Niklas Orrenius skriver med ovanstående rubrik ett längre reportage i DN om den nyvalde ordföranden i Advokatsamfundet, Johan Eriksson. Det var en kortare passage i artikeln som är anledningen till rubriksättningen: ”Men ordförande Johan Eriksson har sagt det tidigare, i Advokatsamfundets egen podd: Av riksdagspartierna är det Vänsterpartiet som ligger närmast samfundets hållning.– I mitt skrå är det ju Vänsterpartiet som har kämpat för integritetsfrågor, och det är de som faktiskt har sagt att nu lugnar vi ner oss lite med straffskärpningar, säger han.”
Hela artikeln handlar i grunden om en kommande proposition som regeringen förväntas lägga på riksdagens bord strax efter årsskiftet. Utredningen kom tidigt under 2025, en mängd kritiska röster fördes fram under remissomgången. Det finns redan ett yttrande från lagrådet, så det är bara propositionen man väntar på. Här ett försök att mycket kort sammanfatta ärendet: ”Regeringen driver på för en historisk omläggning där barn så unga som 13 år ska kunna lagföras för grova brott och där fängelse blir en mer framträdande påföljd för unga. Vänsterpartiet har i riksdagen aviserat att de kommer att rösta nej till dessa delar när de når kammaren.”
Det kommer att bli mycket debatt innan ett beslut är fattat och innan lagförändringen träder i kraft längre fram under 2026. Det kan vara på sin plats att läsa och begrunda vad som hittills har sagts. Här ett urval texter – länkar till remissyttranden finns här på regeringens sida. Där kan den som vill fördjupa sig gå genom inkomna synpunkter.
- Vänsterpartiets motion 202526:2816 ”Starkare skydd för barns rättigheter”
- Barnombudsmannen (BO): Avstyrker bestämt sänkt straffmyndighetsålder. De betonar att frihetsberövande och isolering är direkt skadligt för barn och att behovet av effektiva utredningar aldrig får väga tyngre än barnets hälsa.
- UNICEF Sverige: Påpekar att Sverige har fått rekommendationer från FN:s barnrättskommitté att inte sänka straffåldern. De menar att fokus måste ligga på rehabilitering snarare än straff.
- BRIS (Barnens Rätt I Samhället): Kritiserar utredningen för att sakna en gedigen barnkonsekvensanalys. De menar att reformen innebär en grundläggande förskjutning i synen på barn som inte är effektiv för att minska brottsligheten.
- Rädda Barnen: Avstyrker förslagen och varnar för att man skapar en ”skola i brott” om barn placeras i fängelseliknande miljöer.
- Advokatsamfundet: Avstyrker sänkt straffbarhetsålder. De lyfter fram att hårdare straff för unga riskerar att öka återfallsrisken och att kriminella nätverk helt enkelt kommer att rekrytera ännu yngre barn (under den nya gränsen).
- Brottsförebyggande rådet (Brå): Bedömer att argumenten emot en sänkning är starkare än de för. De konstaterar att det saknas stöd för att en sänkning skulle leda till minskad brottslighet bland barn.
- Uppsala universitet (Juridiska fakulteten): Ställer sig tveksamma till nyttan och påpekar att behovet av de föreslagna skärpningarna inte är tillräckligt motiverat i utredningen.
- Diskrimineringsombudsmannen (DO): Avstyrker förslaget helt. DO betonar att en sänkning av en 100-årig gräns kräver starkare bevis för att det faktiskt fungerar, vilket saknas. De uttryckte i november 2025 en ännu starkare oro när regeringen föreslog att gå ner till 13 år.
- Civil Rights Defenders: Avstyrker förslagen i sin helhet. De menar att förslagen urholkar den särbehandling av barn som är grundläggande i svensk rätt och varnar för ökad stigmatisering.
- Funktionsrätt Sverige: Avstyrker sänkt straffålder och höjt straffmaximum. De påpekar att barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är överrepresenterade i målgruppen och att dessa barn behöver stöd, inte fängelse.
