Under dagen kom en nyhet som kräver ett förtydligande. Riksdagen öppnas 12 september, en partiledardebatt ordnas 13 september och den 20 september överlämnar regeringen budgetpropositionen till riksdagen.

De sista veckorna har kraven på statliga tillskott till regioner och kommuner tilltagit, välfärden pressas och stora nedskärningar hotar. Vilka pengar finns, kan regeringens utrymme bli större?

S, V och MP har krävt att regeringen stoppar den automatiska uppräkningen för 2024. Inflationen har gjort att nivån för den statliga inkomstskatten har blivit en politiskt het fråga.

Nu förklarar finansminister Elisabeth Svantesson att Tidöpartierna – M, L, KD och SD – är överens i budgeten om att brytpunkten inte ska justeras upp nästa år.

– Våra samarbetspartier har beslutat att pausa uppräkningen av skiktgränserna nästa år, säger Svantesson.

Vad betyder detta? Statlig inkomstskatt betalas av personer som tjänar över ett visst belopp och i år ligger gränsen på drygt 51 000 kronor i månaden. Hade den justerats upp hade den landat på 57 000 kronor i månaden vid årsskiftet. Hade brytpunkten automatiskt räknats upp hade det i praktiken inneburit en skattesänkning för många välavlönade. Som ett exempel hade det blivit över 1 100 kronor lägre skatt i månaden för de som tjänar 57 000 kronor.

Det beskedet som kom idag är välkommet, fast det är ovisst om regioner och kommuner verkligen kan känna sig något lugnare. Finansministern har tidigare beräknat reformutrymmet i årets budget till 40 miljarder, nu frigörs ytterligare tolv miljarder. Vad pengarna ska satsas på vill Svantesson inte säga än, men hon framhåller att inflationen pressar både hushållen och välfärden.

Som alltid kommer nyheter läcka ut  dagarna innan budgetpropositionen blir offentlig. Men visst är dagens besked välkommet.

Uppdaterades: 03 sep 2023