Två dagar innan julafton publicerade Vänsterpartiet på sin Facebook-sida ett inlägg: ”Utvisa inte min kompis”. Det är texten på fyra 7-åringars skyltar. Det är deras lika gamla klasskompis och vän som måste lämna Sverige. Det är hennes föräldrar, Zahra Kazemipours och Afshad Joubeh, som har fått indraget arbetstillstånd. Deras 7-åriga dotter, som är född i Sverige, och deras 15-åriga son har just fått sina liv sönderslitna. Zahra och Afshad jobbar båda som undersköterskor på SÖS. De och deras barn har ett liv här, som de har byggt tillsammans. Utvisningen av familjen är ett resultat av Tidöpartiernas politik. En politik som inte bara sliter sönder familjer utan hela samhället. Idag samlades över hundratals personer för att protestera mot den orättvisa utvisningen av familjen. Precis som många andra så motsätter sig Vänsterpartiet den här utvisningen. Vi vill riva upp lagändringen som tar bort möjligheten till spårbyte. Alla utvisningar som är ett resultat av lagändringen måste stoppas. Vi uppmanar resten av riksdagspartierna att höja er röst tillsammans med oss. Mänskliga rättigheter är inte förhandlingsbara.
Någon dag in på det nya året publicerade Dagens Nyheter en text av författaren Niklas Rådström med rubriken ”Jag måste få säga det – jag skäms över Sverige”. Södersjukhuset och undersköterskan Zahra nämner han också i sin uppräkning som berättar om följderna av en lagstiftning som Tidöpartierna har fått riksdagens majoritet att ställa sig bakom. Läs artikeln som finns på denna länk.
