Välmenande vilseledning
I slutet av förra veckan fanns en debattartikel i lokaltidningen TTELA: ”Tondövt beslut om musikutbildning”, undertecknad av inte mindre än 13 välkända Vänersborgsprofiler. Debattartikeln slår vakt om musikutbildningen för våra ungdomar i Vänersborg. Bra, mycket bra.
Men frågan är om dessa synpunkter verkligen leder till önskat resultat.
Lite fakta: Kunskapsförbundets direktion fattade i april ett beslut att intagningen till det musikestetiska programmet hösten 2016 endast skulle ske i Trollhättan, utbildningen skulle inte starta hösten 2016 i Vänersborg. (Här två inlägg på hemsidan som också redovisar protokoll, omröstningslistan, reservationer: maj och juni ).
Vänsterpartiets representant från Vänersborg yrkade att utbildningen skulle starta på båda orter.
Beslutet fattades efter omröstning med siffrorna 9:4:1. Sex ledamöter från Trollhättan och tre socialdemokratiska ledamöter från Vänersborg hade beslutat att inte starta i Vänersborg. Vårt parti reserverade sig skriftligt.
En månad senare gjorde S-representanterna från Vänersborg ett försök att riva upp beslutet. Framställningen förtjänar beröm för sin ärlighet, man insåg helt enkelt i efterhand att man borde ha insett beslutets betydelse vid första tillfället. Nu var det för sent. Först nu spelade ordförandens utslagsröst en roll.
Kunskapsförbundet är kvar i Vänerparken. Förbundet vill flytta än mer verksamhet in i huset.
Det estetiska programmet med inriktning mot musik ska erbjudas i båda kommunerna hösten 2017. I Vänersborg finns också en unik spetsutbildning med fokus på kammar- och orkestermusik. Denna spetsutbildning är inte ifrågasatt, utbildningen växer och drar till sig fler och fler sökanden, alla klarar dock inte de särskilda ansökningskraven. Om båda inriktningarna finns så är det en självklarhet att det sker ett samarbete. Det är bara att konstatera att det är värdefullt för alla elever, för hela skolan och för vår kommun om båda inriktningarna finns i Vänerparken.
Förbundet ordnar utbildningar i enlighet med elevernas önskemål och ansökningar. Förbundets direktion beslutar vad som ska ordnas och vad som inte kan ordnas. Direktionen har inga egna pengar, det är kommunledningarna i Trollhättan och i Vänersborg som bestämmer hur mycket pengar förbundet får till sitt förfogande. Ingen av musikutbildningarna tillhör gymnasieskolans ”billiga” program, spetsutbildningen har i särklass dyrast elevplatser. Dyra utbildningar måste bekostas genom att andra utbildningar ”bidrar” med en slant, om inte en kommun som ömmar extra för något program vill hosta upp ett extra bidrag till ett enskilt program.
Debattartikeln följer en konspiratorisk tråd. Varför? Varför inte inse att det finns annat man borde göra istället?
Se till att diskutera med politikerna hur besluten bör utformas innan de går till sammanträdena. Det var långt innan april väl känt vad som skulle avgöras, den dumma april-omröstningen kunde undvikits.
Men det viktigaste av allt: Varför sikta så fel när den egentliga frågan är hur enkel som helst? Varför inte berätta för nästa elevkull, nuvarande årskurs 9, hur värdefull utbildningen på det estetiska programmet med musik är? Efter årsskiftet samlas valblanketterna in. Alla elever kan välja flera program och prioritera vilken utbildning som skall stå högst på ansökningsblanketten. Ingen elev kan gå två utbildningar eller fler, en elev, en utbildning. Alla tretton namnteckningar under debattartikeln kommer från personer som vet mycket om musik, kan mycket om musik, några har varit elever på det estetiska programmet. Inte nyss, utan på den tiden när alla klasser var välfyllda, 30 elever intagna och några sökanden som inte ens ”kom in”. Varför inte marknadsföra EsMu? Berätta att programmet är högskoleförberedande, att man får ”det mesta” och därutöver en god musikutbildning. Varför har vi en profilklass ”musik” på grundskolan i Vänerparken? För att belöna elevernas intresse och ge utrymme att spela musik.
Det var under förra skolministern Jan Björklunds tid som en avgörande förändring skedde. Under något år tillhörde det estetiska programmet inte längre de studieförberedande programmen. Då kom föräldrarnas ”medbestämmanderätt” fram: Min son, min dotter ”ska” gå en ”riktig” utbildning, antagningen till det estetiska programmet påverkades direkt och har fortfarande inte hämtat sig.
Så sätt igång och rekrytera, det är vår uppmaning till Joakim Johansson, Anton Hård af Segerstad och Agnes Carlsson. Tio andra Vänersborgare hjälper säkerligen till. Se till att många elever i Vänersborg och i Trollhättan väljer det Estetiska programmet med inriktning mot musik, då finns utbildningen åter i Vänersborg och samarbetar med spetsutbildningen, som aldrig varit hotad.