Riksdagens ledamöter kan rikta skriftliga frågor till statsråd eller också invänta frågestunden som ordnas tämligen ofta. Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Interpellationer leder fram till en debatt i kammaren, i regel inom några veckor efter inlämnandet av ledamotens frågor.

Frågor och interpellationer följs aldrig av att ett beslut fattas.  Istället skrivs motioner – och här skiljer riksdagen på motioner under den allmänna motionstiden och följdmotioner.

Allmän motionstid

”Motioner i fråga om allt som kan komma under riksdagens prövning får väckas en gång per år (allmän motionstid).” 

Följdmotioner

”En motion med anledning av en proposition, skrivelse, framställning eller redogörelse (följdmotion) får väckas inom ramen för ärendet senast den femtonde dagen efter den dag då ärendet anmäldes i kammaren.”

På onsdag avslutas den allmänna motionstiden 2022.  Än så länge finns endast 577 motioner registrerade, det kommer att bli rusning under tre återstående dagar. Tidigare år registrerades mellan tre- och fyratusen motioner, men visst, 2022 liknar riksdagen inte helt ”det vanliga”. 

För lokala förtroendevalda är motioner värdefulla på flera sätt. Viktigast är nog att partiets aktuella bedömning av enskilda frågor eller komplexa sammanhang blir tydlig. 

Här en motion som är bra att känna till: ”2022/23:248 EU:s migrationspolitik” av Tony Haddou, V. Regeringen betonar med anpassning till SD att den svenska linjen ska ligga på EU:s miniminivå. Motionen ger oss en tydlig bild vilken argumentation Vänsterpartiet för fram i flyktingpolitiken. 

Ytterligare en länk – SD ”intresserade” sig för ”CIVIL RIGHTS DEFENDERS” – av den enkla anledningen att organisationen hade publicerat en rapport ”Tidögranskningen – en rättighetsbaserad granskning av Tidöavtalet”. Ett gediget material, väl värt att känna till.

Uppdaterades: 20 nov 2022