På hemmaplan i Vänersborg har kommunfullmäktige nyss behandlat bokslutet och årsredovisningen för 2024. Samtidigt har budgetberedningen kommit fram till slutet av beredningens del i budgetprocessen som avser 2026 och åren framöver. Riksdagens arbete följer sitt eget schema: Vårbudgeten och vårändringsbudgeten har i i tider av global ekonomisk oro och osäkerhet blivit av mindre vikt, först till hösten kommer beslutet om statsbudgeten för 2026 att vålla långa debatter. Men riksdagen beslutar också om annat, så t ex skall utbildningsutskottets betänkande ”Övergripande skolfrågor” debatteras på tisdag 29 april. I underlaget finns 41 reservationer, det tyder på att debatten kan bli lång. För våra lokala politiker i barn- och utbildningsnämnden, i direktionen för Kunskapsförbundet Väst, i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige är det av intresse att veta ”vilka som säger vad” och hur voteringar slutar som avgör i frågor där riksdagen beslutar om vad som skall gälla lokalt. Fast – egentligen kan man inte förvänta sig överraskningar, Tidöpartierna tenderar att vilja visa enighet och handlingskraft. Med tanke på att alla opinionsundersökningar sedan en längre tid tillbaka pekar på ett växande missnöje med regeringens politik på ett flertal områden är det inte så konstigt att man strävar efter att visa upp en bild av stabilitet. Visserligen tillhör såväl utbildningsminister Johan Pehrson och statsrådet med ansvar för skolfrågor, Lotta Edholm, det liberala partiet L, men ingen av dem får gehör när andra partier från Tidösamarbetet säger ifrån. Men hur är det på den andra planhalvan? I betänkandet syns tydligt att S, V, C och MP fortfarande ser det som angeläget att markera det egna partiets uppfattning. Dock finns samtidigt reservationer där dessa fyra oppositionspartier visar upp enighet, man kommer överens om att gemensamt stå för reservationens text och yrkande.
Reservation 21. Kötid som urvalsgrund, punkt 10 (S, V, C, MP): ”Tyvärr är dagens skolval varken fritt eller rättvist. Friskolornas köer stänger ute elever och begränsar valfriheten för många föräldrar. Bristen på insyn i skolvalsköer gör att friskolor kan sortera ut elever som är mer lönsamma, vilket har avslöjats vid flera tillfällen. I många fall kan det krävas flera års kötid för antagning, något som är till fördel för elever som kommer från socioekonomiskt starkare hem. Ingen ska kunna få paxa en plats, utan det ska vara lika villkor för alla. Skolan är till för barnen. Barn ska kunna välja skola, men skolor ska inte kunna välja elever. För att skolvalets segregerande effekter ska upphöra måste de antagningsregler som gäller för fristående skolor förändras. Därför vill vi att möjligheten för fristående skolor att använda sig av kösystem vid antagning av elever ska avskaffas. Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.”
Reservation 33. Offentlighetsprincipen i fristående skolor, punkt 15 (S, V, C, MP): ”Att friskolor inte omfattas av offentlighetsprincipen är orimligt. Offentlighetsprincipen är en central del i den svenska demokratin och rättsordningen och bör omfatta alla skolor. Den innebär bl.a. att allmänheten och medierna har rätt till insyn i och tillgång till information om statens och kommunernas verksamhet. Statistik om elever och lärare ska inte betraktas som affärshemligheter. Skolan är något av det viktigaste vi har i svensk välfärd. Därför är det också helt avgörande att svenska folket ska ha rätt och möjligheter att eftersöka och ta del av information om hur offentliga medel används oavsett om det handlar om kommunala skolor eller friskolor. Det måste finnas en öppenhet i verksamheten på förskolor och skolor så att barn, elever, föräldrar, pedagoger och allmänhet får insyn i verksamheten. Vid ett skolval är det extra viktigt att den information som finns tillgänglig om huvudmän och skolor går att lita på. Både förhållanden och missförhållanden måste kunna granskas i offentlig verksamhet, även om den är privat bedriven. Detta är helt avgörande för att kunna stärka välfärden i framtiden. Insynen och transparensen måste öka, och därför vill vi att offentlighetsprincipen även ska omfatta alla friskolor. Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.”
[Vänersborgs museums pedagog Jennie Ardin har besök av en skolklass från Rånnumskolan.]