De rusande elpriserna får enorma konsekvenser för vårt samhälle. Låginkomsttagare hamnar hos kronofogden när de inte kan betala sina räkningar, villaägare följer dagligen väderprognoser och svenska kraftnäts prisprognos med lätt ångest, småföretag slår igen, stora företag permitterar anställda. Men priserna fortsätter vara rekordhöga.

SD-regeringen ger elprisstöd till storföretag som redan har kompenserat sig med högre konsumentpriser och till miljardärer som kan värma utomhuspoolen. Men till de som har de allra kallaste vinterdagarna, i Norrland där priserna nu också rusar, ges inget stöd alls. Prioriteringsordningen är klar när de satsar på blåbruna kärnväljare. Dessutom betalas stödet av oss själva, av gemensamma medel, den stora vinnaren är kraftbolagen.

De skenande elpriserna gräver djupa hål i privatekonomin, eldar på inflationen och förvärrar den ekonomiska nedgången. Ändå verkar regeringen vara fullständigt handfallen, de verkar på allvar tro att man inte kan göra något åt elpriserna. Istället gnäller de om att miljöpartiet ska ha stängt kärnkraftverk i onödan. Det var en effektiv retorik i valrörelsen, trots att den inte är sann. Men den retoriken kan inte sänka elpriset med ett enda öre per kilowattimme.

Visst spelar det roll att kylan kommer, att vindkraftens produktion är ojämn och att flera kärnkraftverk står stilla på grund av tekniska problem, bland dem Oskarshamn 3 – Sveriges största elproducent. Men det är ändå något väldigt märkligt med hela debatten. Sverige är EU:s största elexportör. Elproduktionen och exporten har ökat kraftigt på senare år i takt med att vindkraften har byggts ut. De dagar och timmar då vi inte exporterar el är få. Ändå rusar priserna, ändå får vi tyska elpriser i Sverige. Om man inte försöker förstå varför det kan bli så kommer man inte att kunna lösa elkrisen. Visst vore det bra för priserna med mer sol- och vindkraft och om kärnkraften faktiskt var planerbar som det heter i propagandan. Men huvudproblemet är ett annat.

Det är här de högre makterna kommer in. Det är EU:s elmarknad som är huvudproblemet. På den sätter den dyraste elproduktionen priset. Det är orsaken till att priserna rusar även när vi exporterar el och trots att det knappt har blivit dyrare att producera el från svenska kraftverk.

För svensk höger är EU och marknaden så nära Gud man kan komma inom politiken. De kan man inte ifrågasätta. EU:s regler är naturlagar i högerns idévärld och marknadens magiska hand sägs vara klokare än alla människor som tar demokratiska politiska beslut. Det är denna övertro på EU:s påbud och blinda marknadskrafter som krymper demokratins räckvidd. Sorry, vi kan inget göra, det är EU, eller marknaden. Där tar folkstyret slut, folkvettet också verkar det som.

Men den fria marknaden är en myt. Det är politiken som sätter spelreglerna för marknaden. I EU sätts ofta de regler som gynnar företagen, producenterna. De storföretag som går som barn i huset hos EU-kommissionen. Nu när det är helt uppenbart att elmarknaden inte fungerar, då är det politikens uppgift att ändra spelreglerna för marknaden. Men den tanken verkar vara helt tabu hos borgare och sverigedemokrater. Den bryter mot deras övertro.

Länder som Tyskland, Spanien och Portugal sätter EU:s elmarknad ur spel med pristak, och EU har fått acceptera det. EU handlar om politik, att länder tänjer och utmanar reglerna sker ganska ofta. Men inte Sveriges regering, de verkar inte ens ha en åsikt om hur EU:s elmarknad fungerar. Istället fantiserar de om ny kärnkraft som lär ta minst 15 år att bygga med enorma subventioner. Vi kan inte vänta 15 år på en lösning, däremot kan energibesparing kombinerat med utbyggd vindkraft och solenergi få en snabbare effekt. Men oavsett det så måste elmarknaden ändras.

Sverige har som stor elexportör unikt goda förutsättningar att sänka elpriserna genom att utmana EU:s befängda regelverk. Vi skulle kunna sätta ett maxpris på den el som produceras och säljs i vårt land. Ett pris som gör att producenterna får betalt, men inte mångdubbelt betalt. Vid export och import av el kan priserna på EU:s marknad användas. Det skulle skydda svenska hushåll och företag. Men det skulle också innebära att Sverige utmanar EU och en marknad som är riggad till kraftbolagens fördel. Vi skulle bidra till att tvinga fram förändring av hela EU:s elmarknad och ta makten från företag som har ett egenintresse av höga elpriser på ”marknaden”.

Men precis där slutar vår regerings förmåga att sätta behoven för våra hushåll och företag främst. EU och marknaden är vår tids gudar, dogmer som inte kan ifrågasättas, heliga kor. Inför dem kapitulerar högerpolitiken. Det står oss dyrt och det är du betalar det hela via din elräkning.