Den 17 januari utfärdade Regeringskansliet, närmare bestämt Kriminalpolitiska enheten vid Justitiedepartementet, remissen till ett delbetänkande från utredningen ”Vägar till ett tryggare samhälle, Kraftsamling för barn och unga” (SOU 2022:67).

Bland 83 remissinstanser återfinns Vänersborgs kommun. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. För Vänersborgs kommun innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på betänkandets olika förslag eller materialet i sin helhet. 

Vad är det för förslag och vem är det som för fram förslag? Det är Trygghetsberedningen som lägger fram ett delbetänkande.  Så här beskriver man uppdraget och underlaget som Vänersborgs kommun inbjuds att begrunda och yttra sig om: Kommitténs uppdrag är att ta fram underlag till utform­ningen av en kunskaps­baserad och brett förank­rad kriminal­politik som ska bidra till att uppfylla de kriminal­politiska målen att minska brotts­ligheten och öka människors trygghet.

Uppdraget sträcker sig över perioden 2020–2024 och redovisas årligen 2021–2023 samt slut­redovisas i oktober 2024. Trygghets­bered­ningen ska enligt direk­tivet bl.a.

• identifiera de viktigaste kriminal­politiska utma­ningarna som sam­hället står inför nu och under de närmaste åren, samt
• analysera och bedöma vilken förmåga som finns hos berörda aktö­rer att möta dessa utma­ningar på såväl det brotts­före­byggande som brotts­bekämpande området.

Detta delbetänkande, som publicerades redan 17 december 2022, ägnar sig i huvudsak åt brottsförebyggande tankar. Så här beskrivs delbetänkandet:

De frågor som behandlas i del­betänkandet är kom­plexa och berör många aktörers verk­sam­heter samt flera olika kun­skaps­områden. Bered­ningen har arbetat med utgångs­punkt i tillgänglig forsk­ning och ut­ifrån ett barn­perspektiv. I del­betänkandet beskriver bered­ningen – för vart och ett av de två fokus­områdena – dels en problem­bild, dels vilken förmåga berörda aktörer har att möta de utmaningar som aktuali­seras. Förmåge­analysen fokus­erar på aktörernas förmåga att

• upptäcka barn och unga i riskzon,
• initiera tidiga, träff­säkra och förtroende­skapande insatser,
• samverka med andra berörda aktörer, samt
• följa upp genom­förda insatser och bidra till kunskaps­utvecklingen.

Genom­gången är inriktad på det före­byggande arbete som sker inom ramen för ordinarie verksamhet hos aktörer som social­tjänsten, skolan, elevhälsan, hälso- och sjukvården samt i viss mån förskolan och polisen. Den är inte hel­täckande utan syftar till att ge exempel på det arbete som pågår samt uppmärk­samma vissa utvecklings­behov.

Senast 28 april !?! Hur blir det? Är vår kommuns text något som författas av någon/några tjänstepersoner och skickas iväg? Eller blir det kanske ett yttrande där även kommunens förtroendevalda tillfrågas och bidrar med synpunkter?

Under februari-mars-april har socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden vardera tre sammanträden, kommunstyrelsen två. Om viljan finns borde kommunstyrelsens ordförande Benny Augustsson, S, och/eller kommundirektör Lena Tegenfeldt ägna en tanke hur sådant samråd bäst kan ordnas. På något sätt känns det också angeläget att Kunskapsförbundets ledamöter med ansvar för äldre ungdomars och unga vuxnas utbildning involveras. 

Att svara på regeringens remiss är ju inte bara att yttra sig pliktskyldigast. Alla dessa frågor i detta betänkande är ju något som i alla högsta grad kan bli brinnande aktuellt. Vänersborg har inte hamnat på löpsedeln på samma sätt som andra kommuner. Men betänkandet handlar mest om förebyggande arbete – ett sådant arbete måste förankras brett. Då kan det inte skada om remissarbetet inte bara görs vid ett skrivbord i kommunhuset. 

Uppdaterades: 06 mar 2023