Skip to main content

En stark arbetsrätt är avgörande

Maktförhållandena på arbetsmarknaden är i grunden ojämlika. Den som köper arbete har per definition mer makt än den som säljer arbete. Arbetsköparen leder och fördelar arbetet, avgör själv vem hen vill anställa och har stora möjligheter att ensidigt bestämma vem som ska sägas upp. Den som säljer sin arbetskraft är, å sin sida, beroende av lönearbete för sin försörjning och befinner sig därmed i underläge. 

En stark arbetsrätt är avgörande för löntagarnas trygghet på arbetsmarknaden. Det ger den enskilde arbetstagaren ett grundläggande skydd mot arbetsköparnas godtycke. Samtidigt ger det arbetstagarna en kollektiv styrka gentemot arbetsköparna. Ett starkt anställningsskydd reglerar hur en arbetsgivare får säga upp en anställning. Vid arbetsbrist gäller i utgångspunkten turordning – sist in, först ut – och lagen ger rätt till återanställning. Detta hindrar att arbetsgivaren byter ut en anställd mot en arbetslös. En stark arbetsrättslagstiftning bidrar därmed till att utjämna de ojämlika maktförhållandena mellan arbetstagare och arbetsköpare.

Ovanstående är inledningen till Vänsterpartiets motion ”En arbetsrätt för starka och trygga löntagare”. Motionen är från den Allmänna motionstiden hösten 2023. 

Motioner om arbetsrätten behöver skrivas varje år, det sker hela tiden förändringar, mest försämringar. Med Tidö-avtalets partier i regeringsställning är det än mer angeläget att vidtala missförhållanden och att yrka på grundläggande arbetsrättsliga krav. 

Den som vill blicka tillbaka – här några tidigare motioner:

Arbetsrätten – Vänsterpartiets reservationer

Ciczie Weidby förde Vänsterpartiets talan i riksdagen idag när Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2021/22:AU7 ”Arbetsrätt” debatterades.

Bland 29 reservationer finns inte mindre än 10 från Vänsterpartiet, därutöver ytterligare en om ”trakasserier i arbetslivet” som V, L och MP undertecknade gemensamt. 

Motionerna som utskottet tog ställning till handlar bland annat om ett flexiblare regelverk, stärkt skydd för arbetstagare, turordningsreglerna, utstationering av arbetstagare och EU-lagstiftning på arbetsmarknadsområdet.

Hela debatten kan i efterhand ses på riksdagens webb-TV, där finns även länken till betänkandet och där kommer också att finnas (dagen efter debatten) länken till snabbprotokollet.

Här inledningen till reservationen ”6. Stärkt skydd för arbetstagare” ac Ciczie Weidby.

Ställningstagande
”Jag anser liksom utskottet att tidsbegränsade anställningar fyller en nödvändig funktion på arbetsmarknaden. Det måste gå att ta in vikarier när anställda är föräldralediga eller sjuka, och det måste gå att anställa extrapersonal vid
tillfälliga arbetsanhopningar eller när det behövs specifik kunskap under begränsad tid. Jag anser dock att det finns goda skäl till att tillsvidareanställning är och ska vara norm på den svenska arbetsmarknaden. En anställningsrelation är grundläggande ojämlik eftersom arbetsgivaren förfogar
över rätten att leda och fördela arbetet och över en avgörande del av den anställdes ekonomiska livsvillkor. Tryggheten i att kunna utgå från att anställningsförhållandet fortgår tills vidare har en viktig funktion för den enskilde både i snäv ekonomisk bemärkelse och mer allmänt som samhällsmedborgare. Det blir därför problematiskt – och har vidare implikationer – att många arbetsgivare systematiskt använder tidsbegränsade anställningar för att täcka permanenta arbetskraftsbehov, därför att det är bekvämt att ha en flexibel personalstyrka.

Tidsbegränsade anställningar innebär ett större mått av otrygghet för arbetstagaren. En tydlig följd av otrygga anställningar är att de överlag leder till otrygga liv. Otrygga anställningar är också en stor källa till stress och oro,
framför allt bland unga. Jag konstaterar att det råder stora skillnader mellan olika grupper när det gäller hur vanligt det är med tidsbegränsade anställningar. Arbetare, kvinnor, utomeuropeiskt födda och unga är överrepresenterade. I vissa branscher är tidsbegränsade anställningar snarare regel än undantag. Det gäller framför allt i kvinnodominerade arbetaryrken inom vård och omsorg, handel samt hotell- och restaurangbranschen. Särskilt oroväckande är det att de mest osäkra formerna av tidsbegränsade anställningar, såsom allmän visstid och olika former av behovsanställningar, är de former av tidsbegränsade anställningar som har ökat mest de senaste 15 åren.”

V kritiskt till att strejkrättsförslag skickas på remiss

Igår meddelade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson att övergångsregeringen kommer skicka förslaget om en inskränkt strejkrätt på remiss. Vänsterpartiet är starkt kritiskt till förslaget och kommer att rösta nej om det läggs fram i riksdagen.

– Vi behöver stärka arbetstagarnas position på arbetsmarknaden idag, inte angripa en av grundvalarna för ett fritt och välorganiserat arbetsliv. Strejkrätten är ett yttersta verktyg för fackliga organisationer att hävda arbetstagares rättigheter. En inskränkning av strejkrätten är ett ensidig stärkande av arbetsgivarsidan, säger Ali Esbati, Vänsterpartiets arbetsmarknadspolitiska talesperson.

I en internationell jämförelse har Sverige få arbetskonflikter. Vänsterpartiet menar därför att en inskränkning är omotiverad och att det som låg till grund för diskussionerna om strejkrätten, nämligen konflikten i Göteborgs hamn, har fått orimligt stora konsekvenser.

– När förslaget nu har lagts hoppas jag att diskussionen, inte minst inom den fackliga rörelsen, kan ta höjd för de risker som finns med en statlig intervention mot strejkrätten.

– Det som gör alltsammans extra pikant är att det är högst oklart hur en sådan lagändring som föreslås skulle ha inverkat på den specifika konflikten i hamnen i Göteborg, säger Ali Esbati.

Hos Ali Esbati finns en oro att en inskränkt strejkrätt ytterligare kan öka klyftorna i samhället.

– Sambandet mellan minskad facklig styrka och ökade samhällsklyftor är väldokumenterat. Att begränsa strejkrätten och därmed ytterligare försvaga fackets och arbetstagarnas position på den svenska arbetsmarknaden är inte rätt väg att gå för ett samhälle där ojämlikheten ökat i decennier. Vi behöver ett jämlikare Sverige, säger han.