Konsten att uppfinna nya sätt att slingra sig
Den 10 september fick Sverige en ny utbildningsminister när Johan Pehrson efter två år flyttades bort från Arbetsmarknadsdepartementet. Nu blir det fart, var väl tanken. Skolminister Lotta Edholm, L, hade uppvisat en anmärkningsvärd handlingsförlamning och då borde samspelet med Johan Pehrson, L, kunna vara ett avgörande vitamintillskott.
Blev det rivstart? Idag kom ett pressmeddelande som skapade klarhet. Pressmeddelandet från Johan Pehrson har rubriken: ”Utredningen om vinst i skolan får tilläggsdirektiv”.
Utbildningsministern citeras: ”Nu fortsätter regeringen med översynen av friskolesystemet. Tilläggsdirektiven till Utredningen om vinst i skolan riktar in sig på problem som kan uppstå i koncerner, säger utbildningsminister Johan Pehrson.”
Problem som kan uppstår i koncerner? Jaha, ja då så!
”…utreda hur tillsynsmyndigheterna kan få de verktyg som behövs för att hindra olämpliga ägare från att ha inflytande över huvudmannen” – säger Patrick Reslow, SD.
Josefin Malmqvist, M, går direkt på kärnan i tilläggsdirektivet: ”Med fler verktyg för Skolinspektionen kan olämpliga ägare förhindras och utbetalningar av statliga medel vid bristande kvalitet stoppas. ”
Mathias Bengtsson, KD, tar sats och säger: ” Det behöver bli ordning i skolsystemet och vi ska kraftigt minska utrymmet för aktörer med kvalitetsbrister. Olämpliga aktörer ska inte få förekomma inom skolväsendet”
Själva tilläggsdirektivet, vad ändras, vad tillfogas?
Uppdraget förlängs: ”Utredningstiden förlängs. Enligt de ursprungliga direktiven skulle utredaren redovisa sitt uppdrag den 28 februari 2025. Uppdraget ska i stället redovisas i ett delbetänkande senast den 28 mars 2025 och i ett slutbetänkande senast den 31 december 2025.”
Läser man direktiven, så nämns i förbifarten hur det hela började. S-regeringen beslutade 30 juni 2022, alltså under valrörelsen ”…kommittédirektiv om att lämna
förslag på en reglering som säkerställer att de skattemedel som avsätts för skolan används till det medlen är avsedda för, dvs. att finansiera driften av skolverksamhet.”
Som en följd av utfästelser i Tidöavtalet ändrade den nya regeringen ett år senare direktiven från grunden. Och nu händer det ingenting ett längre tag framöver, det gäller ju att inte föregripa vad utredaren möjligen kan komma fram till.