Nog är det en aning förvirrande för den som nyvaket ställer den enkla frågan: Ja, men vem är det som styr egentligen?  En fråga – tre olika svar:

• I riksdagen (349 mandat) är det M, KD och L som med sina 103 mandat behöver stöd av SD:s 72 ledamöter – då har regeringen 175 ledamöter bakom sig. Oppositionen med S, V, C och MP har tillsammans 172 ledamöter – och så finns två ledamöter utan partitillhörighet.
• I regionfullmäktige (149 mandat) är det S, V och MP som med sina 68 mandat styr regionen, dock möter man en opposition med M, KD, C, L och SD som tillsammans har 81 mandat.
• I kommunfullmäktige (51 mandat) i Vänersborg styr S, C, KD och MP som samlar 23 ledamöter. I opposition finns idag M, L, V, MBP och SD med 25 ledamöter. I oktober 2022, efter senaste valet, var förhållandet 23 : 28 – men SD har nu endast 7 ledamöter, 3 platser är tomma efter alla avhopp. 

I Vänersborg kan den intresserade på nära håll följa såväl kommunfullmäktige som regionfullmäktige, båda ordnar sina möten i mötessalen Bojorten på Sundsgatan. För oss förtroendevalda i Vänsterpartiet gäller det att hålla sig informerade inte bara i lokala frågor, mycket av det som avgörs i riksdagen och i regionen påverkar oss och alla invånare i hög grad.  Utgångspunkten är som oftast centrala dokument, budgeten för det löpande året och budgeten för det kommande året. Där finns tydliga anvisningar i vilken riktning verksamheten skall utvecklas. Men här finns skillnader mellan de tre ”nivåerna”. 

Så till den konkreta frågan: Vad händer med barn- och ungdomspsykiatrin? För våra kommuninvånare, för åtskilliga familjer, för ett antal ungdomar, för samarbetet med skolan och den sociala omsorgen är det av stor betydelse vad som sker och om det sker en utveckling till det bättre. Regionens planer i all ära – men om staten inte ger regionerna förutsättningar att finansiera verksamheten, så  hjälper det inte att vinna omröstningar i regionfullmäktige.  

Så här står det i Budget 2025 – Rödgrön ledningens utfästelse för Västra Götalandsregionen: 

”3.2 Mål: En hälso- och sjukvård som arbetar för en ökad psykisk hälsa 
Vårt samhälle har en ökad upplevd psykisk ohälsa och ett ökande söktryck till specialistpsykiatrin. I Västra Götalandsregionen finns flera strategier som pekar ut riktningen för arbetet med psykisk hälsa men den nödvändiga strukturella förändringen har försvårats av parallella strukturer, rekryteringsproblem och olösta gränsdragningar mellan kommuner och Västra Götalandsregionen. Barn- och ungdomspsykiatrin kämpar med långa köer och personalbrist. Den nya enheten ”En väg in” innebär att barn och unga får en första bedömning. Med förebyggande insatser och ökad kunskap att identifiera och bemöta psykisk ohälsa i första linjen kan specialistsjukvården avlastas på lång sikt med kortare köer och bättre psykisk hälsa som ett resultat. Det måste finnas en bred och jämn kompetens inom hela första linjen för att ta hand om den ökade psykiska ohälsan. Västra Götalandsregionen ska utöka arbetet med tidiga insatser.
För att samordna arbetet som syftar till att öka den självupplevda psykiska hälsan hos invånarna i Västra Götaland måste Västra Götalandsregionen arbeta med förändringsarbete och samarbeta med fler aktörer. Västra Götalandsregionen kämpar även med ett ökande söktryck till specialistpsykiatrin. Västra Götalandsregionen ska genomföra den nödvändiga strukturella förändringen som länge har försvårats av gamla strukturer, kompetensförsörjning och gränsdragningar mellan kommuner och Västra Götalandsregionen.
Västra Götalandsregionen har tilldelats att bedriva vård inom de högspecialiserade områdena könsdysfori och könskorrigerande vård tillsammans med region Västerbotten. Det är ett viktigt steg mot en uppbyggnad av könsdysfori och könskorrigerande vård för att patienter ska få utredning och vård inom rimlig tid. Beredningen för psykisk hälsa får fortsatta medel för sitt arbete med att främja samordning och innovation inom psykisk hälsa.”

Uppdaterades: 02 nov 2024