”Övergripande skolfrågor”
Ännu en gång – riksdagens debatt.
Självfallet har lokalföreningens förtroendevalda fokus på frågor där vi i nämnder, styrelser och fullmäktige kan påverka beslut som avser verksamheten i kommunen. Men i riksdagens utskott och i debatter i kammaren avhandlas frågor av stor betydelse även för oss här i Vänersborg.
Igår gällde det Utbildningsutskottets betänkande 2021/22:UbU14 med rubriken ”Övergripande skolfrågor”.
Richard Jomshof talade för SD – är det något att uppmärksamma? ”Här hemma” finns ju SD på plats överallt. Men i utbildningsfrågor, i barn- och utbildningsnämnden och i direktionen i Kunskapsförbundet, är ledamöterna passiva, lämnar inga avtryck alls i arbetet och i besluten. Var står SD?
Jomshof pekade med hela handen. Och angav en riktning som också centrala företrädare för några andra partier verkar vilja ansluta sig till.
Samtidigt syns i varje ny debatt att V och MP har anledning att notera förändringar hos S. Hur långt går S? Och hur länge är man på samma spår – även efter valdagen i september?
Daniel Riazat talar för Vänsterpartiet. Halva anförandet ägnade han åt en punkt i betänkandet som inte något annat parti överhuvudtaget berörde: Samiska förskolor och skolor och Riksrevisions mycket kritiska granskning av Sameskolstyrelsen. (Rätt, riksdagen behandlar också en mängd frågor som inte direkt påverkar kommunala överväganden.)
Men Daniel Riazat ägnade också en stor del av sin talartid att sammanfatta var debatten om marknadsskolan befinner sig just nu.
Läs gärna efter i snabbprotokollet eller se debatten eller delar av debatten i efterhand på riksdagens webb-TV.
Här två reservationer som V och MP har gemensamt:
Förbud mot vinstdrivande organisationsformer, punkt 17
Vi vill få bort vinstutdelande aktiebolag i skolan eftersom skattemedel enbart ska kunna användas till den verksamhet de är avsedda för. Vinstfrågan handlar inte om att alla friskolor är dåliga, utan om vad marknadslogiken gör med alla skolor. Nästan oavsett vilket problem i skolan som vi diskuterar så återkommer vi till att marknadsskolan är en del av problemet med glädjebetyg, behov av kontroll och dokumentation och mindre tid för eleverna. För att behålla de friskolor som fungerar väl behöver det utformas ett vinstförbud så att dessa skolor kan fortsätta existera i en annan form, som t.ex. stiftelser, kooperativ eller s.k. svb-bolag som är aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning. Det kan dock konstateras att enbart ett beslut om vinstförbud inte löser dagens problem eftersom skolkoncerner kan föra över pengar till andra
bolag inom koncernen och även kan se till att stora belopp förs över till andra närstående bolag utanför koncernen genom att fakturera för diverse tjänster.
Därför vill vi att regeringen skyndsamt ska återkomma med förslag som innebär att endast icke vinstdrivande organisationsformer som ideella föreningar, stiftelser och kooperativ får bedriva fristående skolor.
Vi anser även att regeringen ska återkomma med förslag som innebär förbud mot vinstuttag inom vuxenutbildningen. Det ska alltså inte finnas incitament att bedriva verksamheten på annat sätt eller med andra mål än alla
studerandes lika rätt till kunskap. För en likvärdig utbildning behövs ett slut på vinstintresset och marknadslogiken inom vuxenutbildningen.
Vidare bör regeringen återkomma med förslag som innebär förbud mot ägarstrukturer och bolagsformer inom den kommunala vuxenutbildningen vars ändamål är att göra vinst.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.
Offentlighetsprincipen i friskolor, punkt 18 Offentlighetsprincipen är en av den svenska demokratins hörnstenar. Det är viktigt att alla har tillgång till information om hur våra gemensamma institutioner styrs och fungerar. Därför vill vi tydliggöra att offentlighetsprincipen även ska gälla friskolor.
Regeringen bör vidta åtgärder enligt vad som anförts ovan.