Första Maj i Trollhättan firades under paraply
Partiföreningar i Fyrbodal samarbetar alltmer och oftare. Ett flertal från Vänsterpartiet Vänersborg hade anslutit sig till Vänsterpartiet Trollhättans firande. Där firades Första Maj under paraplyerna i ett regnigt Trollhättan.
Vänsterpartiets ledamot i EU-parlamentet, Malin Björk, var huvudtalare. Innan Malin talade Elena Miyawaki, ledamot i Trollhättans fullmäktige.
Vi återger här Elenas hela anförande:
Förstamajfirare, idag har vi förmånen att samlas här igen för att fira arbetarrörelsens högtidsdag. Det är en regnig och kylig dag idag. Jag är glad att se att vi oavsett, tar tillfället i akt att organisera och mobilisera oss och visa var vi står. Jag heter Elena Miyawaki och representerar Vänsterpartiet i Trollhättan i bland annat Kommunfullmäktige och har fått äran att prata till er idag innan vår eminenta representant i EU Malin Björk håller sitt tal.
Vi har ett fortsatt krig som pågår i vårt närområde Ukraina och det påverkar oss varje dag. Vi ser hur många hushåll kämpar med höga matpriser, höjda hyror och stigande räntor. Parollen för årets första majfirande är ”Alla ska ha råd”. Storbanker, energiföretag och livsmedelsföretag går med miljardvinster som om det vore naturlag i denna svåra tid med inflation. I det här läget krävs solidaritet. Vänsterpartiet kräver därför att de ska bidra mer och mildra konsekvenserna av inflation för vanliga hushåll. Vi kräver sänkta matpriser, sänkta elkostnader och större ekonomiskt stöd till familjer.
I Vänsterpartiets Sverige är solidaritet och gemenskap utgångspunkten. Så länge det pågår krig, konflikter och ödesdigra klimatkonsekvenser får människor på flykt måste Sverige vara en klar och tydlig röst för asylrätt och mänskliga rättigheter genom att ge skydd åt dem som behöver det. Vårt mål är en värld där människor inte behöver fly. Det kräver ett långsiktigt arbete för global klimaträttvisa och ekonomisk jämlikhet, för fred, jämställdhet och frihet att vara den man är.
En gång samlades arbetarrörelsen och krävde 8 timmars arbetsdag. 1919 infördes åtta timmars arbetsdag, 1970 kom beslutet om vår nuvarande 40 timmars arbetsvecka. Det är hög tid för arbetstidsförkortning igen tycker vi i Vänsterpartiet. Förutsättningarna för en generell arbetstidsförkortning är goda och behovet av en arbetstidsförkortning stort. Arbetslivet präglas i dag av ökad intensitet, stress och högt tempo. Detta leder i sin tur till ohälsa, stressrelaterade sjukdomar och sjukskrivningar. Och kvinnor dominerar statistiken. Den ojämställda fördelningen av det obetalda hemarbetet mellan kvinnor och män kvarstår, liksom det faktum att fler kvinnor än män arbetar deltid, vilket minskar kvinnors ekonomiska självständighet. Utöver detta kräver jordens ekologiska bärkraft ett annorlunda konsumtionsmönster med lägre förbrukning av icke förnybara resurser. En generell arbetstidsförkortning skulle bidra till att minska ohälsan, öka jämställdheten, minska klyftorna på arbetsmarknaden och bidra till en mer hållbar utveckling.
Den teknologiska utvecklingen går fort framåt, vi hinner knappt med. AI-experter larmar om att utvecklingen går för fort och behöver pausas för att det uppstår etiska dilemman som behöver hanteras och politiker behöver hänga med. I samband med den tekniska utvecklingen kommer många arbeten att försvinna och många nya komma. Visste ni att 85% av jobb som kommer att finnas år 2030 existerar inte idag, enligt Trygghetsrådets rapport ”Framtidens arbetsliv är här”. I välfärdsyrken räcker vi människor inte till för att tillgodose behoven. Kompetensförsörjningsbristen är ett faktum för hela Sverige, även i EU är situationen samma. Åldrande befolkning, stora pensionsavgångar och brist på arbetskraft. År 2050 kommer andelen 80+ i Sverige vara nästan dubbel så högt som idag. Vi kommer inte kunna täcka upp kompetensbehovet inom välfärden med reella resurser, människor. Men hur tar vi vara på våra reella resurser idag? För att kommunsektorn ska lyckas med sin personalförsörjning krävs både stora utbildningssatsningar och betydande ansträngningar för att öka välfärdssektorns attraktivitet. Centralt i detta sammanhang är högre löner, ökad personaltäthet och förbättrad arbetsmiljö. I dokumentären som går att lyssna på Sveriges radio ”Jakten på 100 000 nya norrlänningar” kommer man fram till att det kommer vara lättare att locka arbetskraft från andra länder än övriga Sverige. Folk finns inte i de egna länderna i Norden, finns inte i EU så man måste blicka ut i världen. Men regeringen verkar leva i ett parallellt samhälle Sverige när de inte tar till sig omfattningen av problematiken och gör allt i sin makt för att strama åt invandringen, samt behandla människor som har kommit hit med allt större respektlöshet. Eller är det kanske rasism det heter? För att skydda sina intressen söker högern och den ekonomiska eliten allt oftare stöd av rasister som använder flyktingar och muslimer som syndabockar för alla problem. Men att samhället rustats ned och klyftorna ökat är inte en konsekvens av att vi tar emot flyktingar. Högern och den ekonomiska eliten har inga lösningar på samhällets problem, istället leder splittringen till att samhället och sammanhållningen försämras för oss alla. Det skapar våld och rasism mot dem av oss som är afrosvenskar, romer, muslimer, judar och många andra och innebär en ökad ojämlikhet. Otryggheten splittrar oss och ställer oss mot varandra. Så kan villkor, löner och trygghetssystem dumpas. Forskningen visar att ojämlika samhällen leder till ökad kriminalitet, psykisk ohälsa, social utslagning m.m. På senare tid har också allt fler ekonomer visat att ökad ojämlikhet påverkar den ekonomiska tillväxten negativt. Så Sverige har med andra ord mycket att vinna på att skapa ett jämlikare samhälle.
I spåren av ökade klyftor, nationalism och en nedmontering av den svenska modellen har medborgare boende i redan socioekonomisk utsatta förorter upplevt en tydlig försämring av sin livskvalitet. Denna utveckling måste brytas. Vi ser redan nu hur uppväxtförhållanden skapar orättvisa förutsättningar för barn, där sannolikheten för ett liv med sämre livskvalitet är betydligt högre för barn födda i de här missgynnade områdena. Detta samtidigt som den arbetarklass som lever där är helt avgörande för att Sverige ska fungera, med det arbete de utför.
Slutligen vill jag nämna att Vänsterpartiets första maj-insamling går till Majblomman. Majblomman är en organisation som gör fantastiska insatser för att täcka upp för det som egentligen borde vara samhällets ansvar. Majblomman delar ut ekonomiskt stöd till barnfamiljer, för till exempel kläder, skor och fritidsaktiviteter. Utöver det informerar de även om barns villkor och barnfattigdom samt stödjer forskning som förbättrar barns villkor. Köp en majblomma och stöd organisationen.
Tack för mig .