Skip to main content

Integrationen med all rätt en prioriterad fråga

För en vecka sedan fanns en interpellation från Vänsterpartiet på fullmäktiges dagordning. Vi informerade redan tidigare om socialförvaltningens och utvecklingskontorets försök att åstadkomma en förbättring av kommunens integrationsarbete. I interpellationen ställde vi frågan om Vänersborg med egna medel kunde rekrytera en bostadssamordnare. Länsstyrelsen hade avslagit kommunens ansökan. Samtidigt uttalade man: ”Länsstyrelsen bedömer att verksamheten bör kunna ingå i kommunens ordinarie verksamhet  …”

Kommunstyrelsens ordförande Marie Dahlin var avvisande. Inget om detta hade funnits med när budgeten diskuterades under våren, inget stod i fullmäktiges beslut i juni. Och då kan man inte komma med en begäran om en tjänst senare. Ordföranden angav att hon har en budget att förhålla sig till.

Visst känns det märkligt att behöva uppleva hur illa kommunledningen förmår att förstå sig på sådant som kan vara nödvändigt, även om det inte till punkt och pricka löper enligt plan och almanacka.

Vänersborgs budget för 2016 och 2017 är inte Marie Dahlins budget – oppositionen röstade ner det socialdemokratiska förslaget och gav socialtjänsten och skolan åtskilliga miljoner utöver ramen. Det var insikten i behovet, insikten att hösten 2015 hade medfört stora påfrestningar på båda förvaltningar nu och något år framöver.

Sedan var det beklämmande att höra kommunstyrelsens ordförande bekräfta vad som fanns att läsa redan i hennes skriftliga svar”Jag har aldrig hört talas om att vi har sökt pengar för denna typ av tjänster.”

Vänersborg är en av fjorton kommuner i Fyrbodal. Här sker samordning av insatser som stöd till varandra, i olika projekt och alltid med avsikt att lära från varandra.

När Fyrbodal beskriver sin verksamhet så intar ”Integration” en framskjuten plats. Här finns även länkar till hittills åtta nyhetsbrev, Fyrbodals Integrationsstrateg är ansvarig.

I senaste nyhetsbrevet skriver ordföranden för styrgruppen Integration, Monica Hansson, S, Trollhättan: ”I år består utmaning i att få våra nyanlända delaktiga i samhället.” Vi tror inte att någon nekar till att ”delaktighet i samhället” förutsätter att man har en bostad. Och bristen på bostäder är ett skriande problem för många, inte bara för nyanlända.

Styrgruppen för Integration i Fyrbodal? Ja, där samordnas från politiskt håll vad våra fjorton kommuner gör på var sitt håll och tillsammans. En av styrgruppens fem ledamöter med tillgång till förstahandsinformation är Marie Dahlin, S, Vänersborg. Som i interpellationsdebatten vidhöll vad hon hade skrivit i förväg, ”aldrig hört talas om.”

En blick på andra länkar på Fyrbodals hemsida för integration leder till ”Goda exempel”. Där finns en länk till Uddevalla, där man någon dag efter att vi hade lämnat in vår interpellationsfråga kunde utropa ”Bingo”: ”Uddevalla vill samverka kring bostadslösningar.

Vi hoppas att Vänersborgs utvecklingskontor gör ett nytt försök. Det finns anledning. I cirkuläret 2016:50 från SKL står följande:

Ökade § 37-medel 

Inom ramen för länsstyrelsernas uppdrag att verka för ökad beredskap och mottagingskapacit i kommunerna tillförs de medel som kommuner kan ansöka om enligt 37 § förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. De s.k. § 37-medlen uppgår till totalt 80 miljoner under 2017 inkluderat en förstärkning med på 20 miljoner som tillförs för att skapa förutsättningar för en god bostadsförsörjning i kommunerna genom att förmedla eller på annat sätt underlätta uthyrning av privatpersoners bostäder. 

Där hänvisar man till Regeringens budgetproposition 2016/17:1, utgiftsområde 13 ”Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering”, sida 40:

Ökade medel för beredskap, mottagningskapacitet och samverkan.

Länsstyrelserna har i uppdrag att verka för ökad beredskap och mottagningskapacitet i kommunerna samt förbättrad samverkan. I propositionen Vårändringsbudget för 2016 tillförde regeringen 10 miljoner kronor för att skapa förutsättningar för en god bostadsförsörjning i kommunerna genom att förmedla eller på annat sätt underlätta uthyrning av privatpersoners bostäder. Regeringen anser att satsningen bör fortsätta och förstärkas till 20 miljoner kronor per år under 2017 och 2018. 

Hur var det nu? Lära av varandra? Det är väl ingen skillnad mellan de nyanländas behov i Uddevalla och de i Vänersborg. Det går inte att förneka att Vänersborg upplevs som en stad och en kommun där man vill stanna. Det har många asylsökande på Restad sagt. Och det är många som är kvar på asylboendet fast ett positivt besked till ansökan om uppehållstillstånd har kommit och som frågar samma sak: Kan inte Vänersborg göra mer för att hjälpa till? Nu? Eller måste vi verkligen vänta på nästa budgetbeslut i juni 2017 inför 2018?

Det var synd, men ingenting att göra åt …

RL aug 2016

 

 

 

RÖD LÖRDAG skulle bli något extra denna gången, men helt så blir det tyvärr inte. Visserligen är vi i plantaget och på scenen där, istället för den populära scenen i gågatekrysset. Vi kommer också att hålla fast vid temat för dagen: Äldrefrågor. Men i sista stund lämnade Liza Sörqvist återbud, är man sjuk så är man. Det får bli en annan gång, vi vet hur mycket hon betyder som dragplåster på våra möten.

 

Vid gårdagens medlemsmöte passade vi på att samtala om höstens första rond av nämndsmöten. Efter det långa sommaruppehållet känns det alltid lite pirrigt att komma tillbaka, lite som i skolan. Har det hänt mycket, har det blivit förändringar?

På en punkt har det ABSOLUT INTE BLIVIT BÄTTRE. I alla våra nämnder och styrelser finns ju representanter för kommunens nionde parti, partiet med den stora valframgången 2014 och med de stora förhoppningarna att växa än mer 2018. Men det var som alltid, samma typ av frågor, samma okunskap, samma oordning. På socialnämnden ville man diskutera parkeringsnormer i ett yttrande kring en planfråga, på kommunstyrelsen ville man prata om elevmobbning i Kunskapsförbundet. Och alla dessa frågor! Tidigare var det bara politikerkollegor som protesterade, nu kommer även vassa repliker från de som föredrar ärenden, typ: ”Svaret på din fråga finns på tredje sidan i underlaget som skickades ut inför sammanträdet.”

Visst får man fråga, men det tillhör anständigheten att läsa utskickade handlingar och det är en god grundregel att ställa sina frågor inom ramen för det som ärendet verkligen gäller. Och det är inte förbjudet att informera sig i övrigt så att man vet vad som gäller.

Låt oss ta ett exempel: Det är ju spännande att följa ungdomars utveckling. Extra nyfiken är vi hur det kommer att gå för nyanlända ungdomar, yngre och äldre, som efter sin flykt ska hitta en plats i det svenska samhället. Ledamöter från vårt nionde parti är uppenbarligen också mycket nyfikna, deras frågor gäller mest de nyanlända och bara undantagsvis parkeringsnormer.

Våra ledamöter i Kunskapsförbundet och i barn- och utbildningsnämnden försöker ta reda på vad som gäller för nyanlända elevers skolgång. Andra borde också göra det, så att man vet vad man pratar om och vad man måste förhålla sig till. Skolverket tillhandahåller information och erbjuder även möjlighet att förkovra sig med fem korta filmer som ligger ute på YouTube. Bra att känna till, om man intresserar sig för skolans värld. Något av en hemläxa för skolpolitiker från alla partier, även det nionde.

Trollhättan 47, Uddevalla 83 – och Vänersborg bara 10?

En bra fråga. Vad är det för siffror? Varifrån kommer de och vad står de för?

Lidköping 109 – Borås 177 – Alingsås 102 – Partille 133 – Härryda 147 – Kungsbacka 318 – Varberg 201 – Göteborg 880 – och Vänersborg bara 10?

”För att förbättra nyanländas etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet föreslog regeringen i november 2015 en ny lag som innebär att alla kommuner ska bli skyldiga att efter anvisning ta emot nyanlända för bosättning. Den 27 januari röstade riksdagen ja till regeringens förslag. Den 4 februari beslutade regeringen flera förordningar som närmare reglerar hur den nya ordningen med anvisningar till kommuner är avsedd att fungera. Förordningarna träder i kraft samma dag som den nya lagen, den 1 mars 2016.”

Ovanstående är saxat från regeringens hemsida. Det är inledningen till en information som är värdefull för alla som vill hålla sig ajour med vad som gäller i samspelet mellan migrationsverket – länsstyrelsen – kommunen.

Här finns frågor och svar om följande – ett urval:

  • Varför har man beslutat om ett gemensamt kommunmottagande?
  • Tar man hänsyn till kommuners olika förutsättningar vid fördelningen?
  • Hur ser kommuntalen ut för 2016?
  • Vilken typ av bostäder kommer att krävas?
  • Vad gör regeringen för att kommunerna snabbt ska få till stånd de bostäder som kommer att krävas?
  • Kommer den enskildes arbetsmarknadsförutsättningar att beaktas vid anvisningen?
  • Påverkas kommunernas ersättning av den nya lagstiftningen?
  • Kommer kommunerna att följa den nya lagen?
  • Från och med vilket datum kommer kommunerna att ta emot de första anvisade nyanlända?

De flesta kommuner – dock inte alla – har slutit avtal om mottagning av nyanlända. Betyder den nya lagen anvisningar ”utöver”? Svaret är: ”Däremot kommer överenskommelserna som länsstyrelserna sluter med kommuner som tar emot nyanlända i det nuvarande frivilliga systemet att försvinna.”

Tillbaka till de inledande uppgifterna. Varför så höga siffror för många kommuner och endast 10 för Vänersborg? Svaret är: ”Fördelningen av nyanlända baseras på kommunernas arbetsmarknadsförutsättningar, befolkningsstorlek, sammantagna mottagande av nyanlända och ensamkommande barn samt omfattningen av asylsökande som vistas i kommunen.” Uppgifter för samtliga kommuner och län finns i förordningen.