All heder åt DN – när det gäller skolfrågor
Igen och igen beskriver Dagens Nyheter i såväl tidningens ledarspalter som i andra artiklar friskolesystemets negativa följder för resultaten i våra skolor. Visserligen är utbredningen av friskolor inte lika i hela landet och i storstadstidningar ser man problemet mycket tydligare än på redaktioner ute i landsorten. Men i Vänersborg och Trollhättan märks friskolor på ett påtagligt sätt.
I Trollhättan finns fyra och i Vänersborg två friskolor på grundskolenivå. För ungdomar i gymnasieåldern gäller att en tredjedel av en årskull besöker utbildningen på någon friskola. I Trollhättan finns fyra skolor som drivs av friskolekoncern. I Vänersborg en – eller två, om man räknar in Nuntorpsgymnasiet som ägs av Naturbruk Väst AB som är ett icke vinstdrivande bolag.
I DN idag finns en blick framåt i tiden:
- Rättvis betygssättning
- Lugn och ro i klassrummen
- Skolor som konkurrerar enbart med kvalitet
Men tidningen lägger till: ”Så ser framtiden ut – om regeringens utredningar blir verklighet.”
Och det är där man förlorar hoppet att insikten i det som behöver ändras någonsin omsätts i åtgärder och beslut som verkligen leder till att återskapa ett skolsystem att vara stolt över.
Tidningen skriver: ”Först ut var beslutet att justera uppdraget till en befintlig utredning, som sedan tidigare hade i uppdrag att se över hur insynen i friskolor kan förbättras. Efter några turer fram och tillbaka – där regeringen inledningsvis strök förslaget om att införa offentlighetsprincipen – landade man i att utredaren ska lägga fram två förslag. Ett om att införa en offentlighetsprincip och ett om hur en insynsprincip skulle kunna fungera.”
DN fortsätter: ”Därefter var det lärarnas tur. För att förbättra förutsättningarna att bedriva god undervisning ska en utredare föreslå hur administrationen kan minska, eftersom skolan med Edholms ord ”lider av en dokumentationssjuka”.
DN upprepar bedömningen: ”Framtidsvisionen förutsätter att ord och utredningar blir till skarpa politiska förslag som röstas igenom.”
Vad behöver göras, hur ska vi nå någon vart? DN skriver:
”Vägen dit går via ett tilläggsdirektiv till utredningen om vinst i skolan. I stället för ett generellt vinstförbud ska den undersöka ett vinststopp under de första åren efter en nyetablering eller ett ägarbyte, samt om verksamheten underpresterar. Därtill ska ett stramare regelverk föreslås, så att skolpengen bara kan användas till – just det – skolverksamhet.
Sist ut – i november – sjösattes två utredningar. En som ska ta fram ett nytt finansieringssystem, som till skillnad från dagens inte missgynnar elever i kommunala skolor. En som ska föreslå åtgärder för att stärka tryggheten och studieron.”