När kulturutskottets betänkande 2023/24:KrU4 ”Folkbildning” debatteras i riksdagen i början av mars, så vet vi redan nu vilka beslutsförslag som får gehör och vilka reservationer som läggs till protokollet.

Det är oppositionen som protesterar och ger uttryck för sin oro att folkbildningen inte utvecklas utan avvecklas steg för steg.  I betänkandet berättas hur läget är idag: ”Under 2022 fanns det 155 folkhögskolor och sammanlagt 78 filialer runt om i landet, totalt 233 folkhögskoleenheter. Av folkhögskolorna rapporterade 38 att de hade en eller flera filialer. Folkhögskolorna arrangerade långa kurser i samtliga regioner och i 154 av landets kommuner. Landets tio studieförbund hade under 2022 sammanlagt 136 lokala
avdelningar. Dessa anordnade studiecirklar i hela landet, i samtliga 290 kommuner.”

C och MP har flera reservationer, S och V lämnar var sitt särskilt yttrande. För Vänsterpartiet anför Vasiliki Tsouplaki följande:

”För Vänsterpartiet är det av yttersta vikt att folkbildningen kan organiseras fritt utan att partipolitiska uppfattningar styr innehållet och pedagogiken. Det är styrkan och det unika med bildningen genom studieförbund och folkhögskolor. Man kan snabbt ställa om utifrån förändringar i samhället och möta människors behov och intresse av att lära nytt och lära om. Folkbildningens nationella mål som slagits fast av riksdagen ska hållas på en övergripande nivå.
Jag beklagar att regeringen med stöd av Sverigedemokraterna bestämt sig för att skära ned rejält på stödet till studieförbunden och att man plockade bort de
extra pengar som folkhögskolorna fick under pandemin. Särskilt viktig är de här verksamheterna för bl.a. ensamma äldre, nyanlända och personer med funktionsnedsättning. De pengar man sparar i ena ändan ger negativa effekter
i andra ändan när människor förlorar sitt sociala sammanhang och sina möjligheter till ökad självständighet och stärkt självförtroende.
Vänsterpartiet har under många år fört den motsatta politiken. Vi har föreslagit ökade resurser till folkbildningen för att kunna höja ersättningen per deltagare inom folkhögskolan och riktade resurser till studieförbunden för
studiecirklar i svenska för nyanlända. Vi har också föreslagit en utredning om ett nytt ekonomiskt stöd till folkhögskolor med internat. I budgeten för 2024 har vi satsat över 700 miljoner kronor mer än regeringen på folkbildningen.
Hösten 2023 beslutade regeringspartierna och  Sverigedemokraterna sig för att föregå den pågående utredningen om styrning och uppföljning av folkbildningen och lägga fram ett lagförslag om ökad politisk makt över
resurstilldelningen. Vänsterpartiet motsatte sig det förfarandet och lade tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet fram ett utskottsinitiativ där vi krävde både att lagförslaget skulle behandlas inom ramen för den pågående utredningen och att det skulle utredas vilka
konsekvenser de stora nedskärningarna på studieförbunden skulle få. Jag beklagar att det initiativet inte fick gehör i utskottet. Det är ett hårt slag mot hela civilsamhället eftersom de flesta föreningar i dag kan få stöd för sin
studieverksamhet genom ett studieförbund. Regeringen och
Sverigedemokraterna har därmed bestämt sig för att försvaga studiemöjligheterna för landets invånare och försämra villkoren för civilsamhället rejält.”

Uppdaterades: 24 feb 2024