Välfärdsteknik inom äldreomsorgen
Riksdagen debatterar i morgon tisdag socialutskottets betänkande 2023/24:SoU3 ”Välfärdsteknik inom äldreomsorgen”, beslut fattas dagen efter. Här handlar det om förslag som hittills föga har uppmärksammats men som kommer att betyda mycket för den verksamhet som t ex Vänersborgs kommun erbjuder våra äldre i form av hemtjänst eller särskilt boende.
Det är ju ingen hemlighet att kommunledningar landet runt tillsammans med kommunala ekonomichefer hyser förhoppningar att välfärdstekniken skall lösa ett av två problem – eller helst båda samtidigt. Kommunernas dåliga ekonomi kräver fortsatta nedskärningar för alla verksamheter, inte minst i socialtjänsten. Kan digitala tjänster ge bibehållen kvalitet när anslagen minskar? Det finns inte tillräckligt många sökande till utbildningar som kvalificerar för en anställning inom äldrevården – kan digitala tjänster kompensera personalbristen?
Våra pensionärsorganisationer, berörda fackliga företrädare och inte minst ledamöterna i socialnämnden och i kommunfullmäktige gör sig en tjänst att bläddra genom betänkandet. Här finns förslag till lagändringar som är förutsättning för att digitala tjänster med full kraft kan införas i äldreomsorgen.
Betänkandets sammanfattning inleds så här: ”Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i socialtjänstlagen, lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänstlagen och lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation. Regeringens förslag innebär ett förtydligande av möjligheten att använda digital teknik när insatser ges i form av hemtjänst eller boende i särskilda
boendeformer för äldre.”
Vid debatten i morgon kommer ledamöter från S, V och MP att argumentera utifrån sex reservationer som partierna har lämnat in. Här Vänsterpartiets reservation på betänkandets punkt 2: ”Framtida utformning av lagstiftningen”.
”Enigt min mening är krav på samtycke centralt för att äldreomsorgens insatser ska vara säkra och trygga, inte minst på grund av att många insatser är integritetsnära. Det finns därför stora risker med att socialtjänsten skulle
tillhandahålla insatser med digital teknik utan likvärdiga alternativ, eller att enskilda helt och hållet blir utan insats om de inte väljer det digitala alternativet. Regeringen bör återkomma med förslag på ett lagstadgat krav på att socialtjänsten ska tillhandahålla likvärdiga alternativ till digital teknik för att uppfylla samtyckeskravet.”
En annan reservation på punkt 3: ”Frågor om bemanning och kompetens” har V och MP gemensam:
”Enligt vår mening är det viktigt att användningen av digital teknik inte ska kompensera för brister i bemanningen eller personalens kompetens. Personal kan däremot kompletteras med digital teknik om det förbättrar och stärker omsorgen och är något som den enskilde välkomnar. Om man inför teknik och frigör tid för personalen bör frågor som minskad ensamhet, sociala aktiviteter och rörelseglädje prioriteras, dvs. områden som ofta är eftersatta trots
socialtjänstlagens värdegrund. Enligt vår mening bör regeringen återkomma med förslag som tydliggör och säkerställer att en ökad användning av välfärdsteknik inte utnyttjas för att kompensera utan endast för att komplettera, för brister i bemanning eller personalens kompetens.”