Skip to main content

Integration

Vänsterpartiet arbetar för alla människors frihet. Det är samhällets ansvar och kräver en politik som ger alla, oavsett bakgrund, religion, hudfärg, kön eller sexualitet, samma möjligheter och samma rätt till god utbildning, arbete och bostad.

För Vänsterpartiet innebär integration att föra en inkluderande politik som lägger grunden för ett mer jämlikt samhälle. Ett välfungerande flyktingmottagande är en viktig del i en politik för inkludering och etablering. Mottagandet av människor på flykt ska – från asylprocessen till etableringen i samhället – präglas av att den enskilda människans rättigheter står i centrum. Den generella välfärden är central för att upprätthålla de rättigheter som det är vår skyldighet att värna.

Ett solidariskt, välkomnande och värdigt flyktingmottagande är ett nationellt åtagande. Även om det är kommunerna som i praktiken genomför en stor del av de insatser som krävs för ett bra mottagande och en fungerande etablering i samhället, har staten det övergripande ansvaret för att det fungerar. Staten måste därmed säkerställa att kommunerna har rätt förutsättningar för att kunna genomföra sina uppdrag, både ekonomiskt och praktiskt. Mottagandet ska därför ha en tydlig nationell styrning och tillräcklig statlig finansiering.

Idag finns det stora brister i etableringsprogrammet. Vänsterpartiet vill förlänga tiden man kan delta i programmet så att den bättre motsvarar den tid det faktiskt tar att etablera sig. Vi vill höja ersättningen för att minska behovet av försörjningsstöd som belastar kommunernas ekonomi och stärka kommunernas möjligheter att samordna etableringsinsatserna samt deras finansiering.

Vi bekämpar diskriminering på alla nivåer i samhället. Bostadsbrist och arbetslöshet drabbar dem som är nyanlända i Sverige extra hårt. Därför krävs både en kraftfull politik för generell välfärd och individuella lösningar för att ta till vara erfarenheter och resurser. I Vänsterpartiets Sverige ska det vara nolltolerans mot diskriminering och den som diskriminerar ska tvingas betala för det.

Integration i den lokala valrörelsen

Idag onsdag publicerar lokaltidningen TTELA de lokala partiernas svar på tre frågor som gäller integration.

Här frågorna och svaren från Vänsterpartiet Vänersborg.

Hur vill ni lösa bostadssegregationen i er kommun?

Planering av nya bostadsområden måste ske med avsikt att motverka segregationen. Sedan behöver Vänersborgs bostäder AB hela kommunens aktiva stöd, det är vår Allmännytta som gör grovjobbet.

Hur vill ni sätta fler nysvenskar i jobb?

Undanröja okunskap och osäkerhet, ta vara på goda exempel, involvera föreningar, fixa för fler träffar, skapa mötesplatser. Förmedla kontakter. Försöka en gång till.

Hur ska vi få fler nysvenskar att rösta?

Vara förebild, söka samtal, berätta varför vi tycker det är viktigt att ta ställning. Ge exempel hur man kan påverka. Låta bli att peka ut vem man ska rösta på.

TTELA beskriver också den aktuella situationen för några av alla som befinner sig i Vänersborg och väntar på beslut och hoppas på att komma rätt i Sverige. ”Jag vill betala skatt” är något som hörs ofta och som sammanfattar deras avsikter.

Statistik kan läsas på olika sätt. Den andra artikeln i TTELA har rubriken ”Hälften av de nyanlända i arbete eller utbildning”. Utmaningen finns kvar: Den andra hälften väntar på vårt stöd att också ta steget att komma rätt. Låt oss röja undan alla hinder!

Väljarnas prioriteringar: Invandring och integration

Dagens Nyheter berättade den 5 juli på sidan 8 om en undersökning. I DN/Ipsos mätningar framkommer vilket parti väljarna anser har bäst politik på nio olika områden.

DN/Ipsos har i juni också frågat väljarna vilka politiska frågor som de tycker är viktigast. Väljarnas prioriteringar ligger fast inför valet med sjukvården i topp och därefter invandring, skola, lag och ordning samt miljö i nämnd ordning.
Här tidningens faktaruta: ”Väljarnas viktigaste frågor inför valet
Sjukvård: 40 
Invandring och integration: 37 procent
Skola: 29
Lag och ordning: 14
Miljö: 11
Äldreomsorg: 10
Sysselsättning: 8
Pensioner: 7
Skatter: 6
Omsorg allmänt, välfärd: 5
DN redovisar sedan ”Topp tre i väljarnas sex viktigaste frågor
Flykting- och invandringsfrågor :
Sverigedemokraterna 27 – Socialdemokraterna 13 – Moderaterna 10 
Invandring och integration” är politiska frågor som hanteras på nationell nivå av regeringen och i riksdagen, genom statliga myndigheter som migrationsverket och av länsstyrelserna, även på regional nivå, och allt som oftast av kommunen, i kommunstyrelsen, i socialnämnden och några andra nämnder.
Vad erbjuder Vänsterpartiet väljarna den 9 september? Vad står det i partiets valplattform?

Vänsterpartiets kongress beslutade i början av 2018 valplattformens text. Del 14 har rubriken ”Flyktingpolitik för sammanhållning och allas lika värde – inte rädsla och repression”:

”Vänsterpartiet värnar rätten att söka asyl. I grunden handlar en human asylpolitik om människors lika värde, att människor på flykt ska kunna finna en fristad. Asylrättens framväxt var ett stort framsteg för mänskliga rättigheter. Asylrätten är ett löfte mellan människor att se sig själva i varandra, ett löfte om jämlikhet. En asylpolitik som garanterar den som behöver skydd från förföljelse och krig är en förutsättning för att inte skapa en uppdelning av arbetsmarknaden där arbetare utan medborgerliga rättigheter utnyttjats för att dumpa villkor och löner, vilket i förlängningen drabbar alla löntagare. Vänsterpartiets krav på en human asylpolitik är därför också ett krav kopplat till styrkeförhållanden mellan arbete och kapital.

Det är idag fler människor på flykt i vår del av världen än någonsin tidigare i historien. Krig, förtryck, klimatförändringar och fattigdom driver människor att fly eller söka ett bättre liv. Sverige och EU är, med sin utrikespolitik och stora vapenexport, en bidragande del till att människor behöver fly.

Vi vill se en kraftfull politik som motverkar orsakerna till att människor tvingas på flykt. Mänskliga rättigheter och fredlig konfliktlösning måste vara centrala delar av den svenska utrikespolitiken.

Vapenexporten måste upphöra. Handelsavtal och bistånd måste inriktas på att bekämpa fattigdom och korruption och stärka demokratin.

Över Europa sker stora inskränkningar i möjligheter för flyktingar att söka skydd. Asylrätten vittrar sönder. Genom åtstramningarna i den svenska flyktingpolitiken bidrar Sverige till en kapplöpning mot botten. Samtidigt rustas de yttre gränserna upp runt EU och leder till att tusentals människor mister sina liv på väg till Europa. Vi vill att denna politik ersätts med en ordnad asylrätt med möjlighet att söka asyl på lagliga vägar utan livsfarliga flyktvägar som göder flyktingsmuggling. Sverige har tagit emot många människor på flykt och det är bra, fler länder behöver göra detsamma. Vi vill se ett samarbete med andra länder inom och utanför EU för att gemensamt ge skydd åt dem som behöver det. När EU inte klarar att ta gemensamt ansvar för att fördela och ta emot flyktingar bör detta arbete istället samordnas av FN:s flyktingorgan UNHCR.

Den svenska flyktingpolitiken har stramats åt hårt. Detta drabbar enskilda asylsökande men även sammanhållningen i vårt land. Istället för att se möjligheten med att växa som land, har samhällsklimatet hårdnat. Rasism och avhumanisering av människor på flykt används som argument för att inskränka asylrätten. Vi vet att med rätt politik kan ett tillskott av flyktingar hjälpa Sverige att lösa problemen med avfolkningshotade bygder, en åldrande befolkning och en välfärd i skriande behov av fler anställda. Vänsterpartiet är en del av den rörelse som protesterar mot inskränkningarna i asylrätten. Vänsterpartiet är för en reglerad invandring, som kombineras med rätten att söka och få asyl för den som riskerar förföljelse. Vi vill att det svenska flyktingmottagandet görs om. Som ett första steg för att återupprätta en human asylpolitik vill vi riva upp den tillfälliga familjesplittringslagen och göra det möjligt för familjer att kunna återförenas igen, samt återinföra att huvudregeln för de som får stanna i Sverige är permanenta uppehållstillstånd. Det är åtgärder som gör det lättare för den som är ny i Sverige att slå sig ner. Tiden på asylboende måste minimeras, och omflyttningar mellan kommuner undvikas och hbtq-personer måste erbjudas trygga asylboenden. Studier i svenska ska inledas direkt efter att en asylsökande registrerats hos Migrationsverket och kombineras med medvetna utbildningssatsningar. Det är en uppgift för samhället, via Migrationsverket, att ta emot asylsökande, inte för privata företag. Alla kommuner ska ta emot asylsökande. Så skapas bättre möjligheter för varje ny svensk att få de bästa förutsättningarna och bättre möjligheter för hela samhället, inte minst skolan, att klara sin uppgift på ett bra sätt.

De ungdomar som kom till Sverige under 2015 har drabbats orättvist i hanteringen av sina ärenden. Det finns stor risk för rättsosäkerhet i bedömningarna och väntetiden till beslut är oacceptabelt lång. Ungdomar som bott mer än två år i Sverige har ofta lärt sig bra svenska och börjat integreras i samhället. De kan bli både en tillgång och resurs för vårt land framöver. Istället riskerar de att bli en del av ett skuggsamhälle, då många kommer att gå under jorden när de får sina utvisningsbeslut. Vi anser att dessa ungdomar ska få stanna i Sverige.

Högern använder flyktingar som en murbräcka för att sänka löner. Det är ingen ny politik, tidigare har andra grupper, kvinnor eller ungdomar, använts i argumentationen för varför vissa av oss ska tjäna mindre än oss andra. Arbetare ställs mot arbetare. Vänsterpartiet inser vikten av att slå tillbaka dessa försök till splittring och uppmanar alla arbetare att organisera sig med sina arbetskamrater oavsett om de kommer från Kabul eller Kiruna. Vi vill bekämpa usla arbetsvillkor och försvarar den svenska modellen. Vi vill inte skapa ett A- och ett B-lag på arbetsmarknaden.”

Migration, integration – vad kommer du att tänka på?

”Inkludering” är ordet som i den lokala politiska debatten har spelat och spelar en stor roll. Vi vet att de flesta av våra nio partier i Vänersborg är överens om att vi måste lyckas bättre nästa mandatperiod med att inkludera alla som idag på ett eller annat sätt är utanför. Då är det förvärvsarbete, utbildning, bostadssegregation, trångboddhet, relativ fattigdom och annat vi talar om. Vi är överens om att vi måste hitta lösningar, men vilka vägar vi ska välja, det återstår att samtala om.

Frågorna berör, här hemma och överallt i Sverige. Det finns så många olika infallsvinklar. Här två röster ur de senaste dagarnas debattflora.

Frågorna berör, här hemma och överallt i Sverige. Det finns så många olika infallsvinklar. Här två röster ur den dagliga debattfloran.

Statsvetaren Tommy Möller bekymrar sig i Dagens Industri: ”Hög risk att migrationen förlamar nästa regering,”Här talas det om invandringen, om volymen på invandringen. Ord som asylrätt, human flyktingpolitik, rätten till återförening och mänskliga rättigheter har inte plats på statsvetarens spelplan  ”Det politiska systemet är på väg att implodera på grund av migrationspolitiken. Trots att en bred folkmajoritet och en majoritet i riksdagen är för en restriktiv migrationspolitik kan partisystemet inte komma överens.” ”En restriktiv migrationspolitik ter sig ur demokratisk och parlamentarisk synvinkel som logisk.”

Cecilia Modig,, politiskt sakkunnig i migrationsfrågor på 1990-talet hos migrationsminister Pierre Schori, skriver i Aftonbladet under rubriken; ”SD har fått debatten om migration dit de vill”. Här några citat:

”Mot enskilda mänskors strävan att ge sig själva och sina barn en bättre framtid ställdes ”Sveriges behov av reglerad invandring” vilket framstod som iskallt byråkratiskt i jämförelse med det mänskliga perspektivet.”

”Ingen kvällstidning eller annan media upprörs lägre över enskilda flyktingöden. Det är nu fullt möjligt att tala om asylpolitik som om det gällde ting [och] inte människor.”
”Respekt för mänskliga rättigheter är ett gemensamt internationellt åtagande. I dag är det andra som behöver asylrätten. I morgon kan det vara vi. Kanske kommer våra barnbarn eller deras barn att undra varför vi inte förstod vad som hände när det offentliga samtalet avhumaniserades i mitten av 2000-talet.”

Resultatet av det politiska samtalet har samband med vilken utgångspunkt man väljer. Låt oss hoppas på en bred majoritet i Vänersborg, som efter valdagen 9 september är enig i att vilja visa sig modig och välja den rätta ståndpunkten.

Förpliktigande Integrationssamverkan !

Kommunfullmäktige är offentligt, det finns ljudinspelningar som gör det möjligt att på plats notera och i efterhand verifiera vem som har sagt vad på vilken punkt. Fördelen med fullmäktige är att handlingarna är ute i tämligen god tid, beslutsförslagen har formulerats av kommunstyrelsen för det mesta två veckor i förväg. Gott om tid för partiernas företrädare att förankra sina ställningstaganden hos egna medlemmar. Även tillräckligt med utrymme att debattera klart eventuella skiljaktiga uppfattningar i de egna leden.

Kommunstyrelsens handlingar kommer sent, oftast först torsdag eftermiddag eller fredag. När sammanträdet sedan startar på onsdag, är det alltid några ledamöter som måste erkänna att tiden varit för knapp att läsa ordentligt. Värre är det med förankringen, sällan att det blir mer än lite majlväxling de aktiva emellan.

Efter sommarpausen kom utskicket till ledamöter och ersättare i torsdags, 805 sidor. Allmänheten fick vänta till fredag, på morgonen lades handlingarna ut på kommunens hemsida. Kommunstyrelsen sammanträder onsdag 16 augusti.

Låter gnälligt? Kan vara så. Men vi föredrar god förberedelse, i annat fall blir det svårt att ta ansvar för beslut som fattas av förtroendevalda som chansar och följer med strömmen. Dessutom vore det en enkel sak att ”förvarna” om ett ärende där en längre rapport utgör basen för beslutet: ”Vi räknar med att ….. avgörs vid sammanträdet i augusti, observera att en del av underlaget finns redan tillgänglig i diariet.

Så kunde kommunledningen ha gjort i ärendet 8: Integrationssamverkan inom Vänersborgs kommun. Rapporten Integrationssamverkan togs fram i utvecklingskontoret i januari 2017. Ett senare dokument har titeln Strategisk inriktning. Tillhörande beslutsförslag klubbades i kommunstyrelsens arbetsutskott redan den 19 juni. Kommunen har dock valt att inte längre göra alla handlingar tillgängliga, således finns på kommunens hemsida varken kallelse eller protokoll från detta sammanträde, och därmed inte heller en endaste handling som behandlades i juni.

Vänsterpartiets representanter kommer inte att ha några större besvär med just denna punkt. Många formuleringar i såväl rapporten som i dokumentet Strategisk inriktning är näst intill likalydande med Vänsterpartiets centrala texter. Vänsterpartiet har i motsatsen till flera andra inte ändrat sin hållning i migrationsfrågor och asylrätt. Vänsterpartiet har alltid haft uppfattningen ”Vi kan klara det!” samtidigt som vi har pekat på förutsättningen: Samverkan och struktur, kom överens och skriv ner vem som tar ansvar för vad, men låt oss tillsammans göra det som är nödvändigt. Med andra ord: Äntligen kommer det att beslutas vilken Strategisk inriktning Vänersborg väljer och vilka konsekvenser inriktningsbeslutet för med sig i förvaltningarnas konkreta arbete.

Om det nu inte är ett problem för Vänsterpartiet, så är vi dock nyfikna på hur andra partier agerar i kommunstyrelsen på onsdag och en månad senare i kommunfullmäktige. Andra partier, både partiet som alltid haft en motsatt åsikt än den Vänsterpartiet står för, och partierna som bytte fot för lite mer än ett år sedan. Det lär vi återkomma till.

 

Integration? javisst! Men hur …?

Kommunfullmäktige i Vänersborg debatterade i februari 2016 integrationsfrågor – utgångspunkten var en interpellation från Kurt Karlsson, SD, som efterlyste svar på frågan ”vad som görs och vilka eventuella planer kommunledningen har, för att förekomma brottslighet och negativ utveckling bland de aktuella grupperna.” Det blev den längsta interpellationsdebatten fullmäktige har upplevt under många år. Flera talare hade arbetat länge med att förbereda sina debattinlägg, med många olika infallsvinklar, med ett antal förslag och idéer hur integrationsarbetet i Vänersborg ytterligare kunde förbättras. Det gavs också åtskilliga exempel på hur mycket som redan var på gång, av våra föreningar, våra ideella organisationer, vår socialtjänst, våra skolor, av enskilda och familjer som åtog sig aktiva kontaktuppgifter.

Kurt Karlsson hade inte räknat med den debatten, han protesterade och menade att den skulle begränsas till att han fick ställa frågan till kommunstyrelsens ordförande och att han efter hennes svar skulle kommentera svaret. Kurt Karlsson sade därefter följande: ”För det första är det ju så att sverigedemokraterna är det enda parti som klart kan definiera och förklara problem med invandringen och asylsökande. Vi har därför en exklusiv förutsättning att formulera och komma med förslag och åtgärder för att komma tillrätta med problemet. Ser man inga problem kan man inte heller komma med några förslag om förändring. Det är ganska enkel logik.

Sedan dess fortsätter det. I alla våra nämnder, i kommunstyrelsen, i kommunfullmäktige – varje gång ett ärende direkt eller perifert berör ”asylsökande, nyanlända, ensamkommande, etablering, integration”, då går ett ryck genom SD:s ledamöter. Då ställs frågor, flera sådana och det spelar ingen som helst roll att frågan redan är besvarad i det utskickade materialet, att frågan verkligen inte hänger ihop med det aktuella ärendet, att frågan borde kunna besvaras av den som någorlunda regelbundet läser en tidning eller lyssnar på radio. Har man den ”exklusiva förutsättningen”, ja då är man skyldig att vakna till och rycka upp sig någon gång under ett långt möte.

I februari 2016 deltog representanter från samtliga nio partier i Vänersborg i interpellationsdebatten. I riksdagen finns åtta partier. Samtliga har synpunkter kring ”integration”. Det vet man, när man läser debatt- och insändarsidorna i våra tidningar.  Då vet man också att de flesta partier har förändrat sina ställningstaganden, några har inte gjort det. Det har inte varit och är inte lätt att veta vad som verkligen gäller. Och så finns det avsevärda skillnader för somliga partier hur deras representanter agerar lokalt, hemma i byn, eller i riksdagens utskott och vid omröstningen i kammaren.

I onsdags debatterades ”Integration” i riksdagen, Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2016/17;AU6. Om något, så är det väl här partiernas officiella ställningstaganden finns, det som gäller ”just nu”. Debatten nämndes bara i förbifarten i olika medier. Men om man som förtroendevald vill veta vad det egna partiet har deklarerat, vad de andra parterna säger sig ”stå för”, då finns det mycket att hämta:

Själva betänkandet 2016/17:AU6 – här tas samtliga motioner upp som berör temat ”integration”, hur utskottet hanterade yrkandena, vilka som fick bifall och vilka avslag, vilka reservationer som lämnades och vilka särskilda yttranden som bifogades.

Sedan debatten, som man antingen kan se och lyssna på i efterhand (även beslutsomgången) eller läsa i riksdagens snabbprotokoll. I protokollet finns även en redovisning av hur partierna röstade.

För egen del vill vi tacka Vänsterpartiets ledamot Christina Höj Larsen för hennes anförande i debatten.

Inte någonstans gör någon anspråk på en exklusiv rätt att veta bäst, att ha den rätta lösningen till allt. Sådant kan man endast hävda när man inte vet bättre. Och det får vi väl leva med här i Vänersborg.