Anna Olskog är förbundsordförande för Sveriges Lärare. Första meningen i hennes debattinlägg idag lyder: ”Sveriges riksdagspolitiker står inför ett nytt arbetsår.” 

”Låt statsbudgeten gå med underskott för skolans skull” är rubriken till Olskogs uppmaning. Hon avsluter:

1. Låt statsbudgeten gå med underskott. Annars riskerar satsningar på försvar, infrastruktur och klimatanpassningar att tränga ut kostnaderna för skola och utbildning. 

2. Värdesäkra de generella statsbidragen. Kostnaderna för välfärden ökar med pris- och löneutvecklingen, och med de större årskullarna. Därför borde de generella statsbidragen till kommunerna räknas upp utifrån såväl pris- och löneutvecklingen som demografin.

3. Konjunkturanpassa de generella statsbidragen. Som komplement till värdesäkringen bör de generella statsbidragen till kommunerna öka mer vid en konjunkturnedgång och mindre vid en konjunkturuppgång.

4. Avskaffa eller lätta på det kommunala balanskravet. Om inte de generella statsbidragen konjunkturanpassas behöver i stället det kommunala balanskravet avskaffas eller lättas upp.

Statsminister Ulf Kristersson, M, riktade sig idag också  till de samlade riksdagspolitikerna när han läste upp regeringsförklaringen ”För ett rikare och tryggare Sverige”.  

På sidan 9 läste Ulf Kristersson:

”Det finns flera orosmoln när det gäller hur barn mår i Sverige. Stillasittandet ökar och barn drabbas numera av sjukdomar som man förr bara upptäckte hos äldre, som fettlever och diabetes typ 2.   

Tonåringar mellan 13 och 16 år ägnar i genomsnitt sex och en halv timmar per dag åt skärmen – skolarbetet oräknat. Det stjäl tid från annat som behövs för att må bra – sömn, socialt umgänge och fysisk aktivitet. Många föräldrar känner stor oro, men känner också maktlöshet. Vi kommer inte passivt acceptera att barn blir slavar under algoritmerna. Regeringen kommer att lägga förslag som gör skoldagen helt mobilfri. Nästa år införs också Fritidskortet, som blir en av flera insatser för att aktivera barn och unga. 

Det som sker i klassrummen i dag, avgör hur Sverige ser ut imorgon. Därför är det djupt oroande när de svenska Pisa-resultaten faller kraftigt. En fjärdedel av femtonåringarna kan inte ens läsa ordentligt. Det understryker behovet av att skolan måste tillbaka till grunderna.   

Regeringen har börjat återupprätta en stark kunskapsskola med fokus på grundläggande förmågor som att läsa, skriva och räkna. Vi går från skärm till pärm. Det ska vara ordning och reda i klassrummen och det ska bli ordning i själva skolsystemet genom att stoppa betygsinflationen och oseriösa skolhuvudmän. 

Regeringen planerar en proposition för att öka insynen i fristående skolor i syfte att motverka osunda drivkrafter i skolans värld.” 

Så mycket fanns att säga om ”skolan”. Nästa vecka läggs budgetpropositionen fram. 

Sveriges Lärare och Anna Olskog inväntar beskeden. Vågar man hoppas?

Uppdaterades: 10 sep 2024