Ramsättning – en viktig del i budgetprocessen
Vänersborg tillhör de kommuner som redan innan sommarpausen fattar beslut om Mål- och resursplanen för nästkommande år med utblick även för några år därefter. Fördelen med att ha den tidiga budgetprocessen sägs vara att nämnderna i ett tidigt skede kan få en bättre planering av sin verksamhet. Nackdelen är dock att kommunfullmäktige vid tidpunkten för beslutet fortfarande saknar kunskap om ”annat” som kan påverka träffsäkerheten.
Men innan vi kommer dit, har nu tidpunkten kommit för kommunstyrelsen att ”sätta ramarna”. Kommunstyrelsens besked till alla nämnder och förvaltningar baseras på relevant information som i korthet kan beskrivas så här:
- Hur gick det 2017, vilka mål har nåtts, vilka inte, räckte pengarna för att täcka alla kostnader?
- Hur ser det ut nu, 2018, när alla är i gång och förhåller sig till innevarande års budget?
- Vad vet vi om kommande förändringar, ändrad lagstiftning, tillkommande arbetsuppgifter mm?
- Kommunledningens uppfattning om vilka resurser som finns och hur mycket som ska fördelas på löpande verksamhet, hur mycket som ska finansiera nödvändiga investeringar och hur stort resultat kommunen vill ha kvar i slutet av 2019.
Alla kommunens nio partier har haft möjlighet att följa budgetberedningens överläggningar. Beredningen består dock bara av fem ledamöter som utgör kommunstyrelsens arbetsutskott – fördelningen partivis är: S, C och MP med var sin ledamot på ena sidan, M och L som opposition de övriga två.
Hur har det gått hittills under mandatperioden? Hur röstade de femton ledamöter i kommunstyrelsen i månadsskiftet februari/mars tidigare år? Vilka besked gavs och gick till alla förvaltningar och nämnder?
2015: Kommunledningen med S, C och MP ”vann” med 7 mot 6 – 2 ledamöter från SD avstod från att rösta. S-gruppen och M-gruppen hade snarlika förslag, Vänsterpartiet biföll dock M-gruppen (vi hade samma uppfattning att kommunal verksamhet i första hand skall bedrivas i kommunägda fastigheter, inte i externt hyrda lokaler).
2016: Kommunledningen med S, C och MP ”vann” med 7 mot 6 – 2 ledamöter från SD avstod från att rösta. S-gruppen var mycket återhållsam med tilldelning av förstärkningsresurser till verksamheterna, pengarna skulle sparas för att minska behovet att låna för investeringar. M-gruppen och Vänsterpartiets förslag satsade i första hand på en rejäl förstärkning av den sociala sektorn och till utbildningen.
2017: Kommunledningen med S, C och MP ”vann” med 7 mot 4 – 2 ledamöter från Vänsterpartiet avstod och 2 ledamöter från SD anmälde att de inte deltog i beslutet. Såväl S-gruppen som M-gruppen hade snarlika förslag. Det anmärkningsvärda var dock att båda förslagen nästan helt överensstämde med det förslag som Vänsterpartiet hade lagt fram. Redan vid ramsättningen syntes att alla – fel, inte alla, SD, sade ju inget – under valåret 2018 ville se att nämnder och förvaltningar fick uppleva förståelse för att kvalitet i verksamheterna kostar pengar.
Nu blir det spännande att se vilka förslag som kommer att ligga på kommunstyrelsens bord onsdag den 28 februari. Blir det tre förslag eller blir det fyra denna gång? Någon gång måste SD väl kunna visa att man menar allvar. Det håller inte i längden att sitta på sammanträde efter sammanträde och avstå från att ha en egen uppfattning, ett eget förslag.
Ramsättningen är ett allvarligt beslut! Är beskedet till en förvaltning och dess nämnd ”negativt”, nästa år får ni mindre än ni har innevarande år, då ägnas allt arbete under våren att förbereda för tänkbara nedskärningar, att skriva konsekvensbeskrivningar om det som händer om budgetbeslutet i juni upprepar det dystra beskedet. Ramsättningens budskap kan också vara ”lika mycket nästa gång som nu”, vilket för de flesta verksamheter i praktiken också betyder att förbereda för mindre volymer eller sänkt kvalitet. Visst kan signalen också vara, att kommunstyrelsen har förståelse, att tillkommande resurser behövs för att undanröja permanent underbudgetering, för att bemöta nya krav som följd av förändrat lagstiftning eller med hänsyn till den demografiska utvecklingen. Men hur generös är kommunstyrelsen i sitt erkännande? Tillräcklig för att verkligen bli underlag för en vettig framtidsplanering? Eller för klent, för att det ska kunna täcka mer än något litet hål i förvaltningens budget?
Det lär finnas anledning att återkomma. När korten ligger på bordet. När budgetberedningens arbetsmaterial blir offentligt och tillgängligt för alla. Men det dröjer ett tag till. Budgetberedningen (och alla med insynsplats) träffas nu på fredag. Handlingar till kommunstyrelsens sammanträde borde senast en vecka senare, 21 februari, finnas på hemsidorna, på kommunens och på Vänsterpartiets.