Vad menas med ”ekonomisk utsatthet”? Vem bestämmer att ”aktivitetskravet” ska bli botemedlet? Människor som befinner sig i ekonomisk utsatthet lever i någon kommun, i många kommuner, i vår kommun. Och nu har regeringen och riksdagen beslutat att kommunerna ska ansvara för att aktivitetskravet skall gälla från 1 juli 2026. Det är hög tid att våra förtroendevalda vet vad detta för med sig, vad som behöver ordnas för att arbetsmarknadsenheten och socialtjänsten står rustade.
”Ekonomisk utsatthet – en litteraturöversikt” är titeln på den första av tre rapporter som Göteborgsregionen har tagit fram. Följande avsnitt ur rapportens sammanfattning bör väcka intresset hos lokala politiker att skaffa sig bättre kunskap.
”Översikten visar att ekonomisk utsatthet är ett mångdimensionellt fenomen som kan förstås och mätas på olika sätt. Det finns ingen entydig definition, och valet av mått påverkar både hur omfattningen bedöms och vilka grupper som synliggörs. Ekonomisk utsatthet handlar inte heller enbart om inkomstnivåer, utan också om möjligheten att upprätthålla en skälig levnadsnivå över tid.
Trots att Sverige är ett välfärdsland med omfattande trygghetssystem lever en andel av befolkningen i ekonomisk utsatthet. Förekomsten varierar mellan olika grupper och livssituationer. Ekonomisk utsatthet är särskilt vanlig bland arbetslösa och personer med svag förankring på arbetsmarknaden, ensamstående föräldrar, utrikes födda, personer med psykisk eller fysisk ohälsa, personer med funktionsnedsättning samt personer som saknar fast bostad. Även skuldsättning och överskuldsättning framträder som centrala faktorer. Översikten visar också att ekonomisk utsatthet kan förekomma trots förvärvsarbete, exempelvis vid låga inkomster, osäkra anställningar eller kombinationen av arbete och höga levnadsomkostnader.
Konsekvenserna av ekonomisk utsatthet beskrivs i litteraturen som omfattande och långsiktiga. På individnivå handlar det bland annat om försämrad fysisk och psykisk hälsa, social exkludering, skam, begränsade handlingsutrymmen och ökad utsatthet för våld. För barn kan ekonomisk utsatthet under uppväxten få särskilt allvarliga följder, inklusive ökad risk för fortsatt ekonomisk utsatthet i vuxenlivet. På samhällsnivå bidrar ökande ekonomiska klyftor till sämre folkhälsa, lägre tillit, ökad brottslighet och även till risk för demokratisk urholkning.”
Om aktivitetskravet handlar en annan text i Göteborgsregionens nyhetsbrev: ”Från och med den 1 juli 2026 införs ett nytt aktivitetskrav inom försörjningsstödet, som innebär att alla som får ekonomiskt bistånd behöver delta i aktiviteter som motsvarar heltid.” Och vidare: ”Syftet med förändringen är att stärka varje individs möjligheter att närma sig arbetsmarknaden och på sikt bli självförsörjande. Kommunerna får samtidigt ett utökat ansvar att erbjuda meningsfulla insatser: motiverande, språkfrämjande, jobbsökande och arbetsplatsförlagda aktiviteter. Kommunerna ska även ta fram individuella aktivitetsplaner.”
Ett påpekande kan vara på plats – remissrundan efter utredningen och även senare kring behandlingen av propositionstexten i lagrådets beredning, i utskottet och vid debatten i riksdagens kammare har varit oerhört kritisk. Men nu är det så att än har Tidöalternativet en hårfin majoritet vid omröstningar.
P.S.: Lite hopp väcks, när idag, torsdag, SCB kom med ett pressmeddelande med rubriken ”Färre barn lever i ekonomisk utsatthet”.
