar att någon klarhet växer fram vem som väljer vilken linje inför valrörelsen.

Regeringen och Vänsterpartiet är överens …

Igen och igen ser vi samma inledning till ett besked som publiceras på regeringens hemsida. Någon gång berörs vi extra av beskedet, så var det idag:

ENSAMKOMMANDE UNGA I ASYLPROCESSEN SKA KUNNA BO KVAR I KOMMUNEN EFTER ATT DE FYLLER 18 ÅR.

Vad var det vi försökte få socialnämnden att förstå tidigare? Endast företrädaren för Miljöpartiet visade modet och röstade för vårt yrkande, samtliga socialdemokratiska ledamöter förmådde sig inte att ta steget. Nu går det väl bättre? Läs om överenskommelsen här.

I strålkastarljuset eller vid sidan om

Visst är det fantastiskt!

Tänk att inte bara bli hänvisad till att någon sammanfattning dyker upp på någon sida i någon tidning dagen efter. Utan att kunna följa med live – eller att se och läsa ”det hela” i efterhand när den egna tiden tillåter det.

Här två exempel: Visst nämndes det ”överallt”, det hänvisades till, det tolkades på flera sätt med olika slutsatser, men det går att se, höra och begrunda helheten; Xi Jinping, President of the Peoples Republic of China, talade igår, tisdag, i Davos. Han nämnde inte ”Trump”, men var är vi idag, är det den upp- och nervända världen?

Samtidigt var det interpellationsdebatter i Stockholm, och allt från kammaren i den Svenska Riksdagen sänds live, kan även ses och läsas i efterhand. Här två exempel – och det kan nog tänkas att det inte får något genomslag i varken någon tidning, radiosändning eller tv-program. Men båda debatterna var viktiga, på olika sätt.

Vänsterpartiets ledamot Amineh Kakabaveh hade lämnat fyra frågor till utrikesminister Margot Wallström. Interpellationen fick rubriken ”Globalt kvinnoförtryck”.  Här länken om någon vill se och höra debatten i efterhand, här länken om man vill läsa debatten i snabbprotokollet.

Med tanke på den lokala debatten om naturbruksutbildningens vara eller icke vara, ytterligare en interpellationsdebatt från igår. Ledamoten Alexandra Anstrell (M) ställde en fråga till statsrådet Anna Ekström (S) med rubriken ”Naturbruksutbildningarna”. Kan ses och höras i efterhand, man också läsa protokollet.

Inte bara lokala frågor ….

rl-nov-2016Årets sista Röda Lördag – det borde inte vara ont om samtalsämnen. Visserligen är det oftast lokala frågor som kommer upp när vi är ute på stan, men nu finns mycket annat som manar till eftertanke.

Jonas Sjöstedt  sammanfattade tankarna under rubriken: ”Vi sörjer inte – vi organiserar oss”. Andra letar fortfarande efter förklaringar till det som hände i tisdags. Det finns en uppsjö debattartiklar, alla medier ägnar mycket plats och tid åt frågan: Vad hände i USA egentligen?

Här två röster som passar bra när vi tänker framåt: Erik Helmersson i DN med rubriken ”Nästa val måste vi skärpa oss”. Eller Jan Kallberg i en debattartikel i Dagens Samhälle med rubriken ”Här är Hillarys sju strategiska misstag” – vi saxar från den fjärde punkten: ”Det går inte att överskatta Hillarys misstag när hon kallade hälften av Trumps anhängare för ”deplorable” (bedrövliga). Även om hon menade en liten del så kände sig alla Trumps anhängare träffade, vilket gjorde hans anhängare hårdföra och bidrog till ett gigantiskt crescendo av anti-Hillary budskap i sociala medier.” … ”Man kan inte kalla stora delar av valmanskåren för slödder och sedan tro att de röstar på en.”

Det händer inte så sällan att vi får nya medlemmar i direkt anslutning till våra Röda Lördagar. Men för alla som inte är ute på stan en kall och ruggig lördag förmiddag i november, så duger det att klicka på den här länken.

Och när man ändå sitter uppkopplad så har vi två tips till: Rapporten från Röda Korset ”Nyanlända och asylsökande i Sverige – en studie av psykisk ohälsa, trauma och levnadsvillkor” borde läsas av många. Det är så mycket som behöver göras, varje insats är värdefull. Andra tipset gäller Ilmar Reepalus delrapport från utredningen ”Ordning och reda i välfärden”. Det finns i inledningen en sammanfattning, annars är rapporten på inte mindre än 881 sidor. Här kommentaren från Jonas Sjöstedt – det ställdes ju många frågor hur Vänsterpartiet skulle reagera på förslagen.

Men i morgon är det Röda Lördag, välkommen att träffa oss och samtala med oss.

Riksdagsmotioner – bra att känna till

Igår klockan 16:30 gick ridån ner – inga fler motioner kunde lämnas in under årets Allmänna motionstid. Så här beskrivs fenomenet på riksdagens hemsida: ”Den allmänna motionstiden pågår normalt från riksmötets början till 15 dagar efter att regeringen lämnat budgetpropositionen till riksdagen. Men riksdagen kan på förslag av talmannen besluta om annan tid. Ledamöterna får under denna tid lämna in motioner om alla frågor som riksdagen kan besluta om. Motioner som lämnas in under den allmänna motionstiden kallas för fristående motioner eller allmänna motioner. En motion kan innehålla ett eller flera förslag, yrkanden.

Spännande, eller hur? Här finns verkligen en chans för var och en av de 349 ledamöterna att peka med hela handen vilken väg politiken skall gå, en möjlighet att även inför väljarna på hemmaplan visa aktivitet.

På riksdagens hemsida finns mer information:

Fakta om allmänna motionstiden

  • 1,5 procent av motionsförslagen fick ja 2002–2006.
  • 0,1 procent av motionsförslagen fick ja 2006–2010.
  • 1,6 procent av motionsförslagen fick ja 2010–2014.
  • 3 418 motioner lämnades in hösten 2016.

3418 – inget dåligt resultat: I runda tal nästan tio motioner per ledamot. Eller egentligen många fler, eftersom många motioner undertecknas av upp till sju ledamöter. Det finns enskilda motioner, motioner som undertecknas av flera ledamöter, sedan finns kommittémotioner och partimotioner, den sista kategorin undertecknas i regel av partiordföranden. Några väger tungt, andra mycket lätt. Det finns rader av motioner som återkommer år för år med nästan samma text. Det bör också nämnas tvärpolitiska motioner där ledamöter från flera partier skriver under, inte bara från samma block utan även över blockgränsen.

Alla motioner finns samlade på en sida, här är länken.

Har vi på lokalplan nytta av motioner som våra partikamrater i Stockholm undertecknar? Svaret är: Självfallet, här finns aktuella ställningstaganden i små och stora frågor, det finns frågor som är aktuella i riksdagen lika mycket som i regionen eller i vår kommun.

Tack och lov tävlar inte Vänsterpartiet i kategorin ”Vem skriver flest motioner?” ”Less is more” gäller istället – vilket vi vill understryka genom att vi lägger ut hela förteckningen över alla ”våra” motioner som lämnades in hösten 2016 under den Allmänna motionstiden.

Vänsterpartiet har sorg – C.H. Hermansson har lämnat oss

ch-webb-ttbild

 

Vänsterpartiet har sorg, C.H. Hermansson har lämnat oss natten mellan måndag och tisdag. Han lämnar ett stort tomrum efter sig. Ingen har betytt mer än CH för att skapa en modern vänster i Sverige.

CH föddes i Bollnäs 1917 och växte upp i Ådalen. Intrycken från de hårda villkoren för arbetarna, klasstrider och skotten i Ådalen 1931 fick honom att gå med i SSU. Han flyttade till Stockholm för studier i slutet på 30-talet, engagerade sig i Clarté och gick med i SKP 1941. Detta var en tid som präglades av kamp mot nazism och fascism. Snart blev han aktiv i partiet på central nivå och en av partiets ledande intellektuella. CH gjorde omfattande arbeten för att utveckla partiets politik inte minst vad avser ekonomiska frågor.

SKP var ett traditionellt kommunistparti. Men inom partiet växte det fram en opposition som ville modernisera politiken och bryta det politiska beroendet av Sovjetkommunismen. C.H. Hermansson blev den viktigaste personen i den oppositionen. Han ville att partiet skulle kritisera Warszawapaktens inmarsch i Ungern 1956 och formulera en självständig politik.

När CH valdes till ordförande 1964 var det ett avgörande steg i partiets modernisering. Under CHs ledning lades grunden för ett modernt vänstersocialistiskt parti. Partiet bröt det politiska beroendet av Sovjetunionen och började kritisera inskränkningar i demokratiska fri- och rättigheter i socialistiska länder. CH tog mycket kraftfullt avstånd ifrån Sovjets inmarsch i Tjeckoslovakien 1968. Den nya kursen ledde till att de Sovjetlojala lämnade partiet 1977.

CH skapade ett mer öppet parti som tog till sig idéer från de nya rörelser som växte fram inom kvinnorörelsen och miljörörelsen. Solidariteten med befrielserörelser runt om i världen blev central för partiet. CH var mycket intresserad av kulturfrågor. SKP bytte namn till Vpk 1967 och samarbetade med andra vänstergrupper. Under CHs ledning intog partiet också en mycket mer självständig hållning till socialdemokratin.

CH skrev ett flertal böcker. Han använde marxismen som ett redskap för att granska makten i sin egen tid. Hans analyser av det svenska kapitalet och storföretagens makt fick stor betydelse för förståelsen för hur den svenska kapitalismen fungerade. CH gjorde marxismen och socialismen relevant i den tid han levde i. CH skrev också mycket fina intervjuböcker med partimedlemmar och om sina egna minnen.

CH var aktiv i politiken lång tid efter att han slutat som partiordförande 1975. Han satt kvar i riksdagen och partistyrelsen. Han skrev, reste och talade. Ända fram till nu har han tagit aktiv del i den politiska debatten, alltid intresserad av nya idéer, löntagarnas inflytande och utvecklingen i världen.

CH är älskad av många inom vänstern för sina stora politiska insatser. Men han hade också en personlighet som gjorde honom mycket omtyckt. Han var lågmäld, kunnig och reflekterande. Hans öppna och vänliga sätt vann sympatier långt utanför partiets medlemmar och väljare. CH var inte den som höjde rösten, men han vann respekt genom sin lugna utstrålning, sin kunskap och sitt engagemang. CH – vi saknar dig.

Närmast sörjande till C.H. Hermansson är hans två döttrar och deras familjer. Våra tankar är hos dem.
Jonas Sjöstedt, partiledare (V)

C. H. Hermanssons stipendiefond för forskning och utveckling
I samband med C.H. Hermanssons 90-års dag instiftade partiet en stipendiefond i syfte att stödja forskning, journalistik, författarskap och jämförbar verksamhet som i C.H. Hermanssons anda kritiskt granskar och analyserar samhällsutvecklingen, särskilt med avseende på ekonomiska, politiska och sociala maktrelationer. Insamling till C.H. Hermansson minne går till C. H. Hermanssons stipendiefond för forskning och utveckling, Pg 3371-2

Vänsterpartiet i EU-parlamentet

I maj 2014 var det val till EU-parlamentet. För Vänsterpartiet i Sverige kandiderade Malin Björk på plats 1 på listan. Malin Björk var i valrörelsen på besök i Vänersborg och vi minns väl den engagerande debatten som tog vid efter hennes anförande.

Nu har det gått lite mer än två år av den femåriga mandatperioden och Vänsterpartiets ende ledamot i jätteparlamentet (751 ledamöter) gör ett bra arbete inom gruppen GUE/NGL. Gruppen ”Europeiska enade vänstern/Nordisk grön vänster” samlar 52 ledamöter.

Det har varit en turbulent tid för EU, för medlemsländerna i den Europeiska Unionen mest, men också för EU-kommissionen – och kanske minst för EU-parlamentet. Det finns idag enastående möjligheter att följa vad som sker. Det är också möjligt att följa vad enskilda länders parlamentariker gör och inte gör, även hur de röstar, om de röstar, om de är på plats, vilka initiativ de tar och uppdrag de får. Det går utmärkt – om man så vill – att jämföra ”handlande” med löften från valrörelsen för två år sedan.

Malin Björk och Vänsterpartiet står sig enastående starka vid en sådan jämförelse.

Här ett av många vittnesmål som visar hur Malin Björk håller fast vid Vänsterpartiets värderingar som hon försöker att föra fram i EU-parlamentets arbete: ”Jag tänker samla alla krafter både inne och utanför parlamentet som står upp för en human flyktingpolitik”

Tänk om förslaget får gehör

Rikspolitik är en sak, här är det kommunens frågor vi behandlar! Denna tillrättavisning råkar man ut för, om man inte förebygger och väljer rätt formulering i fullmäktiges talarstol.

Men visst spelar det roll här hemma, vilka resultat förhandlingar i Stockholm leder fram till. Vänsterpartiet är inte med i regeringen, Vänsterpartiet står också utanför en rad överenskommelser mellan regeringen och de borgerliga partierna. Vänsterpartiet lägger inga egna budgetförslag i riksdagen utan förhandlar med regeringen. Det har hittills varit mycket framgångsrikt – åtskilliga målgrupper vet att uppskatta Vänsterpartiets förslag som har lett till avsevärda förbättringar.

Nu har Vänsterpartiet öppnat för Avgiftsfria läkemedel för alla från 80 år.

Och det betyder mycket för många ”här hemma”. Den senaste statistiken visar att 2016 finns 2273 invånare i vår kommun som är 80 år eller äldre, nästa år är det 2314 och valåret 2018 anger prognosen 2327. Blickar man fram till slutet av prognosperioden 2026, så är 3027 invånare 80 år eller äldre.

Med andra ord, Vänsterpartiets fullmäktigegrupp borde kunna räkna med en god uppslutning bakom förhoppningen, att våra partikamrater i riksdagen ännu en gång lyckas i sina förhandlingar med regeringen.

Här det viktigaste från förslaget:

Avgiftsfria läkemedel för alla från 80 år: Många äldre har en ansträngd ekonomisk situation. Samtidigt är deras behov av läkemedel stora och utgifterna för detta kan bli kännbara, trots dagens högkostnadsskydd. Vänsterpartiet ligger bakom reformen med avgiftsfria läkemedel för barn som infördes i år. För att stärka välfärden och skapa jämlika levnadsvillkor vill vi nu gå vidare med nästa reform. De äldres ekonomiska situation måste förbättras. Ingen äldre ska behöva avstå från medicin för att man inte har råd. Vänsterpartiet föreslår därför att läkemedel blir avgiftsfria för personer som är 80 år eller äldre. För personer över 80 år skulle förslaget innebära en minskad kostnad med i genomsnitt cirka 1700 kronor per år och person. Givet de låga pensioner som många äldre har vore det en reform med stor betydelse. För den äldre som har stort behov av läkemedel skulle förslaget innebära en ekonomisk lättnad med upp till 2 200 kronor per år. Förslaget avser läkemedel och andra varor som ingår i läkemedelsförmånen, det vill säga de flesta receptbelagda läkemedel. Dagens högkostnadsskydd för läkemedel innebär att patienten betalar högst 2200 kronor under en period på ett år räknat från det första köpet. Detta är utformat så att patienten idag betalar fullt pris för läkemedel upp till 1100 kronor och därefter sker en stegvis avtrappning. Dagens högkostnadsskydd saknar en särskild utformning för äldre.”