DCA (Defense Cooperation Agreement)
I morgon onsdag är det avtackning och avslutning för riksdagen. Idag tisdag ordnas två debatter som överträffar nästintill samtliga andra ärenden som har behandlats under detta riksdagsår: Det gäller först ”Riktlinjer för den ekonomiska politiken”, 17 talare är anmälda. Senare på dagen är det betänkandet 2023/24:UFöU1 från sammansatta utrikes- och försvarsutskottet ”Avtal om samarbete med Amerikas förenta stater” som ska debatteras, 18 talare är anmälda.
(Aftonbladet publicerade ett upprop ”Vi kräver bordläggning av DCA-avtalet” -här finns en mycket kort sammanfattning om förslaget som riksdagen kommer att rösta om.)
Det är Vänsterpartiet och Miljöpartiet som inte kommer att bifalla utskottets förslag. Håkan Svenneling har skrivit Vänsterpartiets särskilda yttrande:
”Som framgår av reservation 1 och 2 anser jag att riksdagen inte bör godkänna DCA-avtalet och bör avslå regeringens lagförslag. I detta särskilda yttrande redovisas skälen till mitt ställningstagande.
DCA-avtalet reglerar förutsättningarna för amerikansk militär på svensk mark. Regeringen menar att avtalet ökar Sveriges säkerhet. Jag delar inte den uppfattningen. Tvärtom innebär avtalet en ökad risk för Sverige och för svenska medborgare. Den säkerhetspolitiska situationen i Europa har förändrats och försämrats. Rysslands anfallskrig mot Ukraina är folkrättsvidrigt och en humanitär katastrof. Det ställer nya krav på Europas länder, däribland Sverige, att värna folkrätten och alla länders rätt att försvara sig. Det ryska angreppet är en kränkning av Ukrainas territoriella integritet och suveränitet och innebär i första hand ett stort mänskligt lidande för det ukrainska folket. Men det är också en attack mot Europas fred och rådande säkerhetsordning.
Det territoriella försvaret av Sverige är centralt. Vårt land, vatten eller luftrum ska inte kränkas av andra stater. Sverige ska ha ett starkt och folkligt förankrat totalförsvar med förmåga att möta de olika former av hot som vårt land kan ställas inför – ytterst en väpnad konflikt. Sverige som land blir tryggare om det råder full nationell kontroll över vår suveränitet. Att tillåta USA att på egen hand verka på svenskt territorium genom DCA-avtalet stärker inte Sveriges säkerhet. DCA-avtalet är bilateralt och även om propositionen beskriver det som ett komplement till Nato/PFF SOFA så är det fristående från Natomedlemskapet. Det knyter dock Sverige närmare Natos ledande kraft, USA.
Det faktum att avtalet går utöver Natosamarbetet innebär att amerikanska aktiviteter på svenskt territorium enligt DCA-avtalet kan komma att gälla amerikanska militära operationer var som helst och med vilka ändamål som helst. Avtalet måste ses mot bakgrund av en föränderlig säkerhetspolitisk situation, både här i Sverige och i USA. Det politiska världsläget och den instabila amerikanska inrikespolitiken gör det mycket svårt att förutse vilka scenarion som kan komma att bli aktuella. Propositionen behandlar inte på vilket sätt Sverige kan komma att användas för amerikanska intressen och vilka säkerhetspolitiska konsekvenser det skulle kunna få. Regeringen svarar t.ex. inte på om Sverige skulle kunna betraktas som medansvarigt för ett amerikanskt folkrättsligt tvivelaktigt agerande. Inte heller skriver man någonting om hur Sverige skulle kunna komma att bli ett militärt mål i en konflikt mellan USA och deras motståndare. Det bör också nämnas att den amerikanska synen på FN-stadgans våldsförbud, liksom många andra regler, skiljer sig från den svenska och europeiska.
Den svenska försvarspolitiska strategin skiljer sig åt från den amerikanska, liksom utrikes- och säkerhetspolitiken i stort. Sverige är ett litet land med geografisk närhet till Ryssland. Det är faktorer som USA inte behöver ta hänsyn till. Det finns en uppenbar risk att de olika strategierna och viljorna krockar. Frågan är vilket handlingsutrymme den svenska regeringen har i praktiken om svenska säkerhetspolitiska intressen står emot amerikanska.
DCA-avtalet bygger på ett svenskt samtycke. Det går dock inte att bortse från den lojalitet och andra förpliktelser ett närmare försvarssamarbete innebär, vilket riskerar att sätta amerikanska intressen före svenska. Den norska regeringen konstaterar med anledning av Norges DCA-avtal, att Norge och USA har olika uppfattningar om vad artikel 1 i avtalet om suveränitet, lagstiftning och internationella rättsliga förpliktelser betyder. Den svenska regeringen borde med tanke på detta vara särskilt tydlig med hur man betraktar artikel 1 i det svenska DCA-avtalet. Stockholms universitets juridiska fakultetsnämnd har dessutom i sitt remissvar konstaterat att propositionens beskrivning av det svenska samtycket i avtalet är delvis missvisande och delvis direkt felaktigt. Läsaren får intrycket av att det krävs ett svenskt konkret samtycke för all amerikansk närvaro vilket inte stämmer. Det ansvarsfulla för en svensk regering vore att vara mycket restriktiv med att sälja ut den svenska suveräniteten över vårt territorium.
Processen kring det svenska medlemskapet i Nato har varit fullständigt undermålig. Anslutningen till kärnvapenalliansen Nato innebär en omsvängning i svensk försvars- och säkerhetspolitik. Trots det hastades Nato-ansökan igenom, dessutom i det tillstånd av chock i Europa som följde på Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Tyvärr tycks samma hållning prägla regeringens fortsatta relationer med omvärlden. Det aktuella DCA-avtalet med USA är visserligen långt ifrån lika omfattande som ett svenskt medlemskap i Nato, men regeringens hantering präglas av samma nonchalans inför betydande risker. Det måste råda fullständig klarhet i hur avtalet ska tolkas. Det gör det inte i dag. Debatten om Sveriges säkerhetspolitiska ställningstagande måste vara saklig och väl underbyggd. Vi ska naturligtvis alla vara väl medvetna om risken för eventuella påverkanskampanjer och desinformation. Det får däremot inte innebära att möjligheterna till en bred och folklig debatt om avtalets innehåll stryps.
Avtalet har även konsekvenser när det gäller kärnvapen och utländska trupper på svensk mark och domsrätt. Mina synpunkter och förslag i dessa frågor framgår av reservation 3, 5, 6 och 7.”