Forskning som ger förståelse
Lokaltidningarna rapporterar minutiöst vilka spelare som fanns på plan när division 3 matchen började, vilka som byttes in senare, vilka som gjorde mål och vem som fick gult kortet. Någon enstaka Karlsson, Nilsson och Lundström fanns med, några i varje lag. Färre för varje år tycks det.
Samma bild när någon t ex studerar anteckningar i sin egen journal på 1177.se – bland de sista 14 underskrifter finns en blå-gul Larsson och en Enander, inga fler.
Rimligtvis borde dessa idrottare, läkare och sjuksköterskor tillhöra gruppen som har fått svensk medborgarskap eller åtminstone permanent uppehållstillstånd i Sverige. Tillfälliga uppehållstillstånd står på SD-regeringens utredningslista – sådana ska tas bort.
Och så finns alla de andra. I tidningen ETC fanns häromdagen artikeln ”Minister höftar med siffror om papperslösa”. I inledningen skriver ETC: ”Migrationsministern säger att problemet ökar och nämner siffran 100 000 när hon pratar om de som befinner sig i Sverige utan lov, som hon vill att skolor och sjukhus ska
ange. Men det finns inga fakta bakom den siffran. Inte heller över att de papperslösa har blivit fler. Det menar migrationsforskaren Jacob Lind.”
Papperslösa? Flyktingar, ja. På flykt från hunger och elände, från krig och förföljelse, för det mesta desperata människor, som känner sig lyckliga över att ha undkommit, ha klarat flykten från kaos i hemlandet, och nu har hopp om att migrationsverket i slutändan kommer att godkänna den egna asylansökan.
Klubbledaren i det lokala fotbollslaget kommer inte behöva räkna med att förlora en värdefull spelare. Informationsplikten gäller inte andra än offentligt anställda. Men klinikens chef som upptäcker att en papperslös har fått anställning som lokalvårdare på en avdelning? En sjuksköterska eller läkare på akuten som upptäcker att man lämnat vård till en papperslös? Anmäla? Fortsätta ge vård?
Och alla anställda i skolan? Alla, eller bara lärare? Alla lärare, eller bara lärare i kommunala skolor? Inte i friskolor?
Protesterna mot att utredningen om anmälningsplikten nu ska göras är samstämmiga – låt bli, regeringen måtte hellre ordna ett stort antal av samhällets problem. Det är inte seriöst att hävda att allt som går fel är invandrarnas skuld.
Bland de protesterande finns många som utifrån sitt arbete känner sig kallade att säga ifrån. Många bedriver forskning om vad invandringen betyder för Sverige.
Idag finns i Dagens Nyheter en mycket läsvärd debattartikel: ”Unga med utländsk bakgrund siktar högre”. (Artikeln är låst och kan endast läsas av prenumeranter.) Det är resultat av forskning kring en fråga som många ställer. Är det rätt som det ofta sägs att det är den stora gruppen elever från familjer som har invandrat till Sverige som är anledningen till att skolresultaten i Sverige sjunker? Är förklaringen så enkel?
Ett kortare citat från debattartikeln: ”De något sämre studieförutsättningar som unga med utländsk bakgrund i genomsnitt har, kompenserar de till stor del genom höga ambitioner, hårt pluggande, högt självförtroende och val av mer krävande studievägar. Exempelvis har de nästan dubbelt så hög övergång till naturvetenskapligt program på gymnasiet som unga med svensk bakgrund – trots att de i genomsnitt har lägre meritvärden.”
Texten i DN berättar vilka frågor som undersöktes och vilka resultat som framkom, vilka rekommendationer som lämnats. Nu är artikeln endast tillgänglig för prenumeranter av tidningen, men ”källan” finns tillgänglig för alla som vill läsa. Det går att ladda ner ESO-rapporten 2023:8 ”Karriärer och barriärer – en ESO-rapport om skolgång och etablering för unga med utländsk bakgrund”.