Skip to main content

Ohälsan i välfärdsyrkena ​

I dagens DN har Ulla Anderssons debattartikel fått rubriken ”Tillsätt en kommission mot ohälsan i välfärdsyrkena”.

Ulla Andersson, som är Vänsterpartiets  ekonomisk-politiska talesperson, slår fast: ”De skattefinansierade välfärdsverksamheterna vård, skola och omsorg är de viktigaste för väljarna. De är också de viktigaste för att vårt gemensamma samhälle ska fungera.

Debattartikeln tar sin utgångspunkt i arbetsmiljön: ”Antalet sjukskrivna med utmattningssymtom har sexdubblats sedan 2010. De utbrända är numera yngre, man är borta längre och en stor majoritet är kvinnor. Sjukskrivningstalen är som högst i välfärdsverksamheter som vård, skola och omsorg. Det är dags att tillsätta en kommission som granskar bristerna i välfärdsyrkena.

Vänsterpartiets förslag är följande:

Tillsätt en kommission som får i uppdrag att göra en stor kartläggning av välfärdsverksamheterna i syfte att kartlägga vad dagens brister får för konsekvenser:
1 Vad är de totala kostnaderna för uteblivet arbete på grund av ohälsan?
2 Vad är kostnaderna för belastning på sjukvården, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten?
3 Vad är kostnaden för samhället och den enskilde för utbildning av de arbetstagare som valt att sluta eller tvingats att sluta sina jobb på grund av för hög arbetsbelastning?
4 Hur stor påverkan har ohälsan på personalförsörjnings-behovet och möjligheterna att rekrytera personal i framtiden?
5 Vad behöver förstärkas för att arbetstagarna ska orka, kunna påverka, ha inflytande och deras kompetens kunna tas tillvara. Vilka olika stödorganisationer fungerar bäst, vilka nya befattningar behöver införas och vilka av de gamla behöver återinföras.
6 Ta fram goda exempel som till exempel hemtjänsten i Skönsmon i Sundsvall där arbetstagarna tillsammans med de gamla utformar verksamheten och sprid dem.

Väljarnas prioriteringar: Sjukvård

Dagens Nyheter berättar den 5 juli på sidan 8 om en undersökning. I DN/Ipsos mätningar framkommer vilket parti väljarna anser har bäst politik på nio olika områden.

DN/Ipsos har i juni också frågat väljarna vilka politiska frågor som de tycker är viktigast. Väljarnas prioriteringar ligger fast inför valet med sjukvården i topp och därefter invandring, skola, lag och ordning samt miljö i nämnd ordning.
Här tidningens faktaruta: ”Väljarnas viktigaste frågor inför valet
Sjukvård: 40 procent
Invandring och integration: 37
Skola: 29
Lag och ordning: 14
Miljö: 11
Äldreomsorg: 10
Sysselsättning: 8
Pensioner: 7
Skatter: 6
Omsorg allmänt, välfärd: 5
DN redovisar sedan ”Topp tre i väljarnas sex viktigaste frågor
Sjukvård: Socialdemokraterna 22 – Vänsterpartiet 10 – Sverigedemokraterna 10
”Sjukvård” är en politisk fråga som i första hand hanteras inom regionen och på nationell nivå. Inom kommunen berörs socialnämnden i mindre utsträckning.
Vad erbjuder Vänsterpartiet väljarna den 9 september? Vad står det i valplattformen?

Vänsterpartiets kongress beslutade i början av 2018 texten i valplattformen. Del 9 har rubriken ”Du ska kunna lita på vården när du behöver den”:

Poängen med Vänsterpartiets sjukvårdspolitik är att du ska få den hjälp du behöver – när du behöver den. Men trots att Sverige har en hälso- och sjukvård i medicinsk världsklass så är det inte alltid så idag.

Vilken vård du får beror på var du bor, vilket ohälsoproblem du har och hur väl du kan tala för dig. Ibland till och med på vilken försäkring du har. Klassamhället märks allt tydligare i vården. Män och kvinnor behandlas inte lika. De med privata sjukvårdsförsäkringar kan köpa sig förbi köer. Feltänkta vårdvalssystem och vårdgarantier gör att någon som är friskare och mer lönsam att behandla kan komma att prioriteras före dig. Vinstintressen styr ofta var ny vård etableras och till vilka den riktas, vilket gör att pengar som skulle gått till storstädernas arbetarområden eller till glesbygd istället kan gå till områden där människor är friskare och rikare. Högern och Sverigedemokraterna slåss för att det ska förbli så här. Vi kämpar för att det inte ska spela någon roll vad vi har för inkomst eller utbildning, var vi bor eller vad vi har för kön eller könsidentitet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska prioriteras högst oavsett.

Sjukvården rymmer hela livet. Där börjar det och där slutar det. Då måste den prioriteras därefter. Ett land som har råd med skatteavdrag för städning i hemmet måste ha råd med trygga och säkra förlossningar och med en värdig äldrevård som rymmer både promenader i solen och god vård vid livets slut. Tänderna måste behandlas som en del av kroppen och tandvården ska ingå i högkostnadsskyddet.

Du ska inte tvingas välja ”rätt” mellan en massa olika utförare – eller vara expert på vart i sjukvårdsbyråkratin du behöver vända dig – för att få den vård du behöver. Ändå är det ibland så det är. Resurserna räcker inte till när skattepengar som skulle gått till vården går till vinster, eller försvinner till skatteavdrag till de rikaste. Både den offentliga och den privata vården har allt mer omorganiserats för att likna privata företag, så att vårdpersonal får ”räkna pinnar” eller syssla med administration eller uppfylla affärsplaner istället för att hjälpa dig. Allt detta har både lett till sämre arbetsmiljö, stor brist på utbildad personal, färre vårdplatser, inställda operationer och dyra lösningar via bemanningsföretag. Vårdchefer får jaga hyrläkare istället för att betala tillräckliga löner och erbjuda rimliga arbetsvillkor till personalen.

För att du ska få den hjälp du behöver måste de som arbetar i vården få göra sitt jobb i lugn och ro. De måste få det förtroende och de arbetsvillkor de förtjänar, så att de kan, orkar och vill stanna kvar. Svårt sjuka måste ha kontakt med vårdpersonal som de känner igen. Äldre med flera eller allvarliga hälsoproblem måste ha en sammanhållen vård och omsorg. Ingen ska bollas runt inom vården eller  mellan vården och omsorgen. Höjda löner, bättre arbetsvillkor, fler kollegor och mer inflytande gör att barnmorskor, undersköterskor och läkare är en betydligt bättre medicin än alla hyrläkare och marknadslösningar i världen. Sverige måste ta ut tillräckligt med skatter för att de ska räcka till den vård vi behöver. Sverige ska ha en förlossningsvård i toppklass. Det ska finnas ett nationellt mål om att ha en barnmorska per aktiv förlossning. Den psykiatriska vården är på många håll nedprioriterad, trots att den psykiska ohälsan är ett stort samhällsproblem. Vänsterpartiet vill se ett nationellt psykiatrilyft som innebär att den psykiatriska vården får samma fokus som cancervården. De som uppsöker vården för akut psykisk ohälsa, exempelvis självmordstankar eller psykostillstånd, ska få omedelbar hjälp eftersom det är livshotande tillstånd.

Du ska inte behöva vara frisk, rik och välutbildad för att få rätt vård i Sverige. Tvärtom ska du få mest hjälp när du behöver den som bäst.

För väljarna i Vänersborg och i Västra Götaland är den regionala valplattformen av ännu större vikt. Det är flera kapitel där Vänsterpartiets representanter lägger fram hur man vill fortsätta med att förändra och förbättra vårdsituationen i regionen, för  NU-sjukvården och på våra vårdcentraler. Här länken till Valplattform Vänsterpartiet Västra Götaland.

Lika skatt för lika inkomst

Lika skatt för lika inkomst – en av sju principer för en jämlik skattereform

Sveriges framgång är till stor del grundad i den samhällsmodell som vi har byggt upp genom viktiga politiska vägval. Vi finansierar och löser gemensamma behov tillsammans. I Sverige är det inte plånboken som ska avgöra om du får vård i tid, om dina barn får den utbildning de behöver eller om mormor kan få hjälp att bo kvar hemma. Modellen har också inneburit att vi kommit långt i våra strävanden efter jämställdhet mellan kvinnor och män, det skriver Ulla Andersson i dag på DN Debatt.

Samtidigt som vi har de behov i välfärden ser vi hur skattesystemet som ska finansiera verksamheterna allt mer har riggats för de rikaste. Sverige har numera det minst omfördelande skattesystemet från hög- till låginkomsttagare bland EU:s 15 kärnländer. Vi är dessutom det land bland OECD-länderna som tar ut näst minst skatt på arv, gåvor, förmögenhet och dyra fastigheter. Medan andra länder höjer sina fastighetsskatter har vi en regressiv fastighetsskatt, det betyder att ju dyrare villa du har desto mindre skatt behöver du betala i förhållande till fastighetens värde. Samtidigt ser vi hur stora arv förs vidare till generation efter generation utan arvsbeskattning. Hos de 0,1 procent av svenskarna som tjänar mest bestäms söners inkomster till 90 procent av deras fäders. Det betyder alltså att de som är i toppen förblir i toppen tack vare det de föds med, inte det de gör.

Så här kan det inte få fortsätta. Vänsterpartiet menar allvar med att vi är vänster, för oss betyder det jämlikhet. Vi vet att ekonomisk jämlikhet är avgörande för ett lands utveckling och påverkar tillväxten. Det finns beräkningar från OECD som visar att Sveriges tillväxt påverkats negativt av den ökande ojämlikheten. Både stad och land måste ha goda ekonomiska förutsättningar att klara sin service.

Vi måste lägga om politiken och för det behövs en jämlik skattereform. Därför presenterar Vänsterpartiet i dag principerna vi menar behövs för ett hållbart framtida skattesystem.

  1. Vi behöver säkra välfärdens finansiering. Det innebär att skatteintäkterna behöver öka. Nivåerna ska finansiera en rimligt stigande ambitionsnivå i välfärdsåtagandet.
  2. Ökad ekonomisk jämlikhet. Omfördelningen mellan hög- och låginkomsttagare måste bli mer jämlik. Beskattningen av förmögenheter och kapital måste öka samtidigt som låg- och medelinkomsttagare i huvudsak ska betala samma inkomstskatt som i dag eller i vissa fall något lägre. Passivt ägande av kapital ska inte premieras före arbete.
  3. Höjda grundavdrag kombinerat med få undantag. Skattesystemet bör vara enkelt, och det bör vara generöst vid låga inkomster. Stabila inkomster bör samtidigt beskattas stabilt.
  4. Förorenaren betalar’ är en princip som de flesta säger sig förorda. I dag gäller den inte i den utsträckning som behövs. Miljöskadliga subventioner behöver fasas ut och de styrande miljöskatterna utökas samtidigt som politiken måste tillse att miljö- och klimatvänliga alternativ finns.
  5. Hela landet ska leva. Skatteutjämningssystemet måste därför ses över och den ekonomiska utjämningen mellan geografiska områden med skilda förutsättningar måste utökas.
  6. Skattepolitiken ska understödja full sysselsättning. Det som behövs är ett mer progressivt skattesystem där de ökade skatteintäkterna investeras i fler anställda i välfärden, offentliga investeringar i infrastruktur, bostäder, miljö och klimatinvesteringar och i forskning och utveckling som understödjer en modern industripolitik.
  7. Principen lika skatt vid lika inkomst behöver återupprättas. Det är inte rimligt att sjuka, arbetslösa, föräldralediga och pensionärer ska betala mer i skatt vid lika inkomst än den som arbetar och är frisk. I dag betalar en som är sjuk, och som har en inkomst 20 000 kronor per månad, drygt 1400 kronor mer i skatt än den som har turen att vara frisk och har ett jobb. I budgetpropositionen för 2018 är medel avsatta för att stänga skatteklyftan mellan pension och förvärvsinkomst. Nu när skatteklyftan snart kan slutas är det dags för nästa steg. Därför föreslår vi följande åtgärder:

2019: Sjuk- och aktivitetsersättning
2020: Sjuk- och aktivitetsersättning och a-kassa och aktivitetsstöd
2021: Sjuk- och aktivitetsersättning och a-kassa och aktivitetsstöd, föräldrapenning, sjuk- och rehabiliteringspenning (dvs. alla inkomster likställs)

Vi är beredda att redan nästa år inleda en skatteutjämning för lika skatt vid lika inkomst. Vi vet att en skattereform tar tid därför tycker vi det kan komma före.

Sverige är i dag ett ojämlikt land. Samhällsmodellen som de flesta av oss har växt upp i har börjat vittra sönder.

Nu behöver vi laga den. Jämlika länder utvecklas bättre. Därför borde fler partier inse vinsten av ett nytt skattesystem byggt på dessa principer.

Det är dags att bli världens mest jämlika land igen.

Ta del av faktaunderlaget som Vänsterpartiet presenterade i Almedalen.

Läs hela artikeln i Dagens Nyheter

 

Visst blir man glad

Förskräckliga nyheter i morgontidningen. Upprepas gårdagen i Gaza? Kan det bli värre? Knappt att man vågar bläddra vidare.

Men något helt annat får plats på en hel sida, på debattsidan i Dagens Nyheter. ”Mandatperiodens bästa parti för miljön är Vänsterpartiet”. I artikeln hänvisas också till hela undersökningen på Naturskyddsföreningens hemsida. Därifrån saxar vi föreningens pressmeddelande:

Stor miljöpolitisk analys av mandatperioden lanseras

I 30 år har Naturskyddsföreningen inför valen granskat vad riksdagens partier har gjort och vill göra i miljöpolitiken. Idag lanserar föreningen en utvärdering av partiernas agerande i riksdagen under mandatperioden 2014-2018. Utvärderingen, Ny fart i miljöpolitiken, visar att tempot har ökat, och sätter betyg på partiernas agerande i riksdagen.

– Läget för planeten är akut. Klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald hotar mänsklighetens trygghet och säkerhet. Nu är det skarpt läge att agera. Den 9 september är det riksdagsval. Då kan väljarna lägga sin röst på det parti i riksdagen som de anser har den bästa politiken för en hållbar framtid, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.

Mandatperioden 2010-2014 präglades av blockpolitik och bristande ambitioner, där miljön blev den stora förloraren. Inför valet 2014 framförde Naturskyddsföreningen 18 förslag, som spände över hela det miljöpolitiska fältet. Av dessa har fem genomförts under mandatperioden, och ytterligare åtta har genomförts delvis. Det ser alltså betydligt ljusare ut än för fyra år sedan, och flera partier har höjt sina miljöambitioner.

I utvärderingen av riksdagspartierna ges de grönt, gult eller rött ljus som betyg på deras agerande i riksdagen i förhållande till vart och ett av våra 18 miljöförslag från 2014. Resultatet presenteras nedan kortfattat i ordningen från bäst till sämst. För fullständigt resultat, läs rapporten här.

  • Vänsterpartiet får högst betyg. Vänsterpartiet får åtta gröna, åtta gula och två röda ljus. Därmed har de sammantaget i de 18 frågorna fört den mest ambitiösa miljöpolitiken i riksdagen.
  • Miljöpartiet ställde sig bakom samtliga av Naturskyddsföreningens 18 förslag inför förra valet, men har lagt förslag för att genomföra endast fem av dessa. De gula ljusen betyder emellertid att partiet drivit miljöpolitiken framåt inom ytterligare elva områden.
  • Socialdemokraterna får fem gröna, elva gula och två röda ljus. Socialdemokraterna har tack vare samarbetet med Miljöpartiet drivit en mer ambitiös miljöpolitik än den som partiet ställde sig bakom inför förra valet.
  • Centerpartiet får fem gröna, fyra gula och nio röda ljus. Partiet är tydligt miljöprofilerat, men dess politik för skydd av naturen brister.
  • Kristdemokraterna får fem gröna, fyra gula och nio röda ljus. Kristdemokraterna har inte profilerat sig på miljöpolitik, men får precis samma betyg på samma punkter som Centerpartiet.
  • Liberalerna får fyra gröna, sex gula och åtta röda ljus. Inför förra valet utnämnde Naturskyddsföreningen partiet till bästa naturvårdsparti i Alliansen, men Liberalerna har inte agerat för att få grönt ljus i ett enda av sina löften som rörde naturvård.
  • Moderaterna får fyra gröna, fyra gula och hela tio röda ljus. Moderaterna är det borgerliga parti som sammantaget uppvisat lägst miljöambitioner i riksdagsarbetet.
  • Sverigedemokraterna får endast två gula ljus, men så ställde de sig inte heller bakom ett enda av föreningens förslag 2014.

– Oavsett vilka partier som bildar nästa regering uppmanar vi riksdagspartierna att fortsätta bygga på framgångarna med de blocköverskridande överenskommelserna, de gemensamt beslutade nationella miljömålen, och att säkra tillräckliga resurser för miljöarbetet. Väljarna förväntar sig beslut om långsiktiga och kraftfulla åtgärder i miljöpolitiken, säger Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen.

Ladda ner utvärderingen här
Läs Naturskyddsföreningens debattartikel i DN Debatt

Visst finns det skillnad

Dagens Nyheter har frågat riksdagspartierna hur de vill handskas med de som fått ett utvisningsbeslut. Samtliga är överens om att fler måste utvisas …

Här är sammanställningen av svaren.

Vänsterpartiet (V) –  anser att regeringen genomför ”ogenomtänkt signalpolitik”

Partiet tycker liksom de andra partierna att ett beslut om utvisning ska följas.

De kritiserar regeringens arbete och menar att man genom att ”göra livet mer outhärdligt” för tillståndslösa i Sverige i dag, genomför en ogenomtänkt signalpolitik som leder till ett ökat skuggsamhälle.

V anser att regeringen bör se över återvändararbetet utifrån Röda Korsets arbete. Man tycker även att de i fall där det saknas asylskäl, kan finnas andra förhållanden i hemlandet som gör att folk flyr.

De tycker också att alla som lever i Sverige ska ha grundläggande sociala rättigheter och att barn ska ha rätt att gå i skola.

Partiet anser att folk ska ha rätt till ett nytt asylprövningsbeslut efter 4 år och att det ska gälla även för personer som levt gömda.