Nu vet vi: Undantag är något annat än avvikelse

Förhandsinformationen kom för ett antal veckor sedan. Men idag presenterades betänkandet vid en pressträff med finansminister Elisabeth Svantesson och Hans Lindberg, ordförande i kommittén som sett över det finanspolitiska ramverket. Betänkandet som överlämnades har ett något längre namn: ”Från överskottsmål till balansmål – Betänkande av Kommittén om översyn av nivån på målet för den offentliga sektorns finansiella sparande”.   Den som vill lära sig vari skillnaden ligger mellan termen undantag och avvikelse får lyssna på inspelningen av pressträffen – journalisterna frågade, kommitténs ordförande och finansministern svarade. 

Nu kommer debatten åter riktas in på frågan hur det blev möjligt att Socialdemokraterna i kommittén landade på samma slutsats som Moderaterna. I betänkandet finns ett särskilt yttrande från Centerpartiet och två reservationer från Miljöpartiet och från Vänsterpartiet. Fem – eller kanske sex – av riksdagens partier står bakom betänkandet, en solid majoritet. Det återstår att se om den gemensamma uppfattningen ger vika, när riksdagen skall ta ställning till stora frågor om mycket stora investeringar framöver. Inga undantag skall vara möjliga, avvikelser kan göras.

  • Vänsterpartiets ledamot i kommittén, Ida Gabrielsson, lämnade en längre reservation till betänkandet – här inledningen: Reservation från Vänsterpartiet
    Beslutet om att förändra saldomålet i de offentliga finanserna är ett av de viktigaste beslut som riksdagen har att fatta för framtiden. Det kan framstå som en teknikalitet. Men när Moderaterna och Socialdemokraterna i kommittén nu har enats om ett balansmål så har de också enats om att dagens skattebetalare ska betala alla kommande nödvändiga och stora investeringar i järnväg, elektrifiering, elnätet och elproduktion. Investeringar som inte bara är nödvändiga för att få en fungerande infrastruktur och bygga för framtiden, utan också är helt nödvändiga för att klara klimatomställningen. Med detta beslut är det en helt uppenbar risk att investeringarna inte kommer att bli av. Därför är denna överenskommelse ett historiskt misslyckande.
    Ett tomt löfte om att ha ordning och reda i statsfinanserna har med detta tillåtits stå i vägen för att bygga Sverige starkt.

  

Dela den här sidan:

Kopiera länk