En och samma fråga som Novus ställer, månad efter månad: ”Vilka politiska frågor tycker du är viktigast?” I februari 2026 ligger ”Skola och utbildning” på andra plats efter ”Sjukvården”. Och så var det för det mesta under det gångna året – även om ”Lag och ordning” någon enstaka månad under 2025 tog över positionen. Det framkommer inte i undersökningen om tillfrågade väljare anser att ”Skola och utbildning” är en fråga som avgörs i kommuner och regioner eller om avgörandet sker i riksdagen och genom beslutsförslag som regeringen lägger fram. Gissningsvis anser nog de flesta att ”politiken” bestäms på Helgeandsholmen, men hur bra det sedan ordnas ”här hemma” avgörs av kommunala politiker. Men vad betyder det egentligen att ”Skola och utbildning” ligger så högt, när väljarna skall uppge vilka de viktigaste frågorna är? Är det fel att tro att det kan tolkas som: ”Det funkar inte bra, bättre kan vi. Gör något!”
Vi kan se tillbaka några år hur kommunens budget har behandlat anspråk på resurstillskott för våra skolor. Det var alltid en ansträngning att skrapa ihop det som behövdes för ett försök att bibehålla nivån. Därutöver? Nej, tyvärr, inte heller i år, Och så tillfogas ”egentligen borde ju staten…”. Vem anger då tonen i Stockholm när det gäller ”Skola och utbildning”? Innevarande mandatperiod har det skett en rad byten på ansvariga poster. Mats Persson, Johan Persson, Lotta Edholm, Simona Mohamsson ….det är Liberalerna som har tillsatt statsrådsposterna. Ska man tro att här finns förklaringen till att L nu har hamnat på 2% i väljarundersökningarna?
”Skola och utbildning” debatteras på onsdag i riksdagen. Utbildningsutskottets betänkanden UbU7 ”Övergripande skolfrågor” och UbU8 ”Grundläggande om utbildning” behandlas och det ska röstas kring ett flertal yrkanden. I dessa två betänkanden finns från utskottsbehandlingen inte mindre än 62 reservationer, en av dessa kommer från SD som kräver ett förbud mot nyetablering av friskolor med muslimsk inriktning. S, V, C och MP har alla varit flitiga i utskottets beredning, det märks när man läser formuleringar i alla reservationer. Sedan inställer sig en fråga som också ställs i andra sammanhang. Finns det synpunkter och tankar som är gemensamma för dessa fyra partier? Det korta svaret är att oppositionen (S, V, C och MP) i reservationerna till UbU7 och UbU8 både uppvisar tydliga gemensamma grundläggande drag och samtidigt betydande inbördes skillnader – men med tyngdpunkten i dessa två betänkanden något mer på gemensam systemkritik än på interna konflikter. Samtidigt är skillnaderna särskilt tydliga i synen på statlig styrning, friskolor och detaljreglering.
I betänkandet UbU7 ”Övergripande skolfrågor” kan man notera att fyra oppositionspartier har egna reservationer på tre punkter: ”Jämlik och likvärdig skola”, ”Villkor för fristående skolor” och ”Offentlighetsprincipen i fristående skolor”.
I betänkandet Ubu8 ”Grundläggande om utbildning” finns en reservation som alla fyra partier undertecknade: ”Värna elevinflytandet”. I texten kan man läsa: ”Vår uppfattning är också att regeringen nu har en avsikt att frånta eleverna inflytande och medbestämmande över ordningsreglerna i skolan och att det riskerar att minska elevernas delaktighet men också ordningsreglernas legitimitet och efterlevnaden av dessa.” I reservationen ”Betyg och bedömning” för S och V fram samma tankar och förslag, C och MP har egna reservationer. Alla andra reservationer kommer endast från ett av partierna.
Det kan bli en lång debatt i kammaren, som alltid kan man följa med på riksdagens webb-TV eller läsa snabbprotokollet dagen efter. Men ett bra tips för den som vill hänga med i debatten om vart ”skolan” tar vägen under Tidöpartiernas sista halvår eller också framöver i nästkommande mandatperiod, det är att lägga kopior av dessa två betänkanden i sitt eget arkiv.
