Kommunens ekonomi ger huvudvärk
Det kan knappast finnas någon förtroendevald längre som inte vet om läget – inte på många år har förutsättningarna varit så dåliga som nu. Hur man än vänder på slantarna, de räcker inte till för att ge nödvändiga resurser till någon nämnd eller någon verksamhet. Intäkterna är mindre än de nödvändiga kostnaderna. Att använda den bokförda summan om 50 miljoner i resultatutjämningsreserven går inte att undvika. I kommunhuset lär det även finnas tankar på att överväga en höjning av den kommunala skattesatsen för att kunna tillgodose kommunens främsta uppgift, att värna om invånarnas välfärd.
Så visst söker våra förtroendevalda att få råd och stöd – hur kan vi göra, var finns hjälpen, är det någon annan som borde bidra till att lösa en ekvation som tycks övermäktig?
Vänsterpartiets tidning Rött.nu publicerar en krönika med rubriken ”Har vi råd att låna i bistra tider?”.
Ur inledningen: ”Ja, det kan vara bra med ökad skuldsättning.
Om det är samhället som lånar till investeringar.
Åsa-Pia Järliden Bergström, ekonom och skattepolitisk expert hos Vänsterpartiet, ger ett starkt plus till Finanspolitiska rådets mest okända kapitel, om att det kan vara rätt att gå med underskott.”
Texten i Rött.nu anknyter till en annan artikel som fanns tidigare i tidningen Dagens Arena med rubriken: ”Strukturell efterfrågepolitik kan maximera vårt välstånd”.