Den kommunala ekonomin

En gång till tankar om den kommunala ekonomin

I början av veckan skrev vi om en kommande debatt i riksdagen om en lagförändring som berör kommunernas förutsättningar för en effektivare ekonomistyrning. Debatten kan i efterhand ses på riksdagens webb-tv där det även finns en länk till protokollet.

Eva Lindh, S, deltog i debatten, bland annat i en replikväxling med SD-ledamoten som erbjöd förklaringar till kommunernas pressade ekonomiska situation, bl a så här: ”Jag nämnde i mitt anförande till exempel den dåliga migrationspolitik som har förts under lång tid i Sverige, som har drivit upp kostnader för kommuner och regioner när det gäller tillgång till välfärd och när det gäller investeringar – som en följd också räntekostnader, i och med att man lånar till de investeringar som görs.” 

Eva Lindh är samtidigt aktiv på annat sätt. I dagens GP skriver hon i en debattartikel att finansminister Elisabeth Svantesson KU-anmäls: ”Finansministern uppmanar kommuner att bryta mot lagen. Kostnadskrisen slår med full kraft mot skolan, äldreomsorgen och sjukvården. I det här historiskt svåra läget är budskapet från SD-regeringen tydligt. Bit ihop, spara hårdare, låt personalen springa snabbare. Nyligen presenterade finansministern ännu ett tips för att klara krisen – bryt mot lagen. Därför KU-anmäler vi nu Elisabeth Svantesson.”

I riksdagens debatt i onsdags var det Vänsterpartiets gruppledare Samuel Gonzales Westling som inledde anförandet med att lovorda regeringens proposition: ”Vänsterpartiet välkomnar till övervägande del de förslag som regeringen lämnat i och med propositionen. Att landets kommuner får förutsättningar att planera sin ekonomi över lång tid är av allra största vikt – något som under alltför lång tid har försvårats av ett alltför strikt regelverk.

Men han berättade också om kommunernas dilemma med exempel som mycket väl kunde ha tagits från Vänersborg: ”Det är inte sällan man får höra från högerhåll att det finns pengar bara man skär i de verksamheter som är frivilliga. Sådana påståenden ackompanjeras ofta av något slängigt som att det är dags att sluta med onödiga konstprojekt eller liknande. Men vi som har varit verksamma i kommunsektorn vet att frivilliga åtaganden i kommunerna oftast brukar handla om ishallar, badhus eller fotbollsplaner. Det handlar också om bidrag till kvinnojourer, som bedriver livsavgörande verksamhet för att motverka kvinnors utsatthet för mäns våld. Om vi är överens om att den typen av saker är viktiga för vårt samhälle, vilket man lätt kan tro när man hör hur högernationalisterna pratar, borde vi också vara överens om att kommunerna behöver både mer pengar och förutsättningar för att kunna planera långsiktigt.”

I avslutningen anförde Samuel Gonzales Westling skälen till varför Vänsterpartiet hade ett yrkande om att ändra reglerna kring balanskravet: ”En god ekonomi förutsätter att man har god kontroll över den ekonomiska planeringen över tid. Därför vore det klokt om regeringen tog till sig förslaget från Vänsterpartiet om att införa ett balanskrav över en konjunkturcykel. Det öppnar för mer flexibilitet och ger kommunerna möjlighet att skapa ett stabilt, tillförlitligt samhälle som i sin tur leder till att människor kommer att känna att det finns en trygghet i vardagen även när det på alla andra håll blåser kallt. På så sätt kan skolan värnas, sjukvården upprätthållas och barn- och äldreomsorg garanteras.”

Dela den här sidan:

Kopiera länk