Skip to main content

Det finns ett samband

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Hamnen i Vargön, Val 2014, Vänsterpartiet.

Vänersborg har fattat ett inriktningsbeslut: Kommunen har för avsikt att investera i en ny hamn i Vargön som ersättning för hamnen som ligger i centrum. Det är åtskilliga hundra miljoner kronor det kommer att kosta.

Denna investering kan endast bli aktuell om ”staten” fattar ett antal beslut som förutsättning för fortsatt sjöfart på Vänern och uppför Göta Älv från Göteborg. Det gäller bl a en investering i nya slussar som behöver finnas på plats senast 2030. Kostnaden lär ligga kring 3 miljarder kronor. Slussutredningen uttryckte förväntan att rapportens slutsatser skulle leda till en markering i regeringens förslag om den framtida transportpolitiken. Det blev inte så!

”Just nu” verkar det inte finnas någon som helst ordning, utspelen kommer från överallt. Senast erbjöd sittande regeringen med sitt Sverigepaket en transportinvestering som kostar astronomiska summor. Satsningen på höghastighetståget är en total kovändning från Anders Borg som inte lämnar något utrymme för andra investeringar.

Når vågorna har lagt sig, när valet är över, när klarhet är vunnen vem som har möjlighet att komma med förslag som går att realisera – då kanske kommer en första antydan om vilket öde Vänersjöfarten går till mötes.

Under tiden uppmärksammar vi i Vänsterpartiets vårbudget några synpunkter som vi vill att fler känner till. ”Offentliga finanser”, ”Utgiftstak” och framförallt avsnittet ”Finansiering av investeringar” är läsvärt. Återigen – tankar som kommer att spela roll när det gäller investeringen i nya slussar som förutsätts för att ett inriktningsbeslut om en ny hamn i Vänersborg överhuvudtaget kan leda någon vart.

————-

5.2.2 Mål för de offentliga finanserna

Överskottsmålet innebär att de offentliga finanserna måste gå med ett överskott på minst 1 procent av BNP över en konjunkturcykel. Målet infördes bl.a. mot bakgrund av den kraftiga ökningen av statsskulden under 1990-tals-krisen. Vänsterpartiet stod bakom överskottsmålet då det först aviserades i mitten av 1990-talet, då vi menade att det var viktigt att få ner statsskulden till rimliga nivåer. Detta syfte med överskottsmålet är sedan en lång tid tillbaka uppfyllt och de svenska offentliga finanserna hör i dag till de starkare i världen.

Ett annat syfte med överskottsmålet var att ”spara i ladorna” inför kommande demografiska förändringar. Den demografiska förändringen som förutsågs när överskottsmålet infördes är nu här. De närmaste fyra åren kommer de demografiska kostnaderna i kommunsektorn i genomsnitt att vara mer än dubbelt så höga som det historiska genomsnittet (för perioden 1980-2005). Överskottsmålet har därmed spelat ut sin roll. Mot denna bakgrund föreslår Vänsterpartiet att överskottsmål ersätts med ett medelfristigt mål för de offentliga finanserna där dessa i normalfallet ska vara i balans över en konjunkturcykel.

5.2.3 Utgiftstaken

Budgetpolitiska ramverk bör utgöra en avvägning mellan å ena sidan fasthet och stramhet och å andra sidan handlingsutrymme och flexibilitet. Det nuvarande systemet med 4-åriga utgiftstak har emellertid en inneboende svaghet i detta avseende. Att bedöma nivån på statsbudgetens utgifter fyra år framåt är förknippat med stor osäkerhet eftersom stora delar av utgifterna i statsbudgeten är känsliga för pris- och löneförändringar och för de allmänna makroekonomiska utvecklingen. För att vara säker på att ha handlingsutrymme i framtiden och att framtida utgiftstak inte kommer att hindra en aktiv finans- och arbetsmarknadspolitik i händelse av en större ekonomisk kris bör utgiftstaken sättas på en nivå som skapar tillräckligt stora budgeteringsmarginaler för att hantera denna osäkerhet. Men stora budgeteringsmarginaler innebär samtidigt att utgiftstakens styrande roll i budgetprocessen urholkas.

För att komma till rätta med det nuvarande systemets inneboende brister föreslår Vänsterpartiet att utgiftstaken endast sätts för det kommande budgetåret. Med en tidshorisont på ett år behövs inte lika stora säkerhetsmarginaler, vilket innebär att utgiftstakens styrande funktion stärks. Ett-åriga utgiftstak ökar samtidigt flexibiliteten i finanspolitiken i och med att utgiftstaken kan anpassas till konjunkturläget.

Vårt mål om att de offentliga finanserna ska vara i balans över en konjunkturcykel garanterar också att det medelfristiga perspektivet i budgetprocessen bibehålls.

5.2.4 Finansiering av investeringar

Budgetlagen föreskriver att investeringar i infrastruktur, fastigheter m.m. i normalfallet ska finansieras via anslag i statsbudgeten. Detta innebär att investeringarna bokförs som kostnader i statsbudgeten i takt med att utgifterna uppstår. Konsekvensen av detta förfaringssätt är att kostnaderna för investeringar i infrastruktur direktavskrivs. Vi menar att detta är ett märkligt förfaringssätt. En investering i infrastruktur är ju något som konsumeras över en lång tidsperiod.

Därför är det rimligare att kostnaden fördelas över hela dess livslängd.

Sättet som staten redovisar infrastrukturinvesteringar blir särskilt problematiskt i kombination med systemet med utgiftstak. Kombinationen av utgiftstak och infrastrukturinvesteringar som direktavskrivs innebär att investeringar får konkurrera om utrymmet under utgiftstaken med löpande utgifter som sjukpenning, barnbidrag, m.m. Detta riskerar att leda till att viktiga samhällsinvesteringar inte kommer till stånd eller skjuts på framtiden.

Vänsterpartiet menar att staten, i likhet med vad som är fallet i kommuner och företag, bör införa en investeringsbudget. Förslaget skulle möjliggöra att staten i högre utsträckning skulle kunna fördela investeringskostnaderna över hela investeringens livslängd. Detta skulle förbättra regeringens och riksdagens beslutsunderlag beträffande avvägningar mellan långsiktiga strategiska investeringar och mer kortsiktiga reformförslag. Det måste dock finnas tydliga riktlinjer för investeringsbudgeten.

Enbart fysiska investeringar ska ingå. Vi föreslår också att det införs ett tak för investeringsbudgetens storlek samt att den ska redovisas separat till riksdagen en gång per år i samband med budgetpropositionen.

Vi menar att budgetlagen bör ändras så att lånefinansiering kan utgöra huvudprincip. Frågan att ändra redovisningsprinciperna för vissa av statsbudgetens utgifter och ändamål är emellertid en komplicerad fråga och måste därför föregås av en grundlig parlamentarisk utredning.

Vänsterpartiet spelar roll

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Budget 2015, Hamnen i Vargön, Kindblomsvägen, Kommunfullmäktige, Vänsterpartiet Vänersborg.

Framåt slutet på året skall vi utvärdera mandatperioden. Samtidigt behöver vi nominera Vänsterpartiets ledamöter till nämnder och styrelser. Där gäller att vi kan ”bestämma” och skapa än bättre förutsättningar för kommunikation och fördelning av uppgifter och ansvar oss emellan. För det nya kommunfullmäktige vet vi ganska omgående efter valnatten hur vi ligger till fyra år framöver, om vi ökar eller faller tillbaka jämfört med ”dagens” åtta mandat och fyra platser för våra ersättare. Då är det dags att ta fram checklistan: Vad gjorde vi bra och vad kan vi förbättra? Vad var mindre bra och behöver göras på annat sätt?

För hela mandatperioden gäller att vi gjorde nog rätt med våra motioner. Vi lämnade in motionerna när vi kände att tankarna hade mognat. Vi avstod från att kasta in ”sista minuten motioner” i valrörelsetider. Vi bevakade våra motioner i nämnderna och senare i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Vi höll fast eller kompromissade. Vi drog även tillbaka två motioner när vi såg att ”kommunen” i stort hade genomfört det som uttrycktes i våra ”att-satser” utan att motionerna hade återförts till fullmäktige.

En annan sak som vi också ska vara stolta över är våra förberedande gruppmöten: I stort sett gick vi genom hela ”ärendepaketet” en vecka i förväg, undanröjde eventuella missförstånd om vad ärendet ”egentligen” gällde och diskuterade om beslutsförslagen innehöll något lurigt. Vid våra möten fördelade vi också arbetsuppgifterna, föreslog vem som skulle ha partiets huvudanförande och vilka som skulle stå beredda för stöd och uppbackning från talarstolen. Där behöver vi bli bättre nästa mandatperiod. Det är inget fel att några från gruppen oftare än andra står vid mikrofonen, men det vore en fördel om samtliga kunde övervinna panikkänslan och äntra talarstolen… Uppmuntran, utbildning, träning – vi får hitta på något. Här har vi annars ”bortkastat kapital”, vi som vet hur mycket vettigt våra kamrater har att säga, bara de kan ta sig upp för trappstegen till talarstolen.

Hur gick det på fullmäktigesammanträdet igår? I huvudsak som vanligt, fast det tog längre tid, från start 13.00 till mål 22.35 – en rejäl ”arbetsdag”. Vi var pålästa, vi var uppe och debatterade i elva ärenden på en lista av arton. På fem punkter var det inte någon från något parti som ville tala i ärendet.

Riktiga beslutsärenden fanns nog bara tre i antal – i två av dessa återfanns vi på ”förlorarsidan” i omröstningen. Men i själva verket har den andra sidan inte någon glädje av att har vunnit dessa beslut.

Vi tar dem i tur och ordning. Först ut var förslaget till Mål- och resursplan 2015. Vad ska man säga? Kommunstyrelsen hade undanröjt, ”återremitterat” investerings- och exploateringsbudgeten.  Talare efter talare fick hoppa i sina manuskript när den nitiske ordföranden knackade med pennan varje gång någon gled över på fel planhalva i sitt anförande. Vänsterpartiets gruppledare instämde i det Moderaternas gruppledare sa, att det här höll på att spåra ur. Hur som helst, det viktigaste: På en budget som omfattar cirka 2 miljarder skilde det 530.000 kronor mellan kommunledningens, M-FP-KD, och S-C:s förslag. Än viktigare: Båda förslagen ställde sig bakom en rejäl förstärkning av anslagen till förskolan och grundskolan. Äntligen, sade Vänsterpartiet. År 2012 hade vi fått med oss S, C och MP och segrat mot den borgerliga gruppens nedskärningsförslag. 2013 schabblade S, varpå MP bytte sida och det blev ett bakslag. Nu är det valår, nu var alla på tårna. MP gick längst men kom ingen vart. Vänsterpartiet yrkade inte ens, inte nu. Varför störa de andras insikt och ansträngningar när de äntligen gör rätt? Vid omröstningen röstade 23 för förslaget från S-C, S (12), C (3) och V (8), medan 20 röstade för mini-alliansens förslag, M (13), FP (5) och KD (2). ”Avstår” ropade MP (4), Välfärdspartiet (2) och SD (1) – man höll fast vid sina egna tankar.  Och nu det viktigaste: ALLA MED LITE ERFARENHET VET ATT DETTA JUNI-BESLUT I SIN HELHET KOMMER ATT PRÖVAS, VÄRDERAS OCH OMFORMULERAS NÄR RÖKEN EFTER VALNATTEN HAR SKINGRATS OCH EN FÖRHOPPNINGSVIS ”RIKTIG” MAJORITET TAR PLATS I VÄNERSBORG. Fyra år med en handfallen minoritetsregering som bara har kunnat lita på 20 av 51 ledamöter har inte varit någon bra tid, inte för någon. Det är svårt att vara opposition, man slår inte gärna på någon som redan ligger. Alltså: Vem vann? Ingen.

Det andra beslutet gällde ett medborgarförslag. Ett femtiotal hushåll, samtliga villa- och småhusägare, bad om att ett område lite större än en halv fotbollsplan, skulle få en detaljplaneändring ”till parkmark”. För att göra en lång historia mycket kort: M, FP, KD och S var måna om sitt rykte som betongpartier. Det gällde att försvara en gällande detaljplan från 1933 som gör det möjligt att klämma in två grupphus i en liten skogsdunge. Det kan slå slint när prestige och partipiska regerar, fem år av våra berörda invånares kamp och vädjan kan inte ha varit förgäves. Troligen inte! Att säga nej till detta medborgarförslag var tillräckligt oanständigt, att följa upp detta med att förföra någon entreprenör att våga sig på ett äventyr kommer nog att te sig omöjligt. Så vem vann? Inte klart än. Vem som förlorade ytterligare förtroende hos invånarna i Vänersborg däremot råder det inget tvivel om.

Det sista – det största ärendet. Eller inte? Det gällde ett inriktningsbeslut att flytta hamnen från ”mitt-i-Vänersborg” till Vargön. Hamnen ligger idag vid farleden som övergår till kanalen ”Karls grav” och som så småningom leder till Trollhätte kanal och efter ytterligare tre (av totalt fem) slussar via Göta älv till Göteborg. Vi har skrivit om detta utförligt tidigare och fortsätter att göra så i bloggform. Våra frågor och betänksamheter fanns i ett tjugominuters anförande på tio punkter. Vi fick veta ganska omgående och upprepade gånger att vi var ute i ogjort väder. Det skulle inte beslutas något om någonting – allt det gällde var att uttrycka att ”Vänersborg vill ha en hamn och hamnen vill vi gärna ha i Vargön”. Det blev så! Så nu kan kommunstyrelsens ordförande möta investerare i en serie samtal. Men tänk om någon vill syna hans kort? Och det är där vi kände oss motiverade att ”jobba” så grundligt som vi gjorde och insistera på våra frågor och invändningar. VI HAR I VÄNERSBORG TILLRÄCKLIGT MED MINNEN AV HARMLÖSA INRIKTNINGSBESLUT SOM SENARE ANSÅGS VARA BINDANDE. Och för att vara tydligt en gång till: Vi vill se att transporter flyttas bort från vägarna, till järnvägen och med fördel till sjöfarten ”på inre vattenvägar”. Det förutsätter nya slussar, det förutsätter riksdagens och regeringens agerande. Det förutsätter också företag som behöver transporter och vill använda sjöfarten. Det förutsätter en serie beslut och en serie avsiktsförklaringar som övergår till skrivna avtal. Sedan bör vi nog kunna bli eniga i fullmäktige. Vänersborg har lagt och lägger miljoner ”på is”, år efter år. Det finns inget i kassan som kan slängas i sjön.

Marie Dahlin återkommer och ställer några frågor.

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Debattartiklar, Hamnen i Vargön, Kommunstyrelsen, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet Vänersborg.

Marie Dahlin återkommer med sin andra debattartikel i den lokala tidningen TTELA och ställer några frågor.

Svar på den första frågan kommer sist.

”Jobbar inte Vänsterpartiet i Vänersborg för att nya slussar ska förverkligas?” Svaret är: Frågan har inte högsta prioritet i vår lokalorganisation i Vänersborg. Vi tror på en klok fördelning av arbetsuppgifter. Vi har kontakt med Vänsterpartiet i regionen och i riksdagsgruppen och vi anstränger oss för att få information om det som sker kring denna fråga. Hittills kan vi konstatera att:

  • 19 februari 2013 skrev Trafikverket: ”Nuvarande slussar i Göta älv-Vänerstråket som togs i drift 1916, beräknas vara uttjänta till 2030 trots löpande underhåll. Ett historiskt beslut behöver fattas. Ska Vänersjöfarten utvecklas eller läggas ned?”

  • Vi har läst utredningen och begriper vad som står där.

  • 8 april 2014 kom regeringen med den Nationella transportplanen 2014-2025. Det finns inga som helst anslag för slussarna. Det är ”skrämmande” att man bara kan läsa om slussarna i två halva bisatser, där det talas om behovet av fördjupade utredningar.

”Jobbar inte Vänsterpartiet i Vänersborg för att genomföra inre vattenvägar?”

Svaret är: Nej, det gör vi inte. Vi tror oss veta att det finns annat som våra medlemmar vill att vi ska ägna våra krafter åt. Vi följer däremot vad som sker i frågan och kan med tillfredsställelse notera att den frågan långsamt men säkert tycks få en bra lösning som definitivt gynnar Vänersjöfarten och därmed Vänersborg – om Vänersjöfarten kommer att finnas kvar.

”Jobbar inte Vänsterpartiet i Vänersborg för att sjöfarten ska fungera oavsett brohöjden i Göteborg?”

Svaret är: Vi förstår inte frågan. Självfallet fungerar sjöfarten oavsett brohöjden. En hög bro som hittills underlättar för fartyg att passera utan onödiga väntetider. En låg bro som inte ska öppnas ”vid behov” utan endast vid ett sparsamt antal tillfällen vid fastlagda tider utgör ett hinder för den kommersiella sjöfarten. Vi inbillar oss inte att vår röst avgör frågan om Göteborgs stad eller Sjöfartsverket vinner den striden. Men vi följer såklart med intresse utvecklingen.

  • Miljöprövningen av den nya Hisingsbron ligger nu för avgörande i mark- och miljödomstolen i Vänersborg. Huvudförhandlingen ska preliminärt äga rum i juni.

  • Rätt beslut av rätt instans – Marie Dahlin överskattar våra förutsättningar.

Den första frågan sist:

”Vill Vänsterpartiet ha någon hamn alls?”

För Vänsterpartiet Vänersborg blir svaret ett rakt ja. Sedan förstår vi att inte alla följer Vänsterpartiets arbete i riksdagen, så här kommer svaret: Ja.

Den sista frågan är ändå belysande. Vänsterpartiet har i samhällsbyggnadsnämnden och i två debattartiklar försökt göra klart varför vi först kan och vill säga ja till detta oerhört kostsamma investeringsbeslut när vi känner oss säkra på faktaunderlaget. Vad är det för fel att vilja ta ett uppdrag som förtroendevald på allvar?

Nu finns ärendet (21 på listan) i kommunstyrelsen på måndag där vi kommer att upprepa våra frågor. Vi har tre kommunalråd med ett övergripande ansvar för kommunens väl, är verkligen alla överens att det är rätt att ignorera Vänsterpartiets frågor?

Hej Rune, tack för hjälpen

Skrivet av Vänsterpartiet VBG den . Postad i Hamnen i Vargön, TTELA, Vänsterpartiet Vänersborg.

Det händer oss ganska ofta. En insändare som ”vet precis” vad som är felet med Vänsterpartister. Eviga nej-sägare! Tack, ”Rune”, för dagens insändare i den lokala tidningen TTELA. Du ger oss ett utmärkt tillfälle att visa på skillnaden mellan det du tror vi står för och det som i själva verket är vår ståndpunkt. Nu gör vi det enkelt för oss.

Här först din insändare:

insandare_hamnflytt

Sedan vårt första debattinlägg ”Hamn i Vargön – investering i Arenaklass”, därefter ett svar från kommunalrådet Marie Dahlin, S, ”Vi socialdemokrater tror på Vargön” och så vår replik till hennes inlägg ”Vänsterpartiet tror också på Vargön”.

Sedan den fjärde länken. ”Rune”, läser du fortfarande? Nu är det viktigt! Här kommunstyrelseförvaltningens tjänsteyttrande, undertecknat av självaste kommundirektören. Rune, du läser? Det är inte Vänsterpartister som har skrivit texten.

Rune?