Det gäller att vara ute i god tid. Det var nog en tanke hos DHR Vänersborg och Adb Trollhättan när man i våras skrev till de nio lokala politiska partierna i Vänersborg och lämnade förhandsinformation om en dialogträff 1 oktober. Ett fyratimmarsprogram ordnades idag – men endast sex partier ställde upp. M, L och KD saknades – det fjärde borgerliga partiet, C, fanns på plats, men i Vänersborg går C hand i hand med S sedan 2002. På gott och ont.

DHR – Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder – tidigare: De Handikappades Riksförbund – idag skall DHR läsas som Delaktighet – Handlingskraft –Rörelsefrihet.

Adb – Antidiskrimineringsbyrå – idag: Integrationsforum Adb Trollhättan.

Politikerpanelen och ett fyrtiotal andra som hade hörsammat inbjudan fick en presentation från de båda organisationerna som tillsammans hade arrangerat träffen. Integrationsforum har expanderat sedan starten för 17 år sedan och det är lätt att följa verksamheten på en rad olika, men sammanhängande fält – bäst kanske på deras Facebook-sida.

Frågorna som ställdes var inte alltid lätt att hantera, många gånger ligger lösningen för de stora hinder som står i vägen för bättre tillgänglighet inte på det lokala planet. Men även om riksdagens lagstiftningsarbete är av central betydelse, även om regionen i ett antal frågor har huvudansvaret, så kan mycket ske om politiker och förvaltningar på det lokala planet tar sig i kragen. Det krävs uppmärksamhet, det krävs kunskap, det krävs att man inte duckar för allehanda invändningar. Många gånger gäller det att hitta varandra i samtalet, att se problemen och leta efter innovativa lösningar.

Framöver behöver debatten om funktionshinder och samhällets ansvar för universell utformning, tillgänglighet och skäliga åtgärder  föras på många plan. Från regeringens håll har en remiss skickats ut kring frågan hur lagstiftningen behöver ändras: 1 januari 2015 blev bristande tillgänglighet en ny punkt i katalogen över det som skall anses vara diskriminering. Vänsterpartiet har också i dagarna under riksdagens allmänna motionstid gjort en framställning.

Senare under hösten kommer en mycket viktig slutrapport från Myndigheten för delaktighet (Mfd), delrapporten gör det tydligt att vi kan förvänta oss god handledning hur arbetet skall gå vidare.

Det som aldrig sluta förvåna: Hur stora hindren och problemen än är för de enskilda som berörs av ett funktionshinder, så märks ingen vrede över uteblivna förbättringar. Men det får inte tas som en intäkt för att tålamodet aldrig kommer att ta slut. Nog få vara nog.

Och då finns tyvärr två exempel som Vänersborg borde skämmas för.

Det första är att det har gått troll i det fortsatta arbetet med att underhålla och utveckla den lokala tillgänglighetsdatabasen. Striden om finansieringen mellan kommunledningen och ansvarig nämnd har utvecklats till en fråga om prestige.

Det andra blev en mycket olustig upptäckt. Sedan ett år tillbaka var allt förberett för att kommunens drogförebyggande arbete samt handläggare och rådet för funktionshinderfrågor (handikapprådet) samt handläggare skulle flyttas från socialnämnden och socialförvaltningen till kommunstyrelsen och kommunstyrelseförvaltningen. Äntligen – trodde vi. Men handlingen som kommunstyrelsens arbetsutskott skall ta ställning till på måndag säger något annat. Vissa oklarheter leder fram till en otäck ”begäran om återremiss”. Vad händer i Vänersborg? Varför har skutan tappat all fart? Vill kommunledningen inte begripa hur illa denna nya förhalande taktik uppfattas av grupperna som känner att kommunen tycks nonchalera enkla krav på ett visst mått av handlingskraft?

Uppdaterades: 01 okt 2016