Vi ska inte säga det …

Varför ska vi säga det? Det räcker väl att vi hjälper till så att andra förstår bättre idag det vi sade för länge sedan. 

Vi kan börja baklänges:  Leif Pagrotsky talar ut Skrota premiepensionen”.

Så ett längre hopp tillbaka i tiden – Sveriges riksdag gjorde 2004 en utvärdering av pensionssystemet. Här kan man läsa hur Ulla Hoffman (V) kämpade nästintill ensam mot riksdagens övervägande majoritet. Titta gärna på Ulla Hoffmans reservationer. T ex: 

Det nya ålderspensionssystemet måste kritiseras för brist på förutsägbarhet
och att det bidrar till ökade klyftor i samhället. Vi anser att det bör
ersättas av ett mer omfördelande system som finansieras med skatter och
arbetsgivaravgifter som tas ut på hela lönesumman.
Den automatiska balanseringen och andra regler i pensionssystemet medför
att pensionärerna får bära ett alltför stort ansvar för pensionssystemets
finansiella balans. Underskott upp till en viss storlek bör i stället
finansieras med en tillfällig höjning av den allmänna pensionsavgiften
som inte ger pensionsrätt. Vid större underskott får de då ansvariga
politikerna ta ställning till hur balans skall uppnås i systemet.

Och ännu längre tillbaka i tiden, när hela systemet sjösattes och protesterna var få. Joakim Palme var redaktören för skriften ”Hur blev den stora kompromissen möjlig? Politiken bakom den svenska pensionsreformen.”

Vänsterpartiet kan inte kräva att andra gör som vi föreslår – men någon gång borde andra lära sig att i alla fall lyssna på det vi säger.

 

Dela den här sidan:

Kopiera länk