Det är tufft emellanåt

Ja det är sant, att två Vänsterpartister grät igår på socialnämndens sammanträde! Detta har hänt:

På Socialnämndens möte i november bad jag och Lutz om en redovisning om hur Vänersborgs kommun gör vid åldersuppskrivningar av barn. Vi hade fått signaler på att man redan samma dag som beskedet kom så fick personen flytta till migrationsverkets vuxenboende där plats finns. Detta lät INTE bra. Det är ett inhumant sätt att behandla barn på.
Socialchefen lovade att redovisa ”handhavandet” på nästa Socialnämndsmöte.
I december fick vi besked om att det var som vi befarat. Då lade jag och Lutz förslaget om att, vid åldersuppskrivningar av barn, låta dom vara kvar inom socialtjänsten åtminstone de tre veckor som gäller för överklagandetiden. Detta för att de ska ges möjlighet att bearbeta beslutet tillsammans med personer de känner, få tid att säga adjö och förbereda flytt.
Konsekvenserna ska utredas till nästa sammanträde.

IGÅR VAR DET DAGS IGEN:

Konsekvensutredningen var gjord. Här pratades det om två konsekvenser, pengar och att det inte var bra med mixade grupper: Jag citerar,

”Sammanfattningsvis innebär ett fortsatt kvarboende av ensamkommande barn, efter åldersuppskrivning av Migrationsverket, utökade kostnader för socialförvaltningen. Kostnadsökningen per ensamkommande barn är drygt 36 000 kr – drygt 86 000 kr, beroende på placeringsform. Kvarboendet innebär också påtagliga konsekvenser för verksamheten och deras arbete med integration i mixade grupper.”

Mixade grupper betyder de som fått sin ålder uppskrivna och de som inte fått bor på samma boende. Jaha, vad menas? De här barnen har bott på samma ställe en längre tid, vad skulle ett par veckor mer ha för betydelse? Dessa barns trygghet är i stor utsträckning personalen.

Det är olyckligt, när de direkt vid beslutet om åldersuppskrivning, får lämna boendet. I vissa fall har de inte ens fått säga hejdå till den personal som varit ledig. Det är en alltför stor omställning att från en dag till en annan bedömas som vuxen och flytta till ett av migrationsverkets asylboende. Där bor du bland andra vuxna på ett helt annat sätt. Vi kan alla tänka oss hur dessa barn mår efter ett sådant här besked.

En del av dessa barn hamnar som vi vet på gatan och/eller gömmer sig av rädsla för att skickas tillbaka till det land där de inte känt sig trygga. En del säljer sina kroppar för att få pengar, en del hamnar i missbruk.

Vi fick höra: ”De har ju bott på boendet ibland i flera år! Det är klart att de vet att detta kan hända. Personalen förbereder dem hela tiden. Vad gör dessa veckor för skillnad? De är förberedda.”

GÅR DET ATT FÖRBEREDA SIG FÖR NÅGOT SÅDANT? NEJ!

Jag gav ett exempel, en väns barn blev sjuk i en dödlig sjukdom. Han levde i många år, men var mot slutet inlagd en lång tid innan han dog. Mamman fick höra att, du hade ju tid på dig att förbereda dig. Det var ju ingen olycka.

Jag minns min väns ögon när hon sa: kan man förbereda sig på sitt barns död?

SVARET ÄR NEJ!

Kan ett barn förbereda sig på en åldersuppskrivning och dess konsekvenser?

SVARET ÄR NEJ!

Det är precis NU som dessa barn behöver stöd!

Vi fick också veta att det fanns något som heter Särskilda omständigheter, då barnet kan få stanna kvar. Det är ETT barn som har bedömts så enligt den föredragning vi fick vid förra Socialnämndssammanträdet. ETT BARN! Jag hävdar att varenda unge har särskilda skäl. Om inte dom har det VEM HAR DET DÅ?

Ekonomi, är enligt mitt sätt att se det, anledningen för att vi ska avslå förslaget om att låta dem bo kvar!

Hur ska vi tänka då? Vad är ett barns mående värt? Hur humana är vi då? Är det i denna stund vi prövar vår medmänsklighet.

Nästa sammanträde får alla vi ledamöter visa var vi står, för vi märkte att vi inte skulle få nämndens majoritet med på vårt yrkande. Så för att ge våra tvekande kollegor än bättre fakta för att ta ställning, bad vi tillsammans med några andra om att ytterligare underlag tas fram. Därmed kommer vi först i februari till ett beslut i nämnden.

Ja vi grät och det hedrar oss!

Dela den här sidan:

Kopiera länk