Dags att singla arenaslanten?
Tisdagen den 15 februari kom nyheten att polisutredningen om Arena Vänersborg är klar.
En stor eloge till kriminalinspektör Erold Coleman som har ägnat sin tid åt att utreda en av skandalerna som har satt Vänersborg på Sverigekartan. Vi har lyssnat på och läst Erold Colemans kommentarer till ärendet och konstaterar: att vara en klok och pålitlig utredare är inte synonymt med att ha rätt i juridiska hårklyverier. Det är upp till åklagare Sune Johansson att bedöma det juridiska utrymme för att bestämma om åtal skall väckas. Han har det säkert inte lätt
Vi tänkte att vi, likväl som kriminalinspektör Coleman, kunde försöka oss på en analys av lagen kring trolöshet mot huvudman samt tjänstefel. Vi tar och klistrar in ekobrottsmyndighetens text om brottet ”Trolöshet mot huvudman” ihop med några av James Buccis bedömningar
5.2. Trolöshet mot huvudman (BrB 10 Kap 5 §)
5.2.1. Objektiva rekvisit
• missbruk av förtroendeställning som skadar huvudmannen
Buccis bedömning – rekvisit uppfyllt då person/personer i förtroendeställning har fattat beslut utanför ramen av kommunfullmäktiges beslut och genom dessa egna beslut tillåtit en arenabyggnation som har gått utanför fullmäktigesbeslut i termer av både utformning och ekonomi.
5.2.2. Subjektiva rekvisit
• uppsåt
- Direkt uppsåt: Om gärningsmannen har misstanke om följden och önskan att uppnå följden.
- Likgiltighetsuppsåt: Om gärningsmannen har misstanke om följden med sitt handlande, men likväl genomfört handlingen, likgiltig inför följden föreligger likgiltighetsuppsåt. Likgiltighetsuppsåtet har ersatt indirekt och eventuellt uppsåt. Likgiltighetsuppsåtet är uppsåtets undre gräns.
- Avsiktsuppsåt: Är en kontroversiell form av uppsåt som används i ett fåtal rättsfall och ibland anses vara en nödvändig utfyllnad. Avsiktsuppsåtet innebär att man med direkt uppsåt begår en viss gärning men med en annan avsikt.
Buccis bedömning – rekvisit är svåra att bevisa precis som Erold Coleman förklarar för Radio Väst ”Vi ska alltså bevisa att denne har förstått innebörden av det han har gjort, och förstått konsekvenserna men gjort det ändå. I det här fallet är det svårt att bevisa att det funnits uppsåt att skada kommunen.” Låt oss angripa denna subjektiva rekvisit med några frågor och svar:
- Visste S Anders Larsson att han inte hade fria händer? Svar ja, då det finns ett specifikt beslut som begränsar hans handlingsutrymme till det som kommunfullmäktige hade tagit ställning till.
- Fattade S Anders Larsson beslut som gick utanför hans mandat? Svar ja, ta som exempel hur entrén gjordes om, läs Restaurangen 07.
-
Visste S Anders Larsson att han fattade beslut som innebar att han gick utanför sitt mandat? Svar – S Anders Larsson hade kännedom om det av fullmäktige bestämda handlingsutrymmet men fattade ändå beslut som resulterade i en byggnation och tillhörande prislapp utanför det som han hade mandat för
5.2.3. Fullbordanstidpunkt
- • när förtroendeställningen missbrukas
5.2.4. Allmänt
Trolöshet mot huvudman kännetecknas generellt av att gärningsmannen missbrukar ett förtroende. Förtroendemissbruket kan avse ekonomisk angelägenhet, teknisk uppgift eller juridisk angelägenhet. Den ekonomiska trolösheten förutsätter att gärningsmannen i förhållande till huvudmannen intagit en förtroendeställning som är mera kvalificerad än vid förskingring. Detta innebär att gärningsmannen skall ha haft ett stort mått av förtroende och haft en relativt självständig ställning. Den brottsliga handlingen vid ekonomisk trolöshet består i att gärningsmannen missbrukar sin förtroendeställning. Detta kan ske såväl genom rättsliga åtgärder som genom dispositioner av rent faktisk art. Den förtroendeställning som gärningsmannen fått ger honom speciella möjligheter att förfoga över huvudmannens förmögenhet, möjligheter som han kan utnyttja till att göra skada på ett sätt som saknar motsvarighet i fråga om utomstående personer. Liksom för flera andra förmögenhetsbrott finns en särskild straffskala för det fall brottet är grovt. Grovt brott kan det bli fråga om när gärningsmannen begagnat falsk handling eller vilseledande bokföring eller om han tillfogar huvudmannen betydande eller synnerligen kännbar skada.
Buccis kommentar – det är viktigt att notera att brottet trolöshet mot huvudman ingenstans har något rekvisit att den misstänkte skall ha haft någon personlig vinning av brottet. Det räcker om uppsåt kan bevisas och att huvudmannen har lidit skada. Det är frågan om polisinspektör Coleman har rätt i sin bedömning att det behövs bevisa uppsåt att skada kommunen då likgiltighetsuppsåt har innebörden att det räcker att gärningsmannen har varit likgiltig inför följderna av sitt handlande.
Låt oss dock låtsas att uppsåt inte kan bevisas med konsekvensen att brottet trolöshet mot huvudman inte kan bevisas. Då har vi kvar brottet tjänstefel där uppsåt inte behöver bevisas. För brottet tjänstefel räcker det med att någon har varit oaktsam i sin myndighetsutövning och här stöter vi på nästa problem – omfattas S Anders Larsson av begreppet myndighetsutövning i sin roll som projektledare för Arena Vänersborg? Bra fråga säger vi.
Vad som är myndighetsbestämning är främst en förvaltningsrättslig bestämning. Definition av myndighetsutövning i förarbetena: “beslut eller åtgärder som ytterst är uttryck för samhällets maktbefogenheter eller, för att använda ett mer ålderdomligt uttryck, den statliga överhögheten över medborgarna i deras egenskap av samhällsmedlemmar”.
Vad säger ni, passar definitionen in på det som Vänersborgs skattebetalare har råkat ut för i samband med genomförandet av projektet Arena Vänersborg?
Buccis bedömning – ingen lätt uppgift för åklagaren, kanske kan man hitta inspiration på nätet –
När trollmor har lurat sina elva små troll
och bundit dom fast till arenan,
då sjunger hon sakta för elva små trollen
de vackraste ord hon känner:
Ho aj aj aj aj bluff,
ho aj aj aj aj bluff,
ho aj aj aj aj bluff bluff!
Ho aj aj aj aj bluff.