Stillastående på det kommunala sidospåret?

Uppmärksamheten riktas på alla uttalanden i valrörelsens slutskede. Kan man lita på alla utfästelser? Är grunden stabil?

Kommunens nämnder och styrelser har kommit igång efter semestertiderna. Några möten sker innan valdagen. Vilka ärenden behandlas? Vilka frågor undviks?

Byggnadsnämnden var först ute. Fortfarande vägrar man att lägga ut handlingar i förväg, endast kallelsen med ärendelistan är offentlig. Någon dag efter mötet publiceras dock hela protokollet på kommunens hemsida. Här finns mycket att läsa och begrunda. Nämndens nio ledamöter är inte alls överens, inte sinsemellan och inte heller med förvaltningens beslutsförslag. Röstningen går kors och tvärs. Uppenbarligen håller sig avvikande ledamöter strikt till sakfrågorna, partipolitiska bevekelsegrunder tycks inte finnas. Någon gång  blir det bifall till ordförandens yrkande, andra gånger får Bo Dahlberg (S) se sig överröstad.

Vårt huvudintresse gällde bygglovet i kvarteret Fiolen, ”Kindblomsvägen” på Blåsut. Det blev bygglov, endast Pontus Gläntegård (V) yrkade avslag och reserverade sig. Med tanke på att det vid förra bygglovet fanns fem-sex punkter i överklagan kan man ana hur det går denna gång. Då avslogs bygglovet med hänvisning till en endaste punkt, med tillägget att alla andra punkter inte prövades eftersom det redan på första punkten blev bifall till överklagan.

Kommunstyrelsen har haft sitt sammanträde förra veckan. En mindre del av ärenden överlämnades till kommunfullmäktige för ett slutligt avgörande. [I kallelsen står: ”Platsen meddelas senare”. Nu är det klart: Festsalen i Folkets Hus.] Det blir nog ett kort sammanträde utan större dramatik. Fortfarande gäller ju kommunledningens strategi att inte röra vid den mest brännande frågan innan valdagen.

Det är först 17 och 20 september som våra nämnder skall komma med ett besked hur man vill hantera kommunledningens påbud att klara nästa års verksamhet med mindre resurser än årets. Socialnämnden i första hand, även barn- och utbildningsnämnden ser stora skillnader mellan det som ”bjuds” och det som ”behövs”. Beloppet för kultur- och fritidsnämnden är mindre, men ändå tungt för den lilla nämnden. Det saknas i runda tal 70 miljoner mellan förväntade kostnader och möjliga intäkter.  Ska det sparas, ska det skäras ner? Eller kan vi öka intäkterna?

Det surrar i luften av vallöften från åtta olika riksdagspartier. Många förslag finns som skulle tillföra kommuner och landsting rejäla förstärkningar i kassan. Vilka partier som senare tar över ansvaret, vilka som kan påminnas om vallöften och utfästelser, är det ingen som vet.

En icke obefogad gissning är att ett antal ledande kommunala partiföreträdare har ett bekymmer. Det förväntas optimism, sol och gröna skogar i alla budskap. Det ska inte bara bli bättre, nej, det kommer att bli bättre! Pliktskyldiga insatser i valrörelsen – på vilken grund?

Dela den här sidan:

Kopiera länk