Skip to main content

Justerade åldersgränser i pensionssystemet

Nästa vecka måndag debatterar riksdagen socialförsäkringsutskottets betänkande 2021/22:SfU25 ”Justerade åldersgränser i pensionssystemet och i kringliggande system”. Dagen efter fattas beslutet.

I sak handlar det om en förändring av pensionsåldernden ändras från 65 till 66.

Bakom förslaget står alla partier som ingår i pensionsgruppen, en klar majoritet.

Två partier ingår inte i gruppen och står inte heller bakom förslaget. Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna har skrivit var sin reservation. En tredje reservation undertecknades av dessa två partier gemensamt. 

Här texten av Vänsterpartiets reservation: 

”Förslaget om höjd pensionsålder motiveras av att vi lever längre och klarar av att arbeta längre. Medellivslängden skiljer sig dock kraftigt åt mellan olika grupper och klyftorna i arbetslivet ökar. Bland exempelvis kvinnor med
förgymnasial utbildning förkortades den förväntade medellivslängden för 30-åringar 2011–2020. För både män och kvinnor med gymnasial och eftergymnasial utbildning ökar däremot den förväntade medellivslängden. Om låga pensioner är det huvudsakliga problemet som regeringen vill åtgärda bör pensionerna höjas i stället för pensionsåldern. Av nu nämnda skäl bör propositionen avslås.
För ökade möjligheter till ett längre yrkesliv krävs bl.a. förbättrade arbetsvillkor och en mer jämställd arbetsmarknad. Övriga trygghetssystem är också centrala för att möjliggöra ett längre och mer hållbart arbetsliv. Eftersom förslagen om förändringar av angränsande socialförsäkrings- och trygghetssystem är utformade för att passa förslagen om höjd pensionsålder bör regeringen snarast återkomma med omarbetade förslag till ändringar av angränsande system.”

Riksdagsmotioner är viktiga dokument

Nu har riksdagens ”allmänna motionstid” avslutats. 2940 motioner har lämnats in. Visserligen finns viktiga motioner från alla åtta partier, men vi vill såklart rikta vår uppmärksamhet på Vänsterpartiets motioner.

Vänsterpartiet har skrivit parti- och kommittémotioner och även enskilda ledamöter har skrivit motioner. Här en förklaring hämtat  från Wikipedia: ”I Sveriges riksdag kan en motion väckas av en eller flera ledamöter. Partimotion i riksdagen är undertecknad av partiledaren eller gruppledaren, kommittémotion av partiets ledamöter i ett riksdagsutskott. Riksdagsmotioner kan antingen vara författade med anledning av en proposition eller av fristående slag.” 

Nooshi Dadgostar är partiets ledamot i socialförsäkrings-utskottet, hennes namn står först av nio ledamöter som undertecknade kommittémotionen ”Alla ska kunna leva på sin pension”.

Rubriken på inledningen talar om vårt krav: ”Pensionssystemet ska ge ekonomisk trygghet.”

Motionens inledning slår fast partiets grundläggande kritik: ”Vänsterpartiet anser att det nuvarande pensionssystemet är oförutsägbart och skapar otrygghet för människor.”

”Vänsterpartiet stod inte bakom 1994 års pensions-överenskommelse för att vi redan då insåg att konsekvenserna skulle bli för stora och omfattande för människor.”

”Den befintliga uppgörelsen om pensionssystemet bygger på en blocköverskridande överenskommelse och pensionsgruppen består av Socialdemokraterna, Miljöpartiet (när de tillträdde som regeringsparti) och de borgerliga partierna. Den nuvarande ordningen är problematisk eftersom ingen utomstående har någon insyn i eller möjlighet att påverka pensionsgruppens arbete. Pensionsfrågorna är undantagna från de normala  demokratiska beslutsvägarna och därför bör den nuvarande pensionsgruppen upplösas och riksdagen bör återfå sin makt och sitt inflytande över pensionsfrågan.”

Ett huvudyrkande i motionen gäller alltså behovet av ett nytt pensionssystem. Här finns en utförlig argumentation i motionens text som är bra att känna till.

Med vetskap om att steget till ett nytt system inte görs inom en snar framtid och framförallt inte av en splittrad riksdag, föreslår partiets ledamöter också förändringar i dagens system: Avveckla premiepensionssystemet och avskaffa ”bromsen” är två viktiga avsnitt.

Men motionen ansluter också till Vänsterpartiets framgångar i den gångna mandatperiodens budgetförhandlingar med regeringen Löfven. Den avslutande delen av motionen har rubriken: ”Förbättrad ekonomi för de fattigaste pensionärerna”.

Läs gärna hela motionen.

Ditt pensionslöfte håller inte, Löfven

När Sverige går till val är det mer än 10 år sedan Thore Skogman, kallad välfärds-Sveriges sista stjärna, gick ur tiden. Thore i sitt röda hår, glugg mellan tänderna och blågul kostym gjorde soundtrack till folkhemmet med sina visor. En av de mest kända är ”Pensionärsvisan” där några rader lyder: ”När man är en glad pensionär, då är man aldrig nånsin sur och tvär. Om man är nitti-, hundra- eller hundrafem så sjunger man med kläm. Vi har ju kämpat hårt, men nu har vi det bra, för bra ska pensionärerna ha, ha, ha. Ja, bra ska pensionärerna ha.”

En lättsam trall då har blivit en isande ironi idag.

För sanningen är ju att skaran av fattigpensionärer växer. Enligt EU:s statistikbyrå Eurostat riskerar 335 000 svenska pensionärer att leva under EU:s fattigdomsgräns. Varannan kvinna som jobbat hela sitt yrkesliv får så låg pension att hon tvingas ansöka om statligt grundskydd, det som kallas garantipension.

Bakom siffrorna döljer sig människor som har jobbat och slitit hela sitt liv. De har betalat sin skatt för att få en dräglig ålderdom. Trott på sin rätt till en pension att leva på.

I det allt större gapet mellan fattiga och rika i Sverige blir det allt fler fattiga som inte klarar av att leva på pensionen. Farmor som inte har råd att gå till tandläkaren eller köpa presenter till barnbarnen när de fyller år. Mormor som istället för att kunna göra den där resan hon drömt om, får be sina egna barn om pengar till mat och hyra.

När det gäller frågan om pensioner, blir orättvisan i vårt ekonomiska system så tydlig. Pensionssystemet gynnar höginkomsttagare som kan arbeta länge. Kommunalarbetare och industriarbetare beräknas däremot få under 50 procent av sin slutlön.

Den så kallade pensionsgruppen – bestående av S, MP och de borgerliga – har dessutom föreslagit att den lägsta pensionsåldern höjs till 64 års ålder, vilket gör ojämlikheten ännu värre. Redan idag är det ju många arbetare och kvinnor som inte orkar jobba till 65, utan tvingas gå i förtid, med värkande kroppar och ännu sämre pension.

Vänsterpartiet anser att Sverige som är ett så rikt land, som anser sig ha råd med fler och fler miljardärer, och skatteavdrag för städning i deras hem, istället måste ha råd med både pensioner för alla som det går att leva på och en värdig äldrevård som rymmer både promenader i solen och personal som har tid att ta hand om de äldre.

Vi har i förhandlingar med regeringen drivit igenom flera reformer som främst kommer de fattigaste pensionärerna till del. Vi har exempelvis höjt taket i bostadstillägget. Tillsammans med regeringen har vi också sänkt skatten för pensionärer. Sjukvården har blivit avgiftsfri över 85 år och tandvårdsbidraget har höjts för personer som är 65-74 år. Vi har precis lagt förslag värt 4,5 miljarder för fler och bättre äldreboenden. En viktig fråga på kort sikt är också att höja garantipensionen. Vi har försökt i flera år att få igenom en höjning men inte lyckats.

Men inget av detta räcker för att komma åt grundfelen. Därför vill vi ha ett helt nytt pensionssystem och dessutom en öppen och demokratisk process kring pensionerna.
När Stefan Löfven nu går ut och lovar att alla ska få behålla minst 70 procent av inkomsten i pension så saknar det trovärdighet – för det kan han inte. Socialdemokraterna är ju inlåsta i den här lilla hemliga pensionsgruppen där man har gett Ulf Kristersson och högern veto. Det är inte lätt att skapa rättvisa pensioner då.

Valet som ligger framför oss är ett val om jämlikhet. Det finns en annan politisk väg att gå än att fler kvinnor och arbetare ska bli fattigpensionärer trots ett långt och tufft arbetsliv, medan förmögenheterna växer hos ett litet fåtal.
Vi borde inte behöva kämpa för ett värdigt pensionssystem, det är precis lika viktigt som på Thore Skogmans tid. Bra ska pensionärerna ha i Sverige, både nu och i framtiden!

Jonas Sjöstedt, partiledare (V)
Ulla Andersson, ekonomiskpolitisk talesperson (V)

På onsdag får vi se hela texten

På onsdag lämnar finansminister Magdalena Andersson regeringens budgetförslag till riksdagen. Under de sista veckorna droppades mängder av nyheter om olika förslag. Vänsterpartiet passade på att presentera flera satsningar, texten inleds för det mesta med ”Vänsterpartiet har i budgetförhandlingarna med regeringen drivit genom …” På regeringens hemsida finns motsvarande pressmeddelande, oftast avslutas texten med ”Budgetpropositionen för 2018 bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet.”

Det finns mängder av nya satsningar där det finns anledning att invänta årets ”nådiga luntan”. Det är ju så, att vissa satsningar görs med medel som tas från tidigare beslutade anslagsposter, då handlar det om förändringar som dock för det mesta i slutändan innehåller avsevärda tillskott.

Vänsterpartiet och budgeten, självfallet är vi stolta över att vårt parti har lyckats få gehör hos regeringen för många förslag som betyder så oerhört mycket för dem som förslagen avser. Samtidigt är det bara att konstatera att Vänsterpartiet har flera avgörande förslag som regeringen konstant vägrar att vilja diskutera.

Det finns även områden där Vänsterpartiet bidrar till avsevärda förbättringar samtidigt som partiet överhuvudtaget inte delar grunden för hela sakfrågan. Det gäller t ex pensionssystemet där Vänsterpartiet inte står bakom överenskommelsen. Vänsterpartiet är inte heller med i ”pensionsgruppen” (regeringen och fyra borgerliga partier) som ständigt vill reformera och lappa och laga.

Här några citat från regeringens pressmeddelande och från Vänsterpartiets hemsida:

Regeringen sänker skatten för pensionärer ännu kraftfullare än vad som tidigare utlovats och fördubblar satsningen för 2018. Skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare tas nu helt bort till 2020. Redan den 1 januari 2018 sänks skatten med upp till 5 000 kronor per år för 75 procent av alla personer över 65 år. Det presenterar regeringen idag som en del i den kommande budgetpropositionen för 2018.

Sen regeringen tillträdde 2014 har arbetslösheten sjunkit och underskotten i de offentliga finanserna vänts till överskott. Sverige har idag den lägsta arbetslösheten sen 2008 och 200 000 fler går till jobbet idag än när regeringen tillträdde. Nu ska den starka svenska ekonomin komma alla till del och därför tar regeringen större steg för att sänka skatten för pensionärer. Skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare ska för samtliga vara borta till 2020.
– De som lagt grunden för vår gemensamma välfärd förtjänar respekt. Att de borgerliga partierna, som införde pensionärsskatten, nu tillsammans med SD dessutom vill höja den är upprörande. Det handlar om rättvisa mellan generationer och är en självklarhet för vår regering, säger statsminister Stefan Löfven.
För att nå dit kommer regeringen sänka skatten för pensionärer mer än det förslag som remitterades i våras. Skattesänkningen omfattar nu 1,5 miljoner personer över 65 år och innebär att 3 av 4 äldre får sänkt skatt 2018. Med sänkningen tas skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare nu bort helt för alla med en pension upp till 17 000 kronor i månaden, i stället för det tidigare förslaget på upp till 14 000 kr i månaden. Skatten sänks även för de pensionärer med inkomster upp till ca 35 000 kronor per månad, jämfört med tidigare förslaget på 30 000 kronor per månad.
– Vi lovade att ta bort den orättvisa skatteklyftan. Nu gör vi det tidigare än vad vi trodde var möjligt på grund av att vi fått ordning på statens finanser och ekonomin går urstarkt, säger finansminister Magdalena Andersson.
Förslaget bedöms minska skatteintäkterna med 4,42 miljarder kronor 2018 och är en del av en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet.”

Vänsterpartiet och regeringen har kommit överens om sänkt skatt för pensionärerna! Satsningen börjar gälla redan från januari 2018 och skatten kommer sänkas med upp till 5000 kr per år.”

Det låter galet! Är det så?

Snart är det dags att komma igång igen med RÖD LÖRDAG. En gång varje månad finns vi i gågatekrysset, nästa gång blir 2 september, veckan därefter träffas vi på Brålanda marknad.

Många samtal om olika ämnen, men ”pensionsfrågor” står nog högst på listan. Igen och igen händer det att en frågeställare tvivlande avslutar: ”Är det verkligen så?”

Låt oss beskriva läget så här: Vänsterpartiet är INTE med när det gäller grundläggande frågor i pensionssystemet, Vänsterpartiet är i högsta grad med när det gäller de små förbättringar som steg för steg vill ge lättnader för den grupp pensionärer som ligger sämst till.

Pensionssystemet regleras genom lagar som stiftas och ändras av riksdagen. Där finns åtta partier som alla har möjlighet att genom egna motioner, egna yrkanden och genom sitt röstande avgöra frågorna. Men sedan finns också ”Pensionsgruppen” som förvaltar ”pensionsöverenskommelsen”. Pensionsöverenskommelsen träffades 2008 när ”Genomförandegruppen” upplöstes. Den gamla gruppen och den nya gruppen bestod av företrädare för Socialdemokrater, Moderater, Kristdemokrater, Folkpartister och Centerpartister. Andra partier anslöt sig inte, Vänsterpartiet accepterade aldrig grundläggande principer i överenskommelsen.

2010 blev det turbulent, Miljöpartiet inbjöds av Socialdemokraterna att delta i ”Pensionsgruppens” möten. Med hänvisning till att Miljöpartiet hade annan uppfattning ville de fyra borgerliga partierna inte längre vara med och tågade ut. Storm i vattenglaset kan man tycka. Att M, L, C och KD idag kan sitta med S och MP runt samma bord förklaras väl bäst av att MP:s tidigare avvikande uppfattning inte längre märks. Vänsterpartiet är fortfarande inte med i gruppen.

Så, visserligen är det åtta riksdagspartier som stiftar lagar, men när frågor behandlas så har sex partier i förväg bundit upp sig. För att illustrera detta, kan man titta i aktuella riksdagsunderlag.

Socialförsäkringsutskottets betänkande 2016/17:SfU2 ”Utgiftsområde 11: Ekonomisk trygghet vid ålderdom” behandlades i december 2016. Regeringens förslag godkändes på samtliga punkter. Nu är det i för sig korrekt att Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna inte har deltagit i anslagsbeslutet. Skälet för fyra av dessa fem var att man å ena sida egentligen inte ville avstyrka, å andra sidan visa sig vara i opposition som dock inte skulle gå så långt som att fälla regeringen.

Vad finns att läsa i betänkandet? T ex den här meningen: ”​Utskottets ställningstagande: Det är av stort värde för de försäkrade att pensionssystemet är tryggt, förutsägbart och långsiktigt. Pensionsöverenskommelsen bör värnas för att säkerställa att pensionssystemet vilar på en stabil grund. Det förhållandet att pensionssystemet regleras i lag innebär att samtliga riksdagspartier kommer att få ta ställning till eventuella förslag till förändringar av systemet.

Vänsterpartiet tog ställning genom sin motionEtt bättre pensionssystem”.

Utskottets majoritet (se ovan) svarade då: ”​Enligt utskottets mening innebär Pensionsgruppens uppdrag en omfattande genomlysning av pensionssystemet och dess utvecklingsmöjligheter. Det betyder att flertalet frågor som tas upp i motionerna är föremål för överväganden inom Pensionsgruppen. Med hänsyn till detta anser utskottet att gruppens fortsatta arbete bör avvaktas. Utskottet avstyrker därmed motionerna …”

Varpå Vänsterpartiet lämnade in en reservation (sidorna 28 och 29 i betänkandet).

Det var den ena sidan, Vänsterpartiet är utanför och riksdagens majoritet vill fortsätta hålla Vänsterpartiet utanför.

Å andra sidan samverkar Vänsterpartiet med regeringen när budgetförslagen utformas. Så var det från första början, fast 2014 förkastade ju de borgerliga partierna tillsammans med SD regeringens budget. 2015 och 2016 kom det ett antal förbättringsförslag och vi kan med stolthet notera att just på områden som berör äldre och pensionärer har förslag från Vänsterpartiet fått gehör, först hos regeringens förhandlare och sedan även i riksdagens kammare.

”Vänsterpartiet och regeringen har gemensamt infört flera reformer som främst kommer de pensionärer som har sämst ekonomi till del. Vi har exempelvis höjt bostadstillägget och vid två tillfällen sänkt skatten för pensionärer. Under 2017 kommer hälso- och sjukvården att bli avgiftsfri för personer som är över 85 år och tandvårdsbidraget höjas för personer som är 65-74 år.” Texten är från sidan ”Pensioneri Vänsterpartiets VÅR POLITIK A-Ö.