Budget 2024

Lägga pusslet rätt

När kommunens budgetberedning sammanträder så kallas fem ledamöter och inbjuds fem andra därtill. Kommunstyrelsens arbetsutskott utgör budgetberedningen: Benny Augustsson, S, Mats Andersson, C, Henrik Harlitz, M, Anders Strand SD och Lena Eckerbom Wendel, M. En sammansättning som mycket väl speglar vad som gäller alla nämnder, kommunstyrelsen och även kommunfullmäktige: Ett minoritetsstyre i Vänersborg, alltsedan 2010 och nu den fjärde mandatperioden i rad.  Kommunledningens företrädare från S och C är utsedda från kvartetten S, C, KD och MP (med 23 av 51 ledamöter i fullmäktige).  M har teknisk, inte politisk, samverkan med L, MBP och V – M har 9 av 18 ledamöter i denna märkliga  samling i fullmäktige.. Anders Strand representerar SD, partiet har resterande 10 av fullmäktiges 51 mandat. 

Budgetberedningen får sällskap av fem ledamöter från fem andra partier: Stefan Kärvling, V, Göran Svensson, MBP,  Magnus Ekström, KD, Cecilia Prins, L,  och Anna-Karin Sandberg, MP – alla fem finns med på en insynsplats för att inget parti skall vara utan viktig information som tillkommer under hela budgetprocessen.

Beslutsrätten ligger formellt hos budgetberedningens fem ledamöter, men det fattas inga beslut, det sker ”markeringar” hur tankarna går, vilka steg som skall tas och hur slutprodukten skulle kunna tänkas se ut i juni när fullmäktige avgör.

Utgångsläget då? Häromdagen informerade ekonomerna från SKR, Sveriges kommuner och regioner, att resultaten från 2022 imponerar. Ett överskott på 4500 kronor räknades fram för Vänersborg, en mycket hög siffra med tanke på att den avser ”per invånare”. Det framkommer också i årsredovisningen och bokslutet för 2022, som fullmäktige fastställer vid sammanträdet 19 april. Vad sägs?  Det justerade resultatet är 179,4 miljoner, lite sämre än 2021 där det räknades till 184,7 miljoner, men bättre än 2020 där det var 157,1 miljoner. 

Dessa tre bokslut är absoluta undantag i Vänersborg, 30, 40 eller 50 miljoner är det vanliga genom åren. Normalt är att resultaten för ett helt år alltid blir bättre än det som förväntades när budgeten klubbades året innan. 

Tänk om kommunen fick lov att göra som Svenssons gör kring köksbordet när man vet vad det blev och när man anar att det blir sämre eller riktigt illa framöver. Men det får inte en kommun göra!

Varje år skall det göras upp en budget inför kommande år. Och alltid är det enkel matematik. Räkna ut vad kommunen kan få in från kommunalskatten och från statsbidrag. Den summan är taket för vad kommunen får lov att fatta beslut om kring kommande utgifter under året framöver. Ja, egentligen inte hela summan, 2% skall reserveras, inte planeras för, ligga kvar som reserv för oväntade utgifter och dylikt. 

När skatteintäkterna under 2020, 2021 och 2022 aldrig minskade lika mycket som Corona-signaler ville antyda, när staten generöst tog på sig att kompensera kommunerna för utgifterna som samma pandemin vållade, då blev det dessa fantastiska resultat, dessa enorma överskott jämfört med budgeten.

Vad vet vi om innevarande år 2023, hur utvecklas kostnaderna för kommunerna? Visserligen ökar skatteinkomsterna, men för en tusenlapp kan kommunen inte längre skaffa lika mycket nytt som den brukade kunna under en serie av år utan inflation. Och vad kan vi hoppas på av regeringen när SD håller i taktpinnen? Inser man på Helgeandsholmen att det är kört ute i kommunerna och regionerna där verksamheten förväntas garantera välfärd?

Det är många pusselbitar som är kvar att lägga – den fortsatta budgetprocessen ser ut att bli en otäck rysare.

Dela den här sidan:

Kopiera länk